De flytande gränsernas potential ­ en studie av Juan Rulfos Pedro Páramo utifrån narratologiska, postkoloniala samt pedagogiska och didaktiska perspektiv

Arbetets syfte är att belysa hur man kan arbeta med litteratur från olika delar av världen utan att hamna i ett vi och dem tänkande grundat på sådana föreställningar som lyser igenom på en strukturell nivå, exempelvis styrdokumenten. För att belysa detta har verket Pedro Páramo undersökts utifrån litterära, postkoloniala och didaktiska perspektiv. Den litterära analysen av tid, berättarröst och dess påverkan på innehållet visar att tidstrukturerna följer en viss logik även om de först kan tyckas kaotiska då berättandet inte är kronologiskt. Tidshoppen bidrar till den mystik som genomsyrar verket. Tiden är inte logisk, vilket de flytande gränserna mellan liv och död illustrerar. Berättandet är repetitivt; skeenden återkommer, ofta med variation. I verket talar flera röster, på så vis kan läsaren bilda sig en mångfaceterad uppfattning av historien. I den postkoloniala analysen, som utgått från synen på "den andre" och exotifiering, framkommer att det finns våldsamma och patriarkala skildringar i verket som vid en okritisk läsning skulle kunna verka fördomsreproducerande. I den didaktiska delen har frågor som berör varför och hur man ska läsa Pedro Páramo i skolan diskuterats. Att läsa Pedro Páramo kan bidra till elevers mångkulturella förståelse men denna måste ses som ett långsiktigt projekt som elever utvecklar i mötet med olika kulturer vid talrika tillfällen och inget som är uppfyllt efter att endast ha läst Pedro Páramo. Verket är förankrat i en mexikansk kultur. Det primära vid läsningen är att ta fasta på verkets estetiska och konstnärliga drag, inte att lära om en annan kultur. Med tanke på de komplexa tid- och berättarstrukturerna som kännetecknar Pedro Páramo är det viktigt att skapa förförståelse hos eleverna. En undervisning där läsningen kan bearbetas tillsammans med andra är ett sätt att verka för uppsatsens syfte. Vid läsning av Pedro Páramo skapas tillfälle att tala om existentiella frågor

Litteratur som en plats för motstånd? En studie av ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här? samt mötet mellan bok och läsare.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka dels bilden av den grupp som av majoritetssamhället definieras som "de Andra" i den skönlitterära ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här?, dels vad som händer i mötet mellan texten och läsare. Huvudsakliga frågeställningar är "Hur skildras ´de Andra´ ur olika karaktärers perspektiv i ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här?", "Uppfattar läsare de olika bilder av ´de Andra´ som förekommer i boken?" samt "Hur kan mötet mellan text och läsare förstås i de aktuella fallen?". De valda metoderna är en kvalitativ innehållsanalys av ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här?, samt samtalsintervjuer med läsare i skolår 8 och 9. Materialet består av den valda boken samt transkriberade intervjuer. Studien visar att boken förmedlar två motsatta bilder av den grupp som av majoritetssamhället definieras som "de Andra". Bilderna förmedlas från två håll, där de karaktärer som har ett medvetet och uttalat förhållningssätt till "de Andra" representerar två motsatta förhållningssätt. Den ena gruppen uppvisar ett avståndstagande förhållningssätt till "de Andra", där "de Andras" avvikelser från majoritetssamhällets normer uppfattas som negativt och nedvärderas. Den andra gruppen har ett förhållningssätt som präglas av motstånd mot negativa och nedvärderande bilder av "de Andra". Inom denna grupp beskrivs individer/ grupper som räknas till "de Andra" på ett positivt eller värdeneutralt sätt. Studien visar även att läsare uppfattar texten på olika sätt beroende på deras tidigare erfarenheter av läsning samt deras övriga erfarenheter, värderingar och tankar om sig själva och omvärlden. Några av läsarna uppfattar det litterära motstånd som jag menar erbjuds i texten, medan andra inte gör det. Studien är relevant för läraryrket för att den fokuserar på lärarens val av litteratur och arbetssätt i klassrummet samt vikten av att göra medvetna val inom dessa områden, för att stärka elevernas utveckling som läsare och individer

Kirjahuutokauppaluettelo: tässä luettelossa mainitut kirjat myydään numerojärjestyksessä huutokaupalla lauantaina 16 p. syysk. 1939 klo 14 Yleisessä huutokauppakamarissa Helsingissä, Fabianinkatu 8 : jatkoa huutokauppaan 9.9.39 : kirjat ovat suureksi osaksi kuuluneet erään tunnetun tiedemiehen jälkeenjättämään kirjastoon = Bokauktionskatalog : böcker, vilka i nummerordning äro upptagna å denna katalog, bortauktioneras lördagen den 16 september 1939 kl. 14 å Allmänna Auktionskammaren i Helsingfors, Fabiansg. 8 : fortsättning till auktionen den 9.9.39 : böckerna hava till stor del tillhört en känd vetenskapsmans efterlämnade bibliotek

Luettelo alkaa: I. Kaunokirjallisuutta = Skönlitteratur. 501. Erkko, J. H.: Suomalainen huoneentaulu ..

Dikter som karameller : Svensklärarnas upplevelser om hur mycket och hur de använder skönlitteratur i sin undervisning och motiveringar till att använda eller inte använda skönlitteratur i gymnasiet

Tutkielman tavoitteena on selvittää, missä määrin ja kuinka kaunokirjallisuutta käytetään ruotsi toisena kielenä opetuksessa suomalaisissa lukioissa. Näiden lisäksi pyrin selvittämään syitä, miksi opettajat käyttävät tai eivät käytä kaunokirjallisuutta. Näihin kysymyksiin pyrin vastaamaan opettajille suunnatun kyselylomakkeen avulla. Kyselylomakkeessa ja tutkimuksessani olen jakanut käsitteen kaunokirjallisuus kolmeen kategoriaan: lyriikka, proosa ja draama. Käsittelen näitä kategorioita erikseen selvittäessäni vastauksia tutkimuskysymyksiini. Kyselylomake sisältää avoimia ja suljettuja mielipidekysymyksiä ja se on lähetetty opettajille elektronisena kevään 2017 aikana. Aineistoni koostuu 36 opettajan vastauksista. Kyselyyn vastanneet opettajat jakaantuvat ikävuosittain tasaisesti 25- ja yli 55-vuotiaiden välille. Myös opettajien työssäolovuodet jakaantuvat tasaisesti yhdestä vuodesta yli 31 vuotta opettaneiden välille. Tutkimuksessa on käytetty kvantitatiivisia ja kvalitatiivisia menetelmiä. Analyysissä on käytetty sisällönanalyysimenetelmää. Teoriaosassa käsittelen kaunokirjallisuuden käyttöä toisen kielen opetuksessa. Selvitän kaunokirjallisuuden käytön hyötyjä ja haasteita sekä kaunokirjallisuuden erilaisia käsittelytapoja. Tämän lisäksi tarkastelen suomalaisten nuorten lukutapoja omalla äidinkielellään. Tutkimukseni osoittaa, että kaunokirjallisuutta käytetään varsin vähän ruotsi toisena kielenä opetuksessa. Lyriikkaa käytetään kategorioista eniten ja draamaa vähiten. Suurimmat syyt kaunokirjallisuuden vähäiselle käytölle ovat aikapula, oppilaiden huono kielitaito ja sekä oppilaiden että opettajien puuttuva kiinnostus kaunokirjallisuutta kohtaan. Opettajat, jotka käyttävät kaunokirjallisuutta, käsittelevät sitä monin eri tavoin. Aineistosta löytyy esimerkkejä tavoista, joissa kaunokirjallisuutta tarkastellaan lukijan, kontekstin, kielen ja tekstin kautta. Kukaan opettajista ei kuitenkaan käytä kaikkia tarkastelutapoja yhdessä. Keskustelussa tuon esille opettajien kokemukset siitä, ettei nykyisessä lukiomaailmassa ehdi tai voi ottaa kaunokirjallisuutta osaksi opetusta. Esitänkin, että kaunokirjallisuutta voisi käyttää eriyttävästi vahvempien opiskelijoiden kanssa tai ainakin käsittelyssä eriyttää tehtäviä eritasoisten oppilaiden välillä. Lisäksi, jos lukemista halutaan edistää myös ruotsi toisena kielenä tunneilla, tulisi se ilmetä Opetussuunnitelman perusteista, jolloin siitä tulisi pakollinen osa kielenopiskelua. Myös oppikirjoilla on suuri rooli kaunokirjallisuuden käyttämisessä. Tämä ilmeni opettajien vastatessa käyttävänsä kaunokirjallisuutta, joka löytyy oppikirjoista. Kaunokirjallisuuden käyttö saattaisi lisääntyä lisäämällä kaunokirjallisia tekstejä ja tehtäviä niihin liittyen oppikirjoihin

Ett mångkulturellt dilemma ­ om pedagogers syn på en mångkulturell undervisning i olika miljöer

__________________________________________________________________________ Att arbeta mångkulturellt är något vi finner viktigt inom skolan. Läroplanen nämner faktorer av mångkulturell prägel som skolans grundläggande värden. Våra erfarenheter säger oss att detta värde inte efterlevs. Vad kan det bero på? Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger uppfattar mångkultur och hur deras mångkulturella undervisning ser ut. Litteraturstudier har visat på att mångkulturell undervisning i huvudsak bedrivs i områden av stor kulturell mångfald. Är det beroende på skolans kulturella samhällskontext en mångkulturell undervisning tillämpas? Utifrån dessa litteraturstudier vi beaktar har vi utfört intervjuer och observationer på två skolor: en skola i ett i majoritet svenskt område i Sverige och en svensk skola i Thailand med i majoritet svenska elever. Intervjuerna har visat hur pedagoger ser på begreppen och hur de arbetar idag samt hur de tror deras mångkulturella undervisning skulle se ut i ett annat område. Resultatet innefattar pedagogernas egen syn på mångkultur och tar oss vidare till diskussionen där vi jämför intervjuerna med tidigare litteraturstudier. Våra frågeställningar och syfte samt litteratur argumenteras kring och avsaknaden av mångkultur i skolan blir ett faktum. Arbetet belyser svårigheten med att arbeta mångkulturellt på grund av begreppets komplexa definition och på grund av samhällets fortgående vi och dom-perspektiv

Skönlitteratur i klassrummet – finns det? : En studie om användning av skönlitteratur i undervisning av B-svenska i gymnasiet

Media- ja kulttuurikenttä on murroksessa suomalaisessa nyky-yhteiskunnassa ja kirjallisuuden asema on muuttunut. Kirjallisuuden lukemisella ja kirjallisuuskasvatuksella ei ole enää yhtä vahva asema kouluopetuksessa. Tämä tutkielma keskittyy kaunokirjallisuuden käyttöön B-ruotsin lukio-opetuksessa. Tutkimuskysymykset koskevat ensinnäkin kaunokirjallisuuden asemaa opetuksessa: mikä tehtävä kaunokirjallisuudella on, mitä hyötyjä sillä nähdään olevan, mitä syitä opettajat esittävät kirjallisuuden puuttumiseen opetuksesta, miten oppikirja ja opetussuunnitelma vaikuttavat sekä millaisia tehtäviä opettajat antavat kirjallisuuteen liittyen. Toiseksi tutkimus selvittää, mitä teoksia ja keitä kirjailijoita opettajat suosittelevat opetuksen yhteydessä. Kolmanneksi tutkimus sisältää tietoa opettajien edellytyksistä kirjallisuusopetukseen. Kyseessä on laadullinen tutkimus, jonka menetelmänä on tutkimushaastattelu. Haastattelut on toteutettu kahdessa anonyymissä uusmaalaisessa lukiossa ja tutkimusaineiston muodostaa seitsemän ruotsinopettajan haastattelut. Opettajien ja koulujen niminä on käytetty pseudonyymeja oikeiden nimien tai numeroiden sijaan haastatelluiden opettajien yksityisyyden turvaamiseksi ja tutkimuksen luettavuuden parantamiseksi. Tutkielmassa on yhtä suuri painoarvo sekä kirjallisuuteen ja sen käyttöön kouluopetuksessa keskittyvällä teorialla että tutkimushaastatteluihin perustavalla analyysillä ja pohdinnalla. Tutkimustuloksia voidaan hyödyntää tulevissa opetussuunnitelmissa ja tutkimuksissa. Tutkielma tuo esiin kirjallisuuden lukemisen ja työstämisen merkityksellisyyden. Kirjojen lukemisella, kirjallisuuskeskusteluilla ja erilaisilla luettuun liittyvillä tehtävillä voidaan saavuttaa monia eri hyötyjä kielen oppimisesta tunnetaitoihin. Ahkeralla kirjallisuuden lukemisella on myös yhteys koulumenestykseen. Haastattelut antavat kuitenkin huolestuttavan kuvan kaunokirjallisuuden asemasta lukion B-ruotsissa. Teoksia tai kaunokirjallisia otteita ei juuri lueta opetuksen yhteydessä, mutta kirjavinkkejä useimmat opettajat antavat enemmän tai vähemmän. Kirjoja ja/tai kirjailijoita saatetaan mainita esim. ajankohtaisten asioiden yhteydessä. Kaunokirjallisuus nähdään yhtenä mediana tai sisältönä muiden joukossa useissa vastauksissa. Toisaalta opettajat ovat tietoisia kirjallisuuden lukemisen hyödyistä ja eduista esim. opetuksen eriyttämisessä ja autenttisena materiaalina. Haastatellut opettajat tuovatkin esiin lukuisia syitä, miksi kaunokirjallisuus ei ole mukana opetuksessa. Oppikirja ja opetussuunnitelma, aikapula ja oppilaiden riittämätön kielitaito muodostavat tärkeimmät syyt, miksi kaunokirjallisuutta ei lueta tai käsitellä kursseilla. Tutkimuksesta käy ilmi myös monia kirja- ja kirjailijasuosituksia, joita opettajat antavat oppitunneillaan. Astrid Lindgren ja muut klassikot sekä dekkarit nousevat esiin. Lisäksi tutkimus antaa tietoa opettajien edellytyksistä kirjallisuusopetukseen. Suurin osa opettajista on lukenut paljon kaunokirjallisuutta osana opintojaan ja lukee säännöllisesti vapaa-ajallaan, mutta useimpien kohdalla oma lukeneisuus ja innostus ei näy opetuksessa. Kirjallisuuden aseman parantamiseksi B-ruotsin opetuksessa tarvitaan monia eri toimia, joita tutkielmassa käsitellään. Tärkeimpänä seikkana opetussuunnitelman tulisi sisältää tavoitteena kirjallisuuden lukemista ja työstämistä. Tutkielma sisältää myös vinkkejä opettajille kirjallisuuden opettamiseen

Skönlitteratur och läsning som forskningsfråga inom B&I : en metateoretisk analys av 21 masteruppsatser

This master’s thesis examines 21 master’s theses written in Library and Information Science in Sweden between the years 2010 and 2013. The master’s theses are written in Lund, Borås and Uppsala and all of them have literature and/or reading as subject matters. The aim of the thesis is to investigate how master’s theses in our time handle the question of reading and literature as a subject matter in Library and Information Science. The overall questions of the thesis are: how are the subject matters literature and reading handled in the master’s theses written within LIS in Sweden? Which theories and methods are used and how does that influence the subject matter? Which similarities and differences are there between the different theses? The theory and methodology used is hermeneutical. Hermeneutics is the theory of text interpretation which means it can be used both as a theoretical framework to understand the premises in which the theses in question is meant to be understood and as a methodological tool to interpret the texts. The thesis rests on the idea of a thesis as a kind of communication using Roman Jacobson’s communications-model. This in turn means that the context in which the thesis is written is of importance and merits the use of hermeneutical concepts such as Hans-Georg Gadamer’s prejudice and Stanley Fish’s interpretive communities. The analysis is divided into a chapters relating to subject matter, theory, method and quality and literacy; two recurring themes in the theses. The analysis show that the theses are built upon a fundamentally positive view on literature and reading and the public libraries role in mediating literature and promoting reading. A possible explanation for this; LIS ties to the professional field and the authors prejudices and preunderstandings relating to literature, reading and public libraries, is proposed. The analysis also reveals that the vast majority of the theses use interviews as their methods but that they show a greater diversity in their use of theories and in the extent to which the theories are implemented within the theses. Furthermore, the analysis show that some differences between the theses, on the basis of where they are written, can be observed and although this can be attributed to de different interpretive communities that the authors can be said to belong to, the fact that the analysis consists of a relatively small number of theses limits the ability to make any long going conclusions

”Det här är ju nog det bästa jag vet, att försöka få eleverna att bli intresserade.” : En jämförande analys av hur lärare i modersmål använder skönlitteratur med nionde klassister

Pro-gradu avhandlingen undersöker åtta lärares syn på litteraturundervisningen i grundskolans nionde klass, samt hur lärarna kan med olika metoder motivera eleverna till läsning. Avhandlingens forskningsfrågor är: 1. Hur använder lärarna skönlitteratur i praktiken i klassrummet och till vilket syfte? 2. Hur kan lärarna i sin undervisning uppmuntra elever till fortsatt, möjligen livslång läsning? Undersökningens material består av åtta intervjuer med lärare i kommunerna Helsingfors, Vanda, Sibbo och Kuusamo. Lärarna i Kuusamo har intervjuats på finska. Undersökningens tre huvudteman presenterar (1) vilka verk som används i undervisningen och varför, (2) vilka uppgifter görs i samband med den lästa litteraturen, och (3) med vilka metoder motiverar lärarna eleverna till läsning. Resultaten visar att litteraturvalen präglas av den litteratur som finns till hands. Skolorna i Kuusamo har ett knappare utbud av litteratur än skolorna i huvudstadsregionen och variationen är mer begränsad i skolorna i norr. De uppgifter som görs i samband med litteraturen är varierande, som är i enlighet med läroplanen och bidrar mestadels till förståelse för texten. Undervisningen innehaver bland annat tolkning av litteraturen, muntliga uppgifter men även kreativa uppgifter. Vissa lärare högläser eller tar hjälp av ljudböcker. Alla lärare menar att rätt sorts litteratur bidrar till motivationen. Lärarna menar även att handledningen bidrar till motivationen. Vissa lärare efterlyser läsande förebilder som även kunde motivera eleverna. Undersökningen kommer fram till att variation i litteraturen och i uppgifterna samt den handledning lärarna erbjuder är det som allra mest bidrar till motivationen