Damages for Wrongful Death in Alaska

I den här rapporten presenteras den forskning om ledarskap inom offentliga sektorn som bedrivs vid Linköpings universitet. Kartläggningen är indelad i fem olika teman: Chefers arbete och förutsättningar Ledarskap och lärande Genus och jämställdhet Ledarskap och hälsa Förändring och förändringsarbete Resultatet visar att flest studier handlar om ledarskap inom skola och äldreomsorg. Sammanställningen sträcker sig från 2009 och framåt. Rapporten vänder sig inte minst till ledarskapsforskare som kan ha nytta av att känna till vilken annan forskning som finns inom området. Den vänder sig även till personer som på olika sätt arbetar med ledarskap inom offentlig sektor. Sammanställningen ger också en snabb överblick över möjliga föreläsare i ämnet

Skiftesansvariga förstavårdares (L5) funktion inom den prehospitala vården

Skiftesansvariga förstavårdare (L5) är en uppgift inom den prehospitala vården som Räddningsverket i Östra Nyland tog i bruk vid årsskiftet 2012. Ledarskapsmodellen i organisationen är relativt ny och tanken bakom arbetet var att utreda funktionen hos skiftesansvariga förstavårdaren. I arbetet beaktades såväl manskapets syn och åsikter som tidigare forskning om ett gott ledarskap. Syftet med examensarbetet var att utreda hurdan en bra förman är samt hur kunna förbättra skiftesansvariga förstavårdaren i sin uppgift. Studien var ett beställningsarbete från Räddningsverket i Östra Nyland. Forskningsfrågorna för arbetet var: 1. Hurdan är en bra förman inom förstavården? 2. Vilka förväntningar har underordnade på skiftesansvariga förstavårdare? 3. Hur kan förmännens handlande förbättras och effektiveras? Som teoretisk referensram för examensarbete användes Maslows behovspyramid, Fayols klassiska ledarskapsmodell samt Taylors Scientific management. Information angående skiftesansvariga förstavårdarens funktion samlades med hjälp av elektroniska enkäter riktade till förstavårdare vid Räddningsverket i Östra Nyland. Undersökningen riktade sig till 50 förstavårdare. Sammanlagt besvarades enkäten av 33 personer som gav en svarsprocent på 66 %. Med denna svarsprocent kan resultatet beaktas vara pålitligt. Många var nöjda med skif-tesansvariga förstavårdarens funktion men även många bra förslag på förbättring kom fram. Att vara rättvis, lita på sina underordnade, diskutera och lyssna på underordnades åsikter kunde förbättras hos förmannen. Även att ge såväl positiv som negativ feedback på ett förståeligt sätt kunde förbättras. Också mera närvaro vid stationerna Lovisa och Sibbo önskades av manskapet.Vuorovastaava ensihoitaja (L5) on tehtävä ensihoidossa, jonka Itä-Uudenmaan Pelastus-laitos on ottanut käyttöön vuodenvaihteessa 2012. Johtamismalli on suhteellisen uusi ja ajatus työn takana oli selvittää vuorovastaavan ensihoitajan toimintaa. Työssä huomioitiin niin alaisten näkemykset ja mielipiteet, kuin aikaisempaa tutkimusta hyvästä johta-juudesta. Opinnäytetyön aie oli selvittää millainen hyvä esimies on, sekä mitä vuorovas-taava ensihoitaja voisi toiminnassaan parantaa. Opinnäytetyö oli tilaustyö Itä-Uudenmaan Pelastuslaitokselta. Tutkimuskysymykset olivat: 1. Millainen on hyvä esimies ensihoidossa? 2. Mitä odotuksia alaisilla on vuorovastaavalta ensihoitajalta? 3. Mitä esimies voisi tehtävässään parantaa ja tehostaa? Opinnäytetyön teoreettisena viitekehyksenä käytettiin Maslowin tarvehierarkia, Fayolin klassisen johtamismallin sekä Taylorin Scientific management. Tietoa vuorovastaavan ensihoitajan toiminnasta kerättiin elektronisten kyselylomakkeiden avulla, jotka oli suunnattu Itä-Uudenmaan Pelastuslaitoksella ensihoidon parissa työskenteleville. Tutki-mus suunnattiin 50 ensihoitajalle. Yhteensä kyselyyn vastasi 33 henkilöä, jolla saatiin vastausprosentiksi 66 %. Kyseisellä vastausprosentilla katsotaan vastauksen olevan luotettava. Moni oli vuorovas-taavaan ensihoitajaan tyytyväinen, mutta myös monia hyviä ehdotuksia parantamiseen ilmeni. Oikeudenmukaisuutta, luottamusta alaisiin, keskustelemista ja alaisten mielipi-teiden kuuntelemista esimies voisi parantaa. Parantaa voisi myös sekä positiivisen että negatiivisen palautteen antamista. Alaisilta toivottiin myös enemmän läsnäoloa Loviisan ja Sipoon asemilla.Shift manager (L5) is a new assignment in emergency care that Itä-Uudenmaan Pelas-tuslaitos has put in place at the turn of 2012. The management system is relatively new, and the idea behind the thesis was to examine the functions for the shift manager. The thesis noticed view of opinion, as well as earlier research into good leadership. The inten-tion of this thesis was to find out what kind of a good manager is, and what the corre-sponding paramedics could improve the position. The study was ordered by Itä-Uudenmaan Pelastuslaitos. The questions in the research were: 1. What is a good manager like in emergency care? 2. What are the expectations that are subject to a corresponding shift paramedic? 3. What could the manager do to improve and enhance the function? The thesis theoretical frame was Maslow's hierarchy, Fayolin classical management model and Taylor's Scientific Management. Information about the interactions responsible for emergency care activities were collected by electronic questionnaires that had been di-rected to paramedics in Itä-Uudenmaan Pelastuslaitos. The study was aimed at 50 emer-gency nurses. A total of 33 people responded to the survey with 66 % response rate was obtained. The response rate is considered to be a reliable answer. Many were satisfied with the shift manager, but also a number of good suggestions for the improvement occurred. Fairness, trust to the subordinates, discussing and subordinates' opinions of listening to their supe-riors could improve. Also, both positive and negative feedback can be improved. Also more presence of stations in Loviisa and Sipoo hoped by subordinates

Like a Bridge over Troubled Water - en studie om ledarskap inom socialtjänsten vid organisationsförändringar

A common experience is that leadership could be better handled during reorganizations within the social services. The purpose of this study is to examine how social welfare secretaries experience their managers during reorganizations. How do social welfare secretaries experience the manger’s role and actions? While developing the interview questions it became relevant to illustrate further aspects: To describe how social welfare secretaries experience the reorganizations that they have gone through and their experience of the everyday leadership around the managers’; openness, availability, clarity, trust and skills regarding managing stress among their staff. The study is built on qualitative interviews with six social welfare secretaries within units working with economical social assistance in different districts in the city of Gothenburg. The interviewees have been chosen through a snowball effect where colleagues have been asked if they know social welfare secretaries, working with economical social assistance in different districts, who have gone through a reorganization. The main research questions are: What do the social welfare secretaries consider to be good leadership? How do the social welfare secretaries experience the every day leadership? How do the social welfare secretaries experience the reorganizations they have gone through? Which role did the manager play during the reorganization? Visible, invisible, pursuing and/or passive? How shall the manager act during a reorganization? The used theoretical perspectives are about: conflict, change, leadership and human service organizations. The analysis is divided in four themes where the interviews are presented and analyzed: the reorganizations, actual leadership, managing stress and sick-leave and desired leadership. The following conclusions are presented: The social welfare secretaries consider good leadership to be: sensitive, have clear, available, good in judgment, professionally experienced, secure and able to change ones mind, reflective, supportive, acknowledge, able to create a creative atmosphere, able to listen, able to figure out needs, able to show respect and give responsibility. The interviewees mostly give a negative image of the every day leadership. Most of the interviewees talk about an inability to communicate with their manager and who often is unavailable. The social welfare secretaries have not been sure who has initiated the reorganization, what the purpose of it was and have not been able to influence the reorganization. Many of the interviewees consider the managers to be pursuance and active if the managers themselves are behind the idea of the reorganization or if they can agree to it. Otherwise the managers tend to be invisible and passive. The social welfare secretaries want managers during a reorganization to: inform, listen, gain approval for the reorganization, process and watch over the staff’s well being during the reorganization. The study shows that there maybe are too high demands on the managers and that the manager’s role can be very complicated in a human service organization

Att leda framtidens arbetskraft En kvalitativ studie av ledarskapets inflytande på medarbetares arbetsengagemang och motivation

“The majority of the Swedish workforce is currently disengaged from their job roles, resulting not only in huge financial losses for companies and organisation, but also results in a less effective and more detached workforce (Gallup, 2013a). With the competition rising of one large generation leaving the workplace and a smaller generation joining to the workplace, it is crucial for organisations to learn how to adapt to and attract ‘generation Y’. This study aims to find if and how youth between the ages of 18-30 become engaged at work, as well as looking at what form of leadership they respond well to in terms of workplace engagement. In order to achieve this, a qualitative study of management and the perception of managerial behaviour was conducted through seven interviews with respondents who have been a part of one of the largest student-run organisations in the world, that has a similar structure to a corporation, but rewards those engaged as volunteers. These interviews were summarised to consolidate one common perception of the phenomena.Transformational leadership according to Burns (1978) and the two-factor theory (Herzberg, Mausner & Snyderman, 2010) was applied to answer the question of ‘What affects engagement in the workplace?’ and ‘In what way may managers or business leaders encourage workplace engagement? The main conclusions that can be drawn from this thesis is that workplace engagement is most affected by the social relations and interactions associated with the workplace as well as the meaningfulness of the work itself. The consistent component of the respondents’ motivation was the people they were working with and had an impact on. This has the implication that leaders and business managers can and should encourage this type of engagement by promoting a healthy work environment which focuses on the human connection in the workplace, in order to become more competitive in regards to workforce competition as well as increasing the effectiveness of the operations.

Vårdkvalité - en gemensam utmaning i vårdkedjan av äldre patienter prehospitalt

Äldre patienter är en skör och utsatt grupp som ofta är beroende av bedömning och sjukvårdsinsats vid en försämring av tillståndet. Hög ålder, kognitiv nedsättning, många sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvårdnadsbehov och omhändertagande. Patientens väg genom vårdkedjan innefattar kontakter med personal, däribland sjuksköterskor, från flera olika organisationer med olika förutsättningar och inriktning. Dessa är skilda åt och risken för att vårdkvalitén påverkas negativt är stor. En omvårdnadsmodell har utarbetats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning på omsorg, helhetssyn, kunskap och hjälpande handlingar. Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar vårdkvalitet hos den äldre patienten i den prehospitala vårdkedjan. Studien är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod ingår och artiklarna är från åren 2002 – 2006. Litteraturstudien visade områden, eller teman som påverkar vårdkvalitet och berör både den enskilde sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad och även övergripande strukturers inverkan på vårdkedjan. Helhetssyn är, enligt studien, en av hörnstenarna för god vårdkvalité liksom förmågan att samarbeta. Ledarskap spelade en stor roll för både arbetsmiljö och vårdkvalitet. Sjuksköterskan är i en utsatt situation vid akuta bedömningar prehospitalt och detta är ett viktigt område för vidare utveckling. Att varje organisation ytterst värnar om sin egen ekonomi är ett av de största hoten mot både vårdkvalitet och förbättringsarbete på området. Utifrån resultatet har vi gett förslag på åtgärder som kan öka vårdkvalitén och sjuksköterskans möjligheter att ge god omvårdnad

How do leaders in agriculture acquire their leadership skills? : an interview study with individuals in senior positions

Uttrycket att någon är född ledare har de flesta hört. Men forskningen visar på att så inte behöver vara fallet. Rowe & Guerrero (2018) förklarar hur ledarskap är en process vilket innebär att ledare påverkas av medarbetare likväl som medarbetare påverkas av ledaren. Ledarskap är därmed en öppen process som formas utifrån personerna i gruppen, vem som leder gruppen och vilka situationer som gruppen är utsatt för. Att som ledare i förväg lära sig hur man hanterar svåra och pressade situationer kan vara oerhört svåra bitar att ta med sig från ett klassrum. Stech (2008) menar på att en viss teorigrund kan ledare få på formella utbildningar, men menar att det främst är genom erfarenhet och personlig mognad som finkänsligheten och självinsikten uppstår. Det ställs stora krav på det svenska lantbruket som bransch att producera mat på ett hållbart sätt. För att nå de globala hållbarhetsmålen krävs kunskap kring hållbarhet, både från ledaren och från medarbetarna. Ledarens uppgift blir därför att få med all personal i arbetet mot att bli en mer hållbar producent (Lantmännen, 2019). Men är ledarna utrustade kunskapsmässigt för den här utmaningen? Denna studie syftar till att skapa klarhet i hur ledare inom lantbruket utvecklar sina ledarskapsfärdigheter, samtidigt lyfts frågan vad ledarna lär sig och vilken kunskap, färdigheter och värderingar som krävs för att vara en bra ledare. Detta ställs sedan i relation till hur väl rustade ledarna är för att leda företagen mot den hållbara utmaningen som lantbruket som bransch står inför. Studien var uppbyggd som en kvalitativ studie där 10 lantbrukare inom olika produktionsgrenar medverkade i semistrukturerade intervjuer. De flesta av respondenterna hade gått olika kortare ledarskapsutbildningar där teorin behandlade bland annat personlighetstyper och konflikthantering. Respondenterna ansåg dock att teorin endast lade en grund för deras ledarskapsroll. Största påverkan på deras ledarskapsutveckling hade erfarenheter från verkligheten haft. Genom learning by doing lärde sig ledarna hur de på bästa sätt skulle bemöta sin personal. Effektivisera, minska spill och slöserier och att visa personalen uppskattning var kunskaper som respondenterna ansåg viktiga för att driva företaget mot ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.Most people have heard the expression that someone is a born leader. But research shows that this not need to be the case. Rowe & Guerrero (2018) explain how leadership is a process, which means that leaders are influenced by employees as well as employees are influenced by the leader. Leadership is thus an open process that is shaped based on the people in the group, who leads the group and what situations the group is exposed to. As a leader, learning in advance how to handle difficult situations and being under pressure can be extremely difficult pieces to take with you from a classroom. Stech (2008) believes that a certain theoretical basis can leaders acquire in official educations but believes that it is mainly through experience and personal maturity that sensitivity and self-insight arise. Great demands are placed on Swedish agriculture as an industry to produce food in a sustainable way. Achieving the global sustainability goals requires knowledge about sustainability, both from the leader and from the employees. The leader´s task will therefore be to involve everyone personally in the work towards becoming a more sustainable producer (Lantmännen, 2019). But are the leaders equipped in terms of knowledge for this challenge? This study aims to gain clarity in how leaders in agriculture develop their leadership skills, while raising the question of what leaders learn and what knowledge, skills and values are required to be a good leader. This is then set in relation to how well – equipped the leaders are to lead the companies in the sustainable challenge that the agriculture industry is facing. The study was structured as a qualitative study in which 10 farmers in different branches of production participated in semi structured interviews. Most of the respondents had attended various shorter leadership trainings where the theory dealt with, among other things, personality types and conflict management. The respondents, however, considered that the theory only laid a foundation for theirleadership role. Experience from reality hade the greatest impact on their leadership development. Through learning by doing, leaders learned how to best respond to their personalities. Streamlining, based waste and showing staff appreciation were skills that respondents considered important to drive the company towards economic, environmental and social sustainability

En ledande fråga - Om ledarskap och positivt klassrumsklimat

Sammanfattning Pedagogens yrkesroll är i ett föränderligt skede, numera krävs en stor yrkeskompetens för att hantera komplexiteten i att undervisa. Skolan har ett uppdrag att skapa en lärandemiljö som gynnar elevernas utveckling. Detta kan enbart ske när alla som är verksamma i skolan funderar över och reflekterar kring sin roll i elevernas lärande och utveckling. Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger talar kring och gestaltar sin roll i skapandet av klassrumsklimat. För att uppfylla detta syfte valde vi att utgå från tre frågeställningar: Vilka faktorer påverkar klassrumklimatet enligt pedagogerna? Hur påverkar pedagogens förhållningssätt klassrumsklimatet? Och vad kan pedagogen göra för att skapa studiero och ett positivt klassrumsklimat? Vi har utgått från ledarskapsteorier, för att ställa dessa mot resultaten. Detta för att undersöka hur betydelsefulla teorierna är i pedagogens yrkesroll. I insamlingen av material har vi valt att använda oss av en tredagars fokuserad observation och kvalitativ/halvstrukturerad intervju med tre informanter för att för att få en inblick i frågeställningarna. I resultatet fann vi svårigheten i att översätta teori till praktik och komplexiteten i att skapa ett positivt klassrumsklimat. Även om vi i vår undersökning utgick från pedagogens roll i skapandet av klassrumsklimat, så har vi sett att också en mängd andra faktorer är med och samspelar. Många av dessa är svåra för att förändra. Även om pedagogens förhållningssätt har inflytande på klassrumsklimatet, så är det således inte tillräckligt för att beskriva komplexiteten i skapandet av klassrumsklimat. Vi har kommit fram till att pedagogens förhållningssätt påverkar och att pedagogen behöver reflektera för att bli medveten om sin delaktighet i och om de faktorer som ligger utanför dennes möjlighet att förändra. Vi har genom arbetet fått en större insikt i betydelsen av reflektion för att utveckla verksamheten och för att skapa en gynnsam lärandemiljö.

Leadership in stable environment : shaping young future leaders

A good leadership can for example be characterized by good communication skills, inspiration, self-awareness, the ability to make decisions and a structured way of working. Previous research indicate that stable environment can be seen as a leadership school for future leaders, both in equestrian sport and other professions. The purpose of this study was to explore how the stable environment and equestrian sport shapes the future leaders. The research questions were: How could the leadership within the stables affect the youths? What factors can influence youths when forming their leadership skills? Which qualities can the youths get from the stable environment when forming their leadership skills? The results of this study show that leadership was a central part of learning and playing. When you were a leader in a sport association it was important to have support from the association board. The study shows that associations gives good influences on youth’s leadership skills since it emphasizes personal growth and democracy. Within the sport there were standards and invisible rules, defined by its leaders, that had great impact on the youths. Today the sport has an educational purpose in our society. Equestrian sport is more than just horseback riding and the leadership within the equestrian sport is complex. The study also shows that communication and trust was important to be able to convey a message to the horse. In the stable there were a lot of standards and invisible rules that hade a background from to the military. Through these standards the youth learned to be responsible, effective and focused. Another thing that this study showed was that the stable environment was a place where it´s fun to practice leadership for future tasks. Through this they can grow into the role as a leader and become more confident in themselves. The stable ensures that youths feels important, learns to take control and take on more responsibilities. The conclusion of this study shows that thanks to the standards and settings in the stable it shapes the youths in their leadership skills and gives them qualities like responsibility, effectivity, accuracy and focus that can become important in the future. At the same time, leaders in equestrian sport must be a role model who is open and humble. The study shows that while leadership within equestrian sport is complex, it gives lots of people meaningful occupation, were both internal and external factors affects youths when developing their leadership skills. Through the practice of being a leader in the stable environment self-confidence increases and can lead to assignments in leadership roles in the future.Flera egenskaper är viktiga för ett lyckat ledarskap. Egenskaper som ofta tas upp som viktiga är exempelvis att vara bra på kommunikation, engagerad och att vilja utvecklas, medvetenhet om sina egna styrkor och svagheter, vara intresserad av andra, kunna fatta beslut och vara strukturerad. Ridsporten och framförallt stallet ses ibland som en stark ledarskola där framtidens ledare formas. Ridsporten ses som en av de största ungdomsidrotterna enligt Svenska Ridsportförbundet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur stallmiljö och ridsport kan forma framtidens ledare, genom att svara på följande frågeställningar: • Hur utövas ledarskap i stallmiljön som kan påverka barn och unga? • Vilka faktorer i stallmiljö kan bidra till att barn och unga blir framtida ledare? • Vilka ledaregenskaper kan barn och unga utveckla genom stallmiljö för att forma ett framtida ledarskap? Studiens resultat visade att egenskaper som barn och unga lär sig genom normer som finns i framförallt stallmiljö men även generellt inom idrotten var att bli ansvarstagande, punktliga, effektiva, målmedvetna, tydliga, ha disciplin och vara fokuserad. Litteraturstudien visade även på att stallet blir en plats där det är roligt att få praktisera sitt ledarskap inför framtida uppgifter. Det ger även unga flickor en naturlig ledarutbildning eftersom de blir tydliga och bestämda samt att hårt arbete och kompetens premieras. Samtidigt får de möjlighet att växa in i sin roll som ledare och genom detta bli mer trygg med sig själv. Viktiga egenskaper för att vara ledare är bland annat att vara ödmjuk, trygg, glad och en förebild för andra. Fortsättningsvis visar studien att stallet gör unga tjejer mer självständiga, noggranna och ordningsamma. De normer och osynliga regler som finns inom idrotten bestäms bland annat av ledare och bidrar till stort inflytande på barn och unga. Stallmiljö och ridsport har ett stort antal normer och osynliga regler som tydligt kopplas till den militära stallbackskulturen. Säkerhet och gemenskap ses även som viktiga faktorer i stallmiljö. I stallet kan barn och unga få en betydande roll och känna sig viktiga, genom detta ökar deras självförtroende och de får bättre kontroll. Faktorer som kan ha betydelse och påverka barn och unga kan både vara interna och externa. Som ledare inom en förening är det viktigt att få stöd från sin förening. De föreningsdrivna organisationerna ger gott inflytande på barns ledarskap eftersom de betonar utveckling och demokrati. Idrottsrörelsen har idag en uppfostrande roll i samhället. Ridsporten ses idag som något mer än bara ridning och ledarskapet inom ridsport är komplext. Studien visar att kommunikation genom kroppsspråk och tillit är viktigt för att kunna förmedla budskap till hästen vilket kan ha en betydande roll inom ledarskap. Litteraturstudien undersöker hur ridsportens ledare formas av stallmiljö. Tack vare stallmiljöns normer formas barn och unga i sitt ledarskap och får med sig egenskaper från stallet som exempelvis ansvarstagande, effektivitet, noggrannhet och fokus som kan vara viktiga i framtiden. Som ledare inom ridsporten kan denne vara en trygg förebild som är öppen och ödmjuk. Det framkom att ledarskapet inom ridsport är komplext samtidigt som det ger många ledare en meningsfull sysselsättning, där både interna och externa faktorer påverkar barn och unga när de formar sitt ledarskap. Genom att praktisera sitt ledarskap i stallet ökar självförtroendet hos individen och denne kan då ta sig an ledaruppdrag även utanför stallmiljön

Dolda arenor för (re)produktion av ett alternativt ledarskap?

I svenska folkrörelser diskuteras idag det egna ledarskapet och hur detta kan utvecklas och förnyas. Inom organisationerna söker förtroendevalda och högre tjänstemän efter nya former och metoder, perspektiv och förhållningssätt, för att försöka förstå och vidareutveckla ledning och organisering av både traditionella verksamheter och nya aktiviteter. De sneglar på de ’rationella’ modeller och styrsystem som de tror finns i näringslivet och söker inspiration från offentlig förvaltning. Samtidigt pågår en process bland företagen, där företagsledare och konsulter söker nya vägar. Det talas om det visionära ledarskapet, om corporate religion eller om vikten av att företagen har ett humanistiskt ledarskap som är baserat på etiska principer och medmänsklighet. Gemensamma värderingar tycks vara något av en nyckel till framgångsrikt ledarskap i morgondagens näringsliv. Inom den offentliga sektorn har såväl kommuner som landsting blivit företagiserade i rasande fart under de två senaste decennierna, och såväl marknadstänkande som affärsmannaskap har införts på många håll. Olika former av köp–sälj-system är numera legio, och modeller där ’medborgaren är kund’ drivs med emfas. Folkrörelser och andra ideella organisationer har relationer till båda dessa typer av verksamhet. I denna turbulens föddes vårt projekt.popular movement; adult education; leadership; discourse analysis; Sweden