Järnframställning i blästugn : en uppdaterad kronologi

The production of iron in bloomery furnaces has long been recognised as one of the most significant forms of non-agrarian resource extraction during the Iron Age and a cornerstone of societal development in Sweden. This production enabled the creation of advanced agricultural tools, supported the construction of large boats, and became a vital commodity in Late Iron Age trade networks.This article presents the results of compiling a database of approximately 1,250 radiocarbon-dated (carbon-14) samples from facilities associated with ironproduction in Sweden. The samples have been calibrated and analysed using KDE analysis (Kernel Density Estimation) to generate a graphic representation of the temporal development of iron production. The results offer a more robust and statistically grounded model of early iron production in bloomery furnaces than previously available.The use of standardised statistical models enables the exploration of ironproduction as part of the broader exploitation of non-agrarian resources, revealing how various activities fluctuated and interacted over time. Both nationaland regional analyses provide insights into spatial differences and similarities across periods.The database will be made publicly accessible through Zenodo, facilitating further research and collaboration

En rovfågelsklo från Gamla Skogsby på Öland

This paper proceeds from the excavations by Linnaeus University in 2019–2023 of a Migration Period house foundation at Gamla Skogsby, Öland, SE Sweden, situated in what was originally a large village with one of the largest Migration Period farms recorded on the whole island. The house and the excavation results are presented in brief, and in particular, the find of a raptor claw inside the house is given special attention. The claw is evaluated osteologically, identified as the claw of an eagle and suggested as an indication of prestige related to the local elite at the site. This is followed by an attempt to place the find in a larger context, with an evaluation of the find as a possible indication of falconry at the site in the Migration Period. The role of eagles in falconry is examined and the implications for this in connection with the falconry hypothesis at Gamla Skogsby are discussed. The find and the settlement at which it was made are then analysed in relation to a larger landscape context including important artefact finds, burials, settlements and fortifications, and the possible role of women in relation to falconry is discussed

Spectrum 5.1 : standard för samlingsförvaltning på museer

Spectrum innehåller väl beprövade råd för de arbetsuppgifter som de flesta museer utför när de förvaltar sina samlingar. Vissa av dessa arbetsuppgifter utförs dagligen, som att flytta objekt eller uppdatera information om objektets placering. Andra utförs då och då, som att se över och uppdatera försäkringar. Dessa arbetsuppgifter kallas i Spectrum för processer och är 21 stycken till antalet. Råden som ges i Spectrum kan användas och anpassas när museer själva skriver ned sina egna policyer och arbetsrutiner för varje process.Detta är en svensk översättning av Spectrum 5.1 som gjordes av Riksantikvarieämbetet under 2024 och 2025. Översättningen av Spectrum 5.0 gjordes av Riksantikvarieämbetet under 2018 och 2019. Redaktörer för översättningsarbetet var Annika Carlsson och Ingela Chef Holmberg. </p

Kyrkan i Nya Lödöse : dess byggnadshistoria med några paralleller

The town of Nya Lödöse (1473–1624) was located a couple of kilometres north ofthe centre of Gothenburg. During the period 2013–2018, extensive archaeological investigations of the old town area were carried out, including the remains of the church and cemetery. The archaeological results show that the church was planned to a length of roughly 50 metres but the plans were soon changed and the finished church was about 33 metres long. A tower was added in the 1580s when the church was repaired due to heavy subsidence in the ground. The unstable foundation, with loose sand, was probably the reason behind the change in the original plan. Compared to contemporary town churches, the Nya Lödöse church, had it been built to its original plan, would have been larger than most in Western Sweden. However, at 33 metres, it was more of a medium-sized church, albeit with a larger interior area

SAK 2.0 – Samlingar Ansvar Kvalitet

Vad är SAK 2.0? SAK 2.0 är en uppdaterad version av SAK, som står för Samlingar, Ansvar och Kvalitet. Det är ett verktyg för självskattning för museer och andra organisationer som förvaltar samlingar. Med hjälp av självskattningen kan organisationen få en översiktlig bild av den egna samlingsförvaltningen gällande vård- och bevarandefrågor inom nio olika områden. Självskattningen består av ett Excelverktyg där man svarar på påståenden och skapar en rapport. SAK 2.0 finns även som en PDF som kan skrivas ut och användas för anteckningar under diskussionen. För att ta fram en rapport eller spara resultaten digitalt, kan resultaten därefter föras in i Excelverktyget. För att utveckla och förbättra organisationens samlingsförvaltning, kan rapporten sedan användas som ett underlag för att ta fram handlingsplaner

Pentaklorfenol i samlingar

För att undvika skadliga effekter är det viktigt att vara medveten om vilka objekt som innehåller pentaklorfenol, hur man hanterar dessa och skyddar sig på rätt sätt.En ny version av detta Vårda väl-blad har publicerats 2025.</p

Byggnadsvårdsåret 50 år 1975–2025

År 2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret utlystes av Europarådet. Byggnadsvårdsåret var en reaktion mot 1960- och 70-talens stora rivningsvågor i stadskärnor runt om i Europa. Det finns många paralleller med dagens situation. Syftet med byggnadsvårdsåret var att göra människor medvetna om de kulturhistoriska värden som finns i våra byggnader och miljöer. Stora och små initiativ togs runt om i Europa och många miljöer uppmärksammades och bevarades. I Sverige kom året att få ett stort gensvar under parollen ”Låt husen leva”. Byggnadsvårdsåret ledde till ett stort intresse för byggnadsvård hos allmänheten. Viktiga initiativ togs som bildandet av Svenska byggnadsvårdsföreningen. Åren efter byggnadsvårdsåret kom ny lagstiftning på plats som bättre skulle tillvarata kulturvärden i samhällsplaneringen