Children of mentally ill parents - Risks and salutogenic factors

I Sverige finns idag cirka 100 000 ”osynliga barn” d.v.s. barn till psykiskt sjuka föräldrar. Varför de kallas osynliga beror på att det är först på senare år barnen har börjat synliggöras inom olika verksamheter såsom socialtjänst och psykiatri. I vårt samhälle är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och ett förebyggande arbete är därför angeläget. För att arbeta preventivt så effektivt som möjligt är det viktigt att veta vilka risker särskilda högriskgrupper har samt vilka friskfaktorer som kan mildra och påverka att en individ inte utvecklar psykisk ohälsa/sjukdom. Relationen med en psykiskt sjuk förälder kan vara både skrämmande och svår att förstå. Har föräldern vanföreställningar kan barnet dras in i dessa. Det är dock inte bara förälderns psykiska sjukdom som påverkar barnet utan även förälderns förmåga eller oförmåga till att få vardagliga rutiner att fungera. Det har också stor betydelse om det finns en andra förälder som vill och kan ansvara för barnet. Trots att barn utsätts för stora påfrestningar och riskfaktorer under uppväxten som att ha en psykiskt sjuk förälder är det flera som ”klarar sig bra” i livet ändå d.v.s. de växer upp till kompetenta och empatiska individer med god självkänsla. Begrepp som förslagsvis skulle kunna ha något med det att göra är: resilience/motståndskraft, olika skyddsfaktorer (personliga egenskaper eller i omgivningen), coping-strategier samt Antonovskys KASAM-teori (känsla av sammanhang) som tillsammans med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell är de teorier uppsatsen kommer att utgå ifrån. I uppsatsen kommer jag att använda mig av friskfaktorer som ett samlingsbegrepp av de olika begreppen ovan. Den första frågeställningen i uppsatsens syfte handlar om vilka risker det finns för barn till psykiskt sjuka föräldrar att själva utveckla psykisk sjukdom och/eller andra problem jämfört med barn till icke psykiskt sjuka föräldrar. Här vill jag främst ta reda på om det finns en ökad risk eller inte. Den andra frågeställningen handlar om att få en översikt av olika friskfaktorer som skulle kunna påverka att en individ trots en svår uppväxt undgår att själv drabbas av psykisk sjukdom och/eller andra problem som förväntas ha ett samband med uppväxten. Metoden som används i uppsatsen är systematisk litteraturstudie. Majoriteten av artiklarna hittade jag genom att läsa referenslistor och för att kontrollera kvaliteten använde jag mig av Sahlgrenska akademins mall för artikelgranskning. Några få artiklar hittades genom samsökning av databaser på Göteborgs universitetsbiblioteks hemsida. De artiklar jag valde hade alla något med psykisk sjukdom/psykiatriska tillstånd eller olika typer av friskfaktorer att göra. Angående den första frågeställningen kom jag i resultatet fram till att barn till psykiskt sjuka föräldrar, i alla fall de med deprimerade föräldrar, har en ökad risk för att själva drabbas av psykisk sjukdom som depression och ångestsyndrom och/eller andra problem. Dessa andra problem var bl. a. beteendestörningar, missbruk och funktionsnedsättningar av olika slag. Flickor verkar ha en högre risk att drabbas än pojkar. I den andra frågeställningens resultat fick jag fram att friskfaktorer som kan ha betydelse för att en individ inte utvecklar psykisk sjukdom och/eller andra problem som har ett samband med en svår uppväxt var bl.a. god självkänsla, social kompetens, tillitsfulla relationer och socialt stöd. Eftersom självkänsla verkar vara en viktig faktor för psykisk hälsa kan man tänka sig att det behövs mer forskning på hur denna kan främjas hos barn oberoende om de tillhör en högriskgrupp eller inte. Genom att identifiera friskfaktorer som kan hjälpa barn som växer upp under svåra förhållanden att inte drabbas av olika problem kan man arbeta preventivt på ett mer effektivt sätt och minskar då inte bara individens lidande utan även samhällets kostnader.Folkhälsovetenskapligt progra

Why only M9? : alternative rootstocks for sustainable apple farming in Sweden

I äppelodling används ympade träd, det vill säga träd som består av en ädelsort och en grundstam. I svensk kommersiell odling dominerar, enligt samtal med odlare innan arbetets start, grundstammen M9. Det finns dock ingen officiell statistik över vilka grundstammar som används. M9 ger hög produktivitet men har låg motståndskraft mot flera viktiga skadegörare. Arbetets syfte är därför att kartlägga om det finns alternativ till M9, för att öka hållbarheten i svensk äppelodling i ett föränderligt klimat. För att skapa en bred bild av ämnet gjordes en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av en intervjustudie. I intervjustudien deltog yrkesodlare, rådgivare till yrkesodlare och representanter för plantskolor. Arbetet kartlägger vilka grundstammar som används, hur väl de fungerar och vilka alternativ som finns. Resultatet visar att M9, framförallt klonen T337, är den dominerande grundstammen men att det finns ett intresse för och ett behov av alternativa grundstammar. Flera tänkbara alternativa grundstammar hittades, framförallt ur Geneva-serien, men valmöjligheten begränsas av tillgång och pris. Geneva-stammarna har visat på flera intressanta egenskaper som motståndskraft mot skadegörare, hög produktivitet och köldtålighet. De har dock inte testats i någon större utsträckning i Sverige och en av slutsatserna är därför att lokal testning av nya grundstammar behövs.Grafted trees are used in apple farming, the trees consist of a scion and a rootstock. In Swedish commercial farming, due to conversations with growers before the work with this study started, the rootstock M9 dominates. Though there is no official statistics for rootstocks used In Sweden. M9 gives high productivity but have low resistance to several important pests. The aim of the study was therefor to examine if there are alternatives to the rootstock M9, to increase the sustainability in a changing climate. A literature study and a qualitative study in form of an interview study was made to get a wide picture of the subject. Professional apple growers, advisors for growers and representatives for nurseries participated in the interview study. The study examines which rootstocks that are used, how they perform, and which alternatives there are. The result shows that M9, especially the clone T337, is the most commonly used and that there are an interest and a need for alternative rootstocks. Several potential options were found, especially from the Geneva-series, but the option is limited by availability and price. The Geneva rootstocks showed several interesting characteristics such as resistances to pests, high productivity and cold hardiness. They have not been tested in a larger scale in Sweden tough and one of the conclusions is therefore that there is a need for local testing of new rootstocks

Diversity and distribution of Stockholm’s street trees : species with potential to contribute with increased resilience in the future city

Gatuträd är en väsentlig del av stadens gröna infrastruktur och bidrar med flera olika tjänster, funktioner och värden. För att kunna leverera alla dessa värden krävs livskraftiga träd med möjlighet att utvecklas väl. Det är för många växter är en utmaning i hårdgjord stadsmiljö som ofta karaktäriseras av ojämn tillgång på vatten och näring, högt pH, olika typer av föroreningar och salt samt begränsat med utrymme både ovan och under mark. Många städer runt om i världen präglas av ett likartat artval, låg artdiversitet och en kraftig överrepresentation av ett fåtal arter vad gäller gatuträd. Låg artdiversitet och ojämn fördelning kan göra den urbana grönstrukturen mer sårbar då det ökar risken för att stora hålrum skapas vid olika typer av störningar, exempelvis vid skadedjursangrepp eller långvarig torka. Stockholms fördelning över gatuträd visar på en kraftig överrepresentation av ett fåtal familjer, släkten och arter. I Stockholm är det Tilia (lind) och Acer (lönn) som dominerar i gatumiljö varav släktet Tilia (lind) utgör över 30% av gatuträden. Den här fördelningen ökar sårbarheten vid eventuella störningar kopplade till exempelvis ett varmare klimat eller spridning av exotiska skadedjur. Dessa störningar tillsammans med en ökad urbanisering och tuffa växtförhållanden gör att många arter i Stockholms gatumiljöer är, eller kan komma att bli, sårbara. Syftet med det här arbetet var att genom en dataanalys och urvalsprocess identifiera arter med hög motståndskraft och resiliens, det vill säga en förmåga att kort efter störning kunna återgå till normalläge. Totalt kunde 20 arter identifieras som dels tolererar och utvecklas väl i gatumiljöns utmanande växtförhållanden, dels inte visat mottaglighet för nuvarande och framtida sjukdomar samt skadedjur och dels visat på ett växtsätt lämpligt i relation till de krav som ställs med tanke på framkomlighet och säkerhet. Listan över vad som i arbetet benämns som resilienta arter kan fungera som ett verktyg vid artval i stadens mer utmanande miljöer, men även som alternativ på platser med en övervägande del sårbara arter för att på så sätt jämna ut fördelningen och säkra en viss grönska vid exempelvis skadedjursangrepp.Street trees are an essential part of the city’s green infrastructure and contribute with several different functions and values. To be able to deliver these potential functions and values, viable trees with the opportunity to thrive are required, which for many plants is often a challenge in a harsh urban environment. Many cities around the world are characterized by low species diversity and abundance of a few species. These factors create a vulnerable green infrastructure in case of disturbance, for example during longer periods of drought or in case of pest infestations. In Stockholm the Tilia (linden) and Acer (maple) genus is greatly overrepresented, whereas Tilia (linden) makes up 31% of the total number of inventoried street trees. This distribution increases the vulnerability in the event of disturbances expected to occur in Sweden with changes in climate and distribution of exotic pests and insects. These disturbances together with increased urbanization and tough growing conditions are all contributing factors to the fact that many species of street trees established in Stockholm are, or can become, vulnerable. This paper has shown that in Stockholm’s street environments there are, and have recently been introduced, species in the street environment with the potential to handle these disturbances and thus continue to deliver ecosystem services and other functions as well as values. Through a data analysis and a selection process with the aim of sort out species vulnerable to certain factors, 20 species have been identified that tolerate and develop well in challenging conditions, have not shown susceptibility to current and expected diseases and pests, and have shown a suitable growth pattern in relation to the requirements set regarding accessibility and safety. In this paper these 20 species are referred to as resilient species. The list of resilient species can function as a tool for species selection in the city’s most challenging environments, but also as an alternative in places with most vulnerable species to even out the distribution and secure a certain amount of greenery in the event of, for example, pest infestation. The method used in this paper shows a strategic approach to the evaluation of species in the street environment and their respective resilience

Samodling av ettåriga grödor

Samodling innebär att man odlar två eller flera grödor samtidigt på ett fält. Jämfört med odling i renbestånd kan grödor som odlas tillsammans öka odlingssäkerheten, bättre utnyttja tillgängliga resurser, ge större skördar och för de som odlar foder, en produkt med bättre näringsmässig sammansättning. En ökad tillämpning av samodling kan skapa nya möjligheter att på ett hållbart sätt utnyttja dolda potentialer hos våra odlingsmarker. Trots de positiva effekter som tekniken för med sig är den praktiska tillämpningen låg. För att bättre förstå varför undersöker jag genom en litteraturstudie vad som menas med samodling, hur det tillämpas, vilka positiva effekter det kan ha samt vilka svårigheter en tillämpning kan medföra. Med detta och teorier bakom individuellt beslutsfattande som grund söker jag sedan att kartlägga lantbrukares inställningar till tillämpning av samodling. Genom att öka kunskapen om lantbrukares attityder till samodling och identifiera svårigheter vid tillämpning, söker jag finna hur en tillämpning kan öka i framtiden. För att göra detta intervjuades lantbrukare med semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide utformad utifrån en litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk kring vad som påverkar lantbrukares beslut vid övergång till ekologiska metoder. Sex lantbrukare intervjuades över telefon och svaren redovisas utifrån ramverket. Respondenternas attityd till en tillämpning, åsikter från människor i dess närhet och hur väl de anser sig kunna utföra tillämpningen är faktorer som påverkar deras beslut. Vidare identifieras tekniska svårigheter kring bruket, låg användbarhet, brist på kunskap och en bristande marknad som hinder och svårigheter vid tillämpning av samodling. För att tillämpningen av samodling ska öka i framtiden måste dessa hinder åtgärdas så att en övergång underlättas och blir lönsam. Då varken de ekonomiska eller miljömässiga fördelarna med samodling verkar tilltala lantbrukare bör ett användningsområde hittas vari lantbrukare lättare och mer konkret kan se vilka fördelar samodling skulle kunna medföra för dem. Utifrån intervjuerna föreslår jag att samodlade grödor bör användas som skyddsgröda vid vallinsådd. Om tillämpningen på så sätt ökar kan medvetenheten kring dess fördelar även göra det och leda till att samodling blir mer attraktivt

Resilience and stability of freshwater invertebrate communities across space and time

Understanding ecosystem response to environmental change is one of the biggest challenges in ecology. Studies of the biological factors and environmental drivers underpinning change in communities through space and time are essential for predicting responses to increasing anthropogenic pressures on ecosystems. Ecosystems encompass numerous interactions within and across levels of biological organization and are inextricably linked to human societies. This thesis addresses ecosystem change from the perspectives of ecological and social-ecological resilience, ecosystem stability, and adaptive capacity. Drawing on ecological resilience theory, promising methods for assessing social-ecological resilience were identified. Following this, the concept of adaptive capacity was refined, operationalized, and distinguished from ecological resilience and stability. Indicators of adaptive capacity, namely compositional stability, functional redundancy, and response diversity were measured in invertebrate communities in Swedish freshwater. I quantified drivers of stability across time and space in Swedish lakes and documented positive correlations between functional redundancy and response diversity at a broad spatial scale in Swedish streams. These indicators were influenced by physiochemical variables, and pervasive anthropogenic disturbances in the landscape. The results highlight the importance of studying long-term and spatially extensive changes in biotic communities using a framework that integrates different aspects of ecosystem resilience to environmental change

Vallbaljväxter passar bra för nötgårdar

201

Sweden's tastiest defense? : dairy farmers' view of their role as a vital societal function in the event of crisis or war

Svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion är sårbara i de flesta krissituationer. Från ett beredskapsperspektiv är mjölkproduktion en viktig primärproducent till ett flertal livsmedel, samtidigt som produktionen är helt beroende av ständiga transporter främst i form av mjölkbilen som hämtar mjölk varannan dag. Den här uppsatsen har som syfte att bidra med kunskap och insikt i hur svenska mjölkbönder ser på sina möjligheter att upprätthålla produktion i händelse av krig. Resultaten bygger på semi-strukturerade intervjuer med femton mjölkbönder på totalt tio mjölkgårdar i Sverige. För att understödja intervjuerna har ett fiktivt scenario där Sverige befinner sig i ett gråzonstillstånd mellan krig och fred använts. Mjölkbönderna i studien har ett starkt försvarsstödjande beteende, utifrån de förutsättningar som finns skulle de med sin kunskap och anpassningsförmåga försöka upprätthålla mjölkproduktion så långt det är möjligt. Samstämmigt med tidigare forskning visar studien att beroendet av diesel och den låga lönsamheten inom lantbrukssektorn utgör de största sårbarheterna, vilket ger negativa följdeffekter för både lantbrukarnas och samhällets livsmedelsberedskap. För en bättre beredskap önskar sig mjölkbönderna en ökad förståelse för deras produktion, tydligare styrmedel och bättre förutsättningar, så de kan fortsätta producera livsmedel även i kris eller krig.Swedish agriculture and food production are vulnerable in most crises. From the perspective of food security dairy production is an important primary producer of food. At the same time the production depends on constant transport, mainly in the form of the milk tanker collecting milk every other day. The purpose of this thesis is to provide knowledge and insight into how Swedish dairy farmers view their opportunities to maintain milk production in the event of war. The results are based on semi-structured interviews with fifteen dairy farmers on a total of ten dairy farms in Sweden. A fictional scenario in which Sweden is placed under a gray zone threat, was used to support the interviews. The dairy farmers in this study have a strong defense-supportive behavior and based on their existing conditions they would try to maintain their milk production as long as possible with help from their knowledge and adaptability. Consistent with earlier research this study shows that the dependence on diesel and the low profitability in the agricultural sector are the biggest vulnerabilities, leading to negative consequences for both farmers and society's food security. For a better preparedness, the dairy farmers wish for an increased understanding of their production, better policy instruments and better conditions, to be able to produce food also in a crisis or war

Bekämpning av bladsjukdomar inom ekologisk vinbärsodling är en utmaning

På försöksstationen i S:t Michel inom MTT undersöktes bekämpningen av bladsjukdomar i ekologiska vinbärsodlingar under åren 1999-2001 på vita vinbär och år 2001 också på röda vinbär. Man fann ingen effekt av nässelvatten mot bladsjukdomar på vinbär. Kompostvatten tycktes ha en viss förebyggande effekt