Prestigehöjande lågprestigeord: en studie om svordomar och slang

Ungdomsspråk har studerats sedan senare 1900-tal. Ulla-Britt Kotsinas (1984) och Lars Gunnar Andersson (1985) finns bland de forskare som beskriver vilka funktioner som ungdomsspråket har bland ungdomar, bland annat skriver de om hur slang och svordomar kan användas som grupptillhörigehetsmarkörer. Slang, svordomar och ungdomsspråket generellt har en tendens att förändras och förnyas vilket gör det till ett område som hela tiden är relevant för ny forskning. Syftet med studien är att undersöka kännedom om svordomar och slang bland ungdomar på en gymnasieskola. Undersökningen som ligger till grund för studien består av en öppen enkät. 79 gymnasieelever (35 pojkar och 44 flickor) i årskurs två och tre medverkade i undersökningen och hade som uppgift att skriva ner alla synonymer, inom ett semantiskt fält, som de känner till. De semantiska fälten var dum i huvudet, fan och bra. Frågorna som studien ämnade att besvara var vilka synonymer som gymnasieeleverna kände till inom nämnda semantiska fält samt om dessa uttryck kunde kategoriseras enligt den modell som Andersson och Hirsch (1985) presenterar. Resultatet visade att informanterna hade kännedom om ett stort antal svordomar och slanguttryck. Många av dem tillhörde tabuområden som länge har varit laddade som till exempel religion, sexuellt umgänge och könsord, men resultatet visade även att det finns en benägenhet att hämta svordomars kraft ur nya tabuområden när andra försvagas, exempelvis etnisk bakgrund. Svordomar som är hämtade ur religionen och refererar till djävulen och helvetet har längre varit laddade, detsamma gäller ord för sexuellt umgänge och könsord. Idag verkar dessa områden delvis tappa sin laddning och orden används friare med många synonymer. Istället visar sig etnisk bakgrund vara ett av de starkt laddade tabubelagda områden som vi idag hämtar svordomars kraft ifrån. Uppsatsen argumenterar även för att uttryckens funktion i ungdomsspråket är att markera vilken social grupp man tillhör (Kotsinas, 1994). Vissa slanguttryck som noterades i undersökningen verkar inte existera någon annanstans än på den undersökta skolan. Detta visar att sociolekter som ungdomsspråk kan vara begränsade till små grupper som en skola eller skolklass

Kacka heter det! Säg kacka! En jämförande studie i bruket av tabuord i två romaner av Mikael Niemi och översättningarna av dem

I min avhandling utreder jag vilka tabuord det finns i två romaner av Mikael Niemi och hur de har översatts till finska. Mitt material består av vuxenromanen Populärmusik från Vittula och ungdomsromanen Skjut apelsinen samt översättningarna av dem. Syf-tet med avhandlingen är att undersöka tabuord och deras översättningar i materialet för att utreda om det finns skillnader mellan genrerna eller språken. Jag indelar tabuorden i fyra kategorier: könsorgan och sexuellt umgänge, religion, kroppens avfallsprodukter samt prostitution. Jag har excerperat alla tabuord som hör till de fyra kategorierna och sorterat dem med hjälp av Excel. Resultaten visar att det inte finns stora skillnader mellan språken; över-lag har tabuorden översatts direkt. Mellan genrerna finns det däremot en stor skillnad i fråga om antal belägg i kategorin kroppens avfallsprodukter. Beteckningar på speciellt avföring är mer frekventa i ungdomsromanen. Eftersom det inte finns stora kulturella skillnader mellan Finland och Sverige går det att överföra tabuord direkt. Om en av romanerna i materialet översattes till ett språk som talas i ett land där huvudreligionen är en annan än kristendomen kunde man hitta större skillnader. Om man fokuserade bara på svordomar kunde skillnaderna mellan mål- och källspråk också vara större eftersom svordomar hör till emotivt språk och används i icke-konkret betydelse

Finlandssvenska i SAOL och andra ordböcker

In this paper I discuss to what extent Finland-Swedish shibboleths, so-called Finlandisms, are found in different dictionaries. The dictionaries consulted in this analysis include two standard Swedish dictionaries, five Finland-Swedish dictionaries and a Finnish-Swedish bilingual dictionary. I also discuss the difference in attitude towards Finlandisms in two of these dictionaries, the Finland-Swedish dictionary Finlandssvensk ordbok (FSOB) and the Swedish phraseological dictionary Svenskt språkbruk (SSB). The main focus of the paper, however, is on Finlandisms (marked finl.) in the 14th edition of the Glossary of the Swedish Academy (SAOL). I discuss the aim with Finlandisms in SAOL, and the principles employed in the inclusion of these items

Framing Gender Justice:A comparative analysis of the media coverage of #metoo in Denmark and Sweden

This study examines the media coverage of the #metoo movement in neighbouring countries Denmark and Sweden. A comparative content analysis shows differences in genres, sources and themes across the two samples. Further, the analysis shows that the coverage predomi- nantly positioned #metoo within an individual action frame portraying sexual assault as a personal rather than societal problem in both countries. However, the individual action frame and a delegitimising frame focused on critique of #metoo were more prevalent in the Danish coverage. A framing analysis revealed four different news frames in the coverage: #metoo as (1) an online campaign connecting networked individuals, (2) part of a broader and long-standing social movement for gender justice, (3) an unnecessary campaign fuelled by cultures of political correctness and, finally, (4) a witch hunt and “kangaroo court”. Finally, we discuss and relate these findings to the political and cultural contexts of the two countries and their different historical trajectories for the institutionalisation of feminism and implementation of gender equality policies

Sexuella trakasserier i EG-rätt och svensk rätt - en feministisk analys

Den rättsliga regleringen av sexuella trakasserier är av flera orsaker ett intressant ämne. Sedan förekomsten av sexuella trakasserier började uppmärksammas på 1980-talet i EU och i Sverige, har rättsregler införts och fall om sexuella trakasserier behandlats i domstolar. Trots omfattande lagstiftningsåtgärder visar ändå undersökningar på att förekomsten av sexuella trakasserier i stället för att minska tvärtom ökat. Trots att sexuella trakasserier är ett allmänt förekommande problem, är det ett dolt problem. Det är sällan som förekomsten av sexuella trakasserier uppmärksammas på arbetsplatserna. Kunskapen om den rättsliga regleringen av sexuella trakasserier är även låg bland arbetsgivare och arbetstagare. Inte heller inom juridisk doktrin har problemet nämnvärt uppmärksammats. Syftet med förevarande uppsats är att analysera och problematisera den rättsliga regleringen av sexuella trakasserier inom EG-rätt och svensk rätt. Detta kommer att ske utifrån feministisk rättsteori. Det finns ingen enhetlig beteckning på feministisk rättsteori, utan istället förekommer flera olika teorier och inriktningar vars åsikter kan skilja sig radikalt. Jag har valt att främst utgå från den amerikanska juridikprofessorn Catharine MacKinnons teorier, då hon haft en mycket framträdande roll inom feministisk rättsteori samt var en av de första som började uppmärksamma och skriva om sexuella trakasserier i USA. Uppsatsen har även ett annat syfte, nämligen att jämföra de svenska reglerna om sexuella trakasserier med de gemenskapsrättsliga och se om de svenska reglerna i viktiga avseenden skiljer sig från gemenskapsrätten. Efter ett kort inledningskapitel, där jag bland annat tar upp de av MacKinnons åsikter som jag finner mest centrala för uppsatsen, kommer förekomsten och den rättsliga utvecklingen av sexuella trakasserier mot bakgrund av övriga jämställdhetsåtgärder i EU och i Sverige att diskuteras. Därefter följer en detaljerad genomgång av den rättsliga regleringen av sexuella trakasserier samt Arbetsdomstolens sätt att tillämpa och tolka rättsreglerna. Jag har valt att dela upp kategorierna ämnesvis och under respektive grupp behandla först gemenskapsrätten och därefter svensk rätt. Eftersom det finns ett stort antal definitioner av sexuella trakasserier, inleds kapitlet med en sammanställning av de viktigaste rekvisiten i definitionerna. Därefter följer en systematisk genomgång av de olika parternas förpliktelser och förbud vid sexuella trakasserier: arbetsgivare, arbetstagare, arbetsmarknadsparter och stat. Uppsatsens sista kapitel består både av en rättsdogmatisk och av en feministisk analys. Den rättsliga analysens slutsats är att de svenska rättsreglerna på ett par viktiga punkter inte motsvarar EG-rätten. Utgående från feministisk rättsteori är dessutom både de gemenskapsrättsliga och de svenska rättsreglerna i flera hänseenden inadekvata

Lagspråk, lexikon och lexisering: en studie av språklig samverkan under 1700-talet

In 1686, King Karl IX appointed a legal commission to assemble all Swedish legislation into a single codex – the Law of 1734. The commission’s work can be followed in protocols which include a number of discussions which suggest various solutions to linguistic problems, including the substitution of several words. In this article 75 of these words are compared to three Swedish dictionaries from the 18th century, with the purpose of investigating to what extent the new words could be considered idiomatic and suitable for the Swedish language of the day. The result shows that the Law and the dictionaries are quite similar, which could be seen as proof of the quality of the dictionaries as well as of the commission’s work

Det globale gymet - Manligt og kvinnligt i simulakrats tidsålder

The article deals with the gender ideals cultivated within contemporary fitness and gym culture - in particular the paradoxical features of this culture. On the one hand, traditional gender ideals are maintained and strengthened; on the other hand, there is a development towards an androgynous ideal. The hard and "perfect" body is gradually becoming a dial for both men and women. Men as well as women are facinated by this sculptured and well-trained body. Thus the gym and fitness culture contributes to changes in and a more reflexive attitude towards gender and body ideals

"You said that the school can not change so that everyone would be accepted. Why do you think like that?" : Eighth-graders reflect on and challenge structures of gender, gender roles, sexuality and heteronormativity in school

This Master's thesis is part of a project on marginalisation in school. The main focus of this study is to review how eighth-graders, reflect on and challenge structures of gender, gender roles, sexuality and heteronormativity in school. Although the school as an institution should be safe, inclusive and equal, structures that are problematic exist. The thesis used a feminist poststructuralist approach and gender was an important theme. The theoretical framework of the thesis described gender, sex and sexuality through both a societal perspective and a school perspective. The material for the study was collected from 2013 to 2014. The sample in this thesis consisted of 11 individual interviews and 4 group interviews with students in the eighth grade in a school in the capital area in Finland. The method of analysis was qualitative content analysis. How students challenge gender roles, heteronormativity and sexuality is something that there is not much research about. Hence, it was central to analyse what kind of structures exist in the school. It emerged that the students have to put up with stereotypical gender roles, threats of violence, appearance requirements, offensive name-calling, and a pressure to select a suitable hobby. Boys behave violently towards girls to a greater extent than the other way around. The results also indicate that the school is a very unsafe place for students with a non-heterosexual orientation. In school there is in general very little discussion about heteronormativity and sexuality. There were students in school who challenged the norms. There was a group of girls that explicitly challenged the structures. They questioned girl- and boy colours, and that educational materials, practices and environments in the school were heteronormative and gender-divided. Although there has been a change from previous research in that students are challenging structures, results indicate that gender roles and heteronormative structures still exist in school, which is problematic. Overall the thesis demonstrates that it is very hard to be a student in the eighth grade today. Bullying and excluding structures in school are common. The schools should actively review their own practices. Students who challenge the structures give hope to that despite everything, small changes in the everyday life in school are possible.Denna pro gradu -avhandling är en del av ett projekt om marginalisering i skolan. Huvudfokus i denna avhandling är att granska hur åttondeklassare reflekterar över och utmanar konstruktioner av genus, könsroller, sexualitet och heteronormativitet i skolvardagen. Trots att skolan som institution ska vara trygg, inkluderande och jämlik existerar det strukturer i skolan som är problematiska. I avhandlingen användes ett feministiskt poststrukturalistiskt förhållningssätt och genus var ett viktigt tema. Den teoretiska referensramen i avhandlingen beskrev genus, kön och sexualitet genom både ett samhälleligt perspektiv och ett skolperspektiv. Materialet till undersökningen samlades in från 2013 till 2014. Samplet i avhandlingen bestod av 11 individuella intervjuer och 4 gruppintervjuer med elever, i åttonde klass i en skola i huvudstadsregionen i Finland. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Hur elever utmanar könsroller, heteronormativitet och sexualitet i skolan är något det inte forskats om speciellt mycket tidigare. För att få svar på det var det centralt att analysera hurdana strukturer som existerar i skolan. Det framkom att eleverna får stå ut med könsroller, hot mot våld, utseendekrav, kränkande skällsord och en press på att välja en passande hobby. Flickor får utstå kränkningar av pojkar i en större utsträckning än tvärtom. Resultaten tyder även på att skolan är en mycket otrygg plats för elever med en icke heterosexuell läggning. Man talar i skolan väldigt lite om heteronormativitet och sexualitet. Trots allt fanns det i skolan elever som gick emot normerna. Det fanns en grupp flickor som explicit utmanade strukturerna. De ifrågasatte flick- och pojkfärger, att undervisningsmaterial, praktiker och att miljön i skolan var heteronormativ och könsindelad. Fastän det skett förändring från tidigare forskning i och med att eleverna utmanar strukturerna tyder resultatet på att könsroller och heteronormativa strukturer fortfarande existerar i skolan, vilket är problematiskt. Ösverlag påvisar avhandlingen att det är mycket jobbigt att vara elev i åttonde klassen idag. Mobbning och exkluderande strukturer i skolan är vanliga och skolan borde aktivt se över sina praktiker. Att det finns elever som utmanar strukturerna ger hopp om att de trots allt kan ske små förändringar i skolvardagen

"It should be as mandatory as math" : A thematic analysis of interviews with teachers about sexuality education in grades 1-2

International policy documents (FN (UN), 1989; WHO & BZgA, 2010, 2013; WAS, 2014; UNESCO, 2018) recommend that children should receive age-appropriate sexuality education, but it is unclear whether this is fulfilled in practice. There is relatively little research on sexuality education for younger students. Therefore, it is relevant to research how sexuality education for younger students is delivered. The purpose of this study is to describe how sexuality education is delivered in grades 1-2 in Finland and to examine teachers’ attitudes towards sexuality education for younger students. In this study I would like to draw attention to the potential of the Finnish curriculum when it comes to sexuality education. Five teachers, who at the time of the study taught grades 1-2 in Finnish primary schools, participated in this study. Data were collected through semi-structured interviews that were recorded, transcribed, and analysed with thematic analysis. The results found that teachers had difficulties defining sexuality education. Teachers taught sexuality education across subjects, spontaneously and sometimes also unconsciously. Teachers need help defining what sexuality education is and what themes are to be addressed. Sexuality education should be made an evident part of the subject environmental studies in the Finnish curriculum. This can hopefully encourage teachers to teach sexuality education. The sexuality education was not really planned, evaluated, or developed in any of the schools. This is a serious issue that needs to be addressed. Local plans for sexuality education should be written. The teachers had generally positive attitudes towards sexuality education for younger students, but in some situations sexuality education could be perceived as a difficult subject. Several of the teachers showed interest in promoting diversity and equal treatment in their teaching. This study failed in providing any deeper insight into how teachers work with norms in sexuality education.Internationella styrdokument (FN, 1989; WHO & BZgA, 2010, 2013; WAS, 2014; UNESCO, 2018) rekommenderar att barn ska få åldersanpassad sexualundervisning, men det är oklart om det här uppfylls i praktiken. Det finns relativt lite forskning om sexualundervisning för yngre elever. Därför är det aktuellt att undersöka hur sexualundervisning för yngre elever genomförs. Den här undersökningen går ut på att beskriva hur sexualundervisning genomförs i åk 1–2 och att undersöka hur lärare förhåller sig till sexualundervisning för yngre elever. Jag vill uppmärksamma den potential som den finländska läroplanen har gällande sexualundervisning. I studien deltog fem lärare som vid deltagande arbetade som klasslärare i åk 1–2 inom den grundläggande utbildningen i Finland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som bandades in, transkriberades och analyserades med tematisk analys. I resultaten framkom det att lärare hade svårt att definiera vad sexualundervisning är och att lärare undervisade sexualundervisning ämnesöverskridande, spontant och ibland också omedvetet. Lärare behöver hjälp att definiera vad sexualundervisning är och vilka teman som ska behandlas. Sexualundervisning borde skrivas in som en självklar del av läroämnet omgivningslära i läroplanen. Det här kan förhoppningsvis sporra lärare att undervisa sexualundervisning. Sexualundervisningen planerades, utvärderades eller utvecklades inte egentligen i någon av skolorna. Det här är ett allvarligt problem som behöver åtgärdas. Lokala planer för sexualundervisning borde skrivas. Lärarna hade generellt positiva attityder till sexualundervisning för yngre elever, men i vissa situationer kunde sexualundervisning upplevas som ett svårt ämne. Flera lärare visade ett intresse för att främja mångfald och likabehandling i sin undervisning. Någon djupare insikt i hur lärare arbetar med normer i sexualundervisning i åk 1–2 lyckades den här studien inte bidra med