Dagens skogstruktur og tidlegare bruk av skogen i søraustlege delar av Trillemarka-Rollagsfjell naturreservat.

Mennesket har hatt ein påverknad på skogen i fleire tusen år, men dei siste hundreåra har denne påverknaden vorte intensivert som ein følgje av eit aukande folketal og teknologisk utvikling. I dag fins det få skogområde som er heilt upåverka av mennesket. Skogbruket er ei forholdsvis ny type forstyrring, som bryt skogdynamikken på ein annan måte enn naturlege forstyrringar som til dømes brann, vindfellingar og insektåtak, og som medfører ein nedgang i nøkkelhabitat som er viktige for å behalde det biologiske mangfaldet. Hundreår med seterdrift har òg medført ein stor påverknad på skogareala då nyryddingar og ulik beite- og hogstintensitet har endra konkurransehøva mellom skogsartane og ført til ein meir lysopen skogstruktur. Epifyttisk lav brukast ofte som indikatorart på kor urørt skogen er, og dei seinare åra har det også vorte vanleg å bruke talet avverkingstubbar i eit område for å måle graden av påverknad. Denne oppgåva har som mål å 1) skildre dagens skogstruktur i sørlege delar Trillemarka-Rollagsfjell naturreservat i Buskerud og prøve å finne om det er forskjell i skogstruktur mellom område med ulik historisk bakgrunn og 2) belyse korleis tidlegare menneskeleg aktivitet, i form av hogst og seterdrift, har påverka dagens skogstruktur. Oppgåva byggjer på undersøkingar av femten prøveflater som er lokalisert til område med ulik skoghistorikk, område som anten har vore påverka av brann i nyare tid, seterdrift, eller ingen av delane. Dendrokronologiske analysar av 366 kjerneprøver og relaskopering vart brukt for å finne alder, respektive grunnflate og volum, medan lavarten sprikeskjegg (Bryoria nadvonikiana) og avverkingsstubbar vart registrert langs transekt. Totalt vart 3 600 ha inventert. Man have profoundly influenced the world’s forests for thousands of years, but in the last centuries this influence has intensified as a result of increasing population and technological development, and there are few forests areas today, that are completely unaltered. Forestry is a relatively new type of disturbance that breaks the forest dynamics in a different way than natural disturbances such as e.g. fire, windthrow and insect outbreaks. A consequence of this is a decrease in important key habitats that are needed to sustain biodiversity. Centuries with management of summer farms has also led to a major influence on the forest area, as clearing of land and different grazing- and logging intensities have altered the competition among forest species, which in turn has led to a more open and light-exposed forest structure. Epiphytic lichens are often used as an indicator of forest naturalness and continuity, and in recent years it also has become common to use the number of tree-stumps in an area as a measure of logging impact. This thesis aims to 1) describe the current forest structure in the southern parts of Trillemarka-Rollagsfjell Nature Reserve in South Norway, and to try find if the present forest structure differ between areas with different historical background, and 2) to estimate how previous human land-use, in terms of logging and summer farming, has influenced the current forest structure. The thesis is based on field studies in forest areas with different histories, i.e. areas that certainly have been affected by fire in recent time, areas with summer farming activity and areas not affected by neither fire nor summer farming in recent time. Dendrochronolgy of 366 core samples and the use of a relascope was used to determine basal area, volume and age in the forest, while the lichen Bryoria nadvornikiana and tree stumps was recorded along transect lines. In total, 3 600 hectare was examined

Identifiering och bekämpning av rotröta, 2019

201

Fungi as plant material in landscape architecture : examples of design principles

Ämnet för kandidatarbetet är svamp; den organism som först möjliggjorde för växter att vandra upp från haven på land för 450 miljoner år sedan. Kandidatarbetet undersöker svamp ur ett landskapsarkitekturperspektiv genom en litteraturgenomgång som sedan mynnar ut i ett antal designprinciper. Symbioser mellan svamp och växter är en av de drivande krafterna i våra ekosystem. I tider av skiftande klimat ökar kraven på gestaltade utemiljöers flexibilitet och motståndskraft då extremväder blir allt vanligare. Författaren menar att samhället kan ha mycket att vinna i att introducera svamp som växtmaterial i våra designade utemiljöer. Växter i symbios med svamp har bland annat visat sig ha en ökad tolerans mot torka och salt och de kan fungera som en barriär mot växternas sjukdomar och parasiter. Svamp besitter även egenskaper som gör att de kan rena miljöer som har förorenats av människan. De flesta svampar har specialiserat sig på att bryta ner svårt nedbrytbara material som cellolusa och lignin och på så sätt tillgängliggöra näringen för växter och djur. Resultatet visar att det är möjligt att på olika sätt arbeta in svamp och dess växtsubstrat i utformningen av utemiljöer, främst genom att nyttja saprofytiska svampar som lever på död ved. Ämnet är dock outforskat ur detta perspektiv och det finns vidare forskning att göra.The topic of this thesis is fungi; the organism that first made it possible for plants to rise from the oceans to colonize earth surface 450 million years ago. This thesis examines fungi from a landscape architectural view through a literature review which then forms a number of design principles. Symbioses between fungi and plants is one of the driving forces in our ecosystems. In times of shifting climate where extreme weather is becoming more and more common, demands on the flexibility and tolerance of our designed outdoor environment are increasing. The author suggests that society can gain advantage by introducing fungi as a planting material in our designed outdoor spaces. Plants in symbioses with fungi has among other things shown to have an increased tolerance to drought and salt and they can work as a barrier against plant pest and parasites. Fungi also has the ability to clear environments that have been polluted by human activity. Most fungi are specialized in decomposing dead wood and make the nutrients within available to plants and animals. The result shows that it is possible to use fungi and the material which it grows in, in outdoor environment design, paramount by using saprophytic fungi that live on dead wood. The subject is still unexplored from this point of view though and there is more research to be done

Inventering av biologiskt kulturarv

Fältmanual till biologiskt kulturarv Föreliggande skrift är framför allt en fältmanual till biologiskt kulturarv (och ett urval av andra biologiska kulturbärare), en checklista med bilder och beskrivningar. Det tar också upp några aspekter på själva metodiken för inventering, kartering och tolkning. Fältmanualen omfattar de vanligaste aspekterna av biologiskt kulturarv som man kan hitta i svenska landskap från söder till norr. Listan beskriver biologiskt kulturarv huvudsakligen från nivåerna egenskaper, individer och artförekomster enligt RAÄ:s indelning

Röjningsstrategiers effekt på stubbskottsutveckling och granmedelhöjd i blandbestånd av gran och björk

Olika röjningsstrategier förväntas påverka stubbskottsbildning hos röjstubbar av vårtbjörk (Betula Pendula Roth) och glasbjörk (Betula Pubescens Ehrh), men relativt få studier har gjorts på området, varför det finns utrymme för vidare forskning. Det huvudsakliga syftet med den här uppsatsen var att undersöka skillnaderna i stubbsskottsutveckling till följd av olika röjningsstrategier. Detta gjordes genom ett fältförsök. Försöket utgjordes av ett randomiserat blockförsök på tre olika lokaler i södra Sverige, tre år efter röjningsbehandling. Det kontrollerades därtill om röjningsstrategi hade någon effekt på höjdutvecklingen hos huvudstammar av gran (Picea abies L.Karst). Resultatet visade att vårtbjörkens stubbskott var i genomsnitt 0,17 m lägre i skärmröjning, jämfört med totalröjning, och att skillnaden var signifikant. Trender som inte uppvisade signifikanta samband observerades mellan röjningsstrategi och stubbskottshöjd, medelantal stubbskott per stubbe och granmedelhöjd. För att skapa en tydligare bild av de olika röjningsstrategiernas effekt på björkstubbskott och granhuvudstammar föreslås att framtida studier har ett större dataunderlag, genomförs över en längre tid och att data rörande ståndortegenskaper inkluderas i beräkningarna.Different pre-commercial thinning (PCT) strategies are expected to affect the formation of stump sprouts from birch stumps of both silver birch (Betula Pendula Roth) and downy birch (Betula Pubescens Ehrh), but relatively few studies have looked into this, and therefore there is a need for a greater understanding. Thus, the main purpose of this paper was to investigate the differences in stump sprouts responses to the different PCT treatments. This was done through a field trial which used a randomized block design applied to three different test sites in southern Sweden, and the data was collected three years after the PCT strategies were performed. In addition to examining the effect of the PCT strategies on the height and number of the stump sprouts, the impact on the height development of the main stems of Norway spruce (Picea abies L.Karst) was analyzed. The results showed that the mean height of the silver birch stump sprouts was 0.17 m lower in the PCT-mix treatment than it was in the PCT-total treatment. This difference was statistically significant. Statically non-significant trends between PCT treatment and stump sprout height, mean number of stump sprouts per stump and mean spruce height were observed. To better be able to determine the effects of the PCT strategies on birch stump sprouts and spruce main stems, it is suggested that future studies would benefit from a larger dataset, longer time frame and that information regarding locality factors is included in the calculations

The effect of pre-clearing on the economical, ecological and social values of the forest

I dagens skogsbruk gallras ungefär dubbelt så stor areal årligen jämfört med arealen slutavverkning. Innan en gallring kan en förröjning utföras för att höja beståndets medelstamsvolym och förbättra sikten för skördarföraren. Tidigare studier visar på att även om produktiviteten förbättras med en utförd förröjning är det inte ekonomiskt försvarbart att utföra en förröjning om ekonomin analyseras vid gallringstillfället. Rapportens syfte är därför att undersöka hur ett bestånds nuvärde påverkas över en hel omloppstid där med och utan en utförd förröjning tas i beaktning. Även hur de sociala och ekologiska aspekterna påverkas av en förröjning undersöks i rapporten. Studien gjordes i programvaran Heureka Planvis med indata från Riksskogstaxeringens ytor från hela Sverige. Underlaget delades upp efter trädslag, ståndortsindex och landsända (södra eller norra Sverige) där sedan simuleringar utfördes med och utan förröjning. Utöver detta gjordes litteraturstudier med avseende på sociala och ekologiska aspekter. Resultatet visade att brytpunkten för när det är lönsamt att utföra en förröjning varierade mellan södra och norra Sverige för tall och att den kommer tidigare för gran än för tall. För gran är brytpunkten mellan G22 och G26 för både södra och norra Sverige. För tall är brytpunkten mellan T22 och T26 för södra Sverige och i norra Sverige visade resultaten att det aldrig var lönsamt att utföra en förröjning. De ekonomiska resultaten kan ifrågasättas på grund av Heureka Planvis hantering av förröjning. För de ekologiska aspekterna visade sig förröjning vara enbart negativt oberoende av vad källorna behandlade för område. Sett ur social synvinkel fanns en större varians i hur förröjning kunde påverka värdet.In Swedish forestry, thinning is a common practice. Before thinning, pre-clearing is sometimes performed to generate higher piece sizes and to increase sightlines for the harvester operator. Earlier studies have shown that although harvester productivity increases with pre-clearing, it’s not financially justifiable to pre-clear if the economics are analyzed at the time of thinning. The purpose of this study is to examine how pre-clearing affects a stand’s net present value over a rotation period. The study also examines how the forest’s social and ecological values are affected by pre-clearing. The study was made using the stand growth simulator Heureka Planvis with data from the Swedish National Forest Inventory. The data was sorted by species, site index and geography (north or south of Sweden) and simulations were made with and without pre-cleaning. Beyond this modelling, literature studies were made regarding how pre-clearing affects social and ecological values. The study showed that the breakeven point for pre-clearing’s profitability varied between northern and southern Sweden for pine. For spruce, the breaking point was between site index G22 and G26 in both southern and northern Sweden. For pine, the breaking point was between site index T22 and T26 for southern Sweden; meanwhile, in northern Sweden, it was never profitable to pre-clear. However, because of Heureka’s modelling limitations, the results probably overestimate pre-clearing’s profitability. Every source we looked at showed that pre-clearing has a negative effect on the ecological values. From a social point of view, there is a bigger difference in how pre-clearing affects the forest’s social values

An inventory of beech snags in Klåveröd recreation area : distribution, characteristics and importance to redlisted saproxylic beetles

Lack of dead wood is the main cause of decaying or loss of populations for many forest species. To increase the amount of dead wood is a prerequisite to maintain biodiversity in forests of northern Europe. In summer 2006 the recreation area Klåveröd, at Söderåsen in Skåne, Sweden, has been inventoried for high stumps (snags) of beech, (Fagus sylvatica). The result of the inventory has been compared with data of the real estate and forest management directories from the owner, region Skåne. The results have also been matched with the results from an inventory of saproxylic beetles in 2005, performed with windowtraps on selected snags both in the area and the adjacent national park Söderåsen. 594 snags were found on 747 ha. 80% of the number of snags were found on forestground, others on wetland or steep slopes. 30 % were situated in areas for nature conservation; NS and NO, even though these areas only represented 9% of the area. The number of snags were the same for the northern and southern part of Klåveröd but less redlisted saproxylic beetles were found in the northern part and there were less old decaying snags which could indicate a shorter period of snag existence. The southern part of Klåveröd borders to Söderåsen national park which could be the main factor of the gradient in redlisted species abundance. Furthermore the snags in northern Klåveröd are separated from the southern parts by a barrier of conifer stands of one kilometre width. The lack of continuity in dead wood and the limited dispersal ability from known habitats is the primary difference between the two parts of Klåveröd and also the gradient between Klåveröd and the national park.För många skogsarter är bristen på död ved den huvudsakliga orsaken till populationernas minskning eller utdöende. Att öka mängden död ved är en grundförutsättning för att kunna bibehålla den biologiska mångfalden i norra Europas skogsekosystem. Strövområdet Klåveröd på Söderåsen i Skåne har inventerats på samtliga bokhögstubbar sommaren 2006. Resultatet av inventeringen har bearbetats utifrån fastighetens avdelningsplan och skötseldirektiv. Resultatet har också jämförts med en fönsterfälle-inventering av vedlevande skalbaggar som gjordes sommaren 2005 på utvalda högstubbar. På områdets 747 ha landyta fanns 594 högstubbar. 80% av antalet bokhögstubbar står på produktiv skogsmark, övriga i impediment. Drygt 30% står i NO samt NS-klassade avdelningar fast de enbart utgör 9% av skogsmarksarealen. Även om antalet högstubbar inte skiljer sig mellan norra och södra delen så fångades färre rödlistade vedlevande skalbaggar i norr och där finns också färre antal högstubbar i de äldre nedbrytningsstadierna vilket kan ses som tecken på kortare historik av högstubbar. Den södra delens högre andel rödlistade arter kan också förklaras av närheten till nationalparken Söderåsen som gränsar till fastigheten. Bokhögstubbarna i norra delen av Klåveröd avskiljs från de övriga högstubbarna på grund av ett barrskogsbälte drygt en km brett. Avsaknad av kontinuitet av död ved samt spridningshinder från kända lokaler är det som framförallt skiljer den södra och norra delen av Klåveröd och som i sin tur är gradienten mellan Klåveröd och nationalparken