Strategisk cykelplanering i orter av olika storlek

Syftet med detta projekt har varit att analysera förutsättningarna för cykling i tätorter av olika storlek. En central del i detta arbete var att tillämpa och utvärdera den GIS-baserade GTCmodellen för beräkning av geografisk tillgänglighet för cykling i kommuner och tätorter av olika storlek (Robertson m.fl., 2018). Projektet har genomförts i samarbete med elva kommuner av olika storlek och struktur i Skåne samt i samarbete med Region Skåne. GTC-modellen har använts för att beräkna den geografiska tillgängligheten för cykling i de största tätorterna i de medverkande kommunerna, för att beräkna potentiella cykelflöden samt för att analysera följande fallstudier: förutsättningarna för ungdomar att cykla till skolor och aktiviteter, effekter av etablering av externa köpcentrum, effekter av lokalisering av järnvägspassager samt effekter av förtätning och nya bostadsområden. Möjligheten att även använda demografiska och socioekonomiska data som underlag vid modellbaserade analyser bedömdes vara goda.Slutsatserna från projektet är att analyser och presentationer av geografisk tillgänglighet är användbara i samband med översiktsplanering och att potentiella flödesanalyser underlättar identifieringen av utvecklingsbehov i cykelnäten. Båda typerna av resultat kan vara lämpliga att använda för att åskådliggöra förutsättningarna för cykling i samband med policyarbete i kommunerna. De underlag som GTC-modellen kan tillhandahålla bedöms bidra till bättre målstyrning i planeringen

Kouluterveyskysely, kouluterveydenhuolto ja terveystieto : Perusraportti kyselystä yläkouluille ja terveyskeskuksille

Verkkoversion ISSN 1795-810

Skolkuratorns syn på sin yrkesroll och rollkonflikter : rollförväntningar och samarbete i den mångprofessionella elevvårdsgruppen

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Den här undersökningen behandlar skolkuratorns syn på sin yrkesroll. Fokuset finns på upplevda rollförväntningar och rollkonflikter. Skolkuratorerna är en viktig del av den mångprofessionella elevvårdsgruppen i högstadieskolorna och deras arbete påverkas av samarbetet med denna grupp. Det är viktigt att se på hurdan arbetssituation skolkuratorerna befinner sig i och hur eventuella rollkonflikter påverkar deras arbete. Undersökningen utfördes kvalitativt. Materialet samlades in genom temaintervjuer med sex skolkuratorer i svenskfinland. Kravet för skolkuratorernas deltagande i undersökningen var att de var medlemmar i en elevvårdsgrupp i en högstadieskola. Temaområden för intervjun var: elevvårdsgruppen, skolkuratorns arbete, rollförväntningar, rollkonflikter och samarbete. Resultaten analyserades enligt innehållsanalys. Resultaten visade att skolkuratorerna upplevde elevvårdsgruppen som en viktig grupp. Genom elevvårdsgruppen fick de det stöd som de behövde i sitt arbete. Skolkuratorn var något av en kontaktperson mellan t.ex. skolan och hemmet samt till övriga instanser utanför skolan. De var neutrala personer i skolan, som fanns till för att arbeta för elevernas bästa. Skolkuratorerna ansåg att det inte alltid var lätt att veta vilka förväntningar de övriga i elevvårdsgruppen hade på dem. Ju längre arbetserfarenhet skolkuratorerna hade, desto vanligare var det att arbetet bara rullade på och de reflekterade inte desto mer över andras rollförväntningar på dem. Rollkonflikter var förekommande, men det var inget som skolkuratorerna hade funderat speciellt mycket över. En konflikt som förekom hos alla skolkuratorer var att de upplevde att de hade alltför många rollkrav. Israel (1963) tar upp sex olika rollkonflikter medan McGrath (1984)tar upp olika rollbelastningar, rollkonflikter och oklara roller. Alla dessa kunde dock inte hittas i den här undersökningen bland skolkuratorer. Viktiga källor var: Israel (1963), "Socialpsykologi"; Biddle (1979), "Expectations, identities and behaviors"; McGrath (1984), "Groups- interaction and performance"; Sipilä-Lähdekorpi (2004), "Hirveesti tekijänsä näköistä. Koulukuraattorin työ peruskoulun yläluokilla"

Elevskapets utmaningar

School segregation has increased in Sweden during the last decades, and students from socio-economically disadvantaged groups ended up in schools with economic challenges as well as overall low goal achievement. The aim of this study is to illuminate how students in urban disadvantaged neighbourhoods relate to school. With an ethnographic approach, the study draws on fieldwork conducted in a junior high school, grade seven, using a combination of theories from Foucault and Goffman as theoretical frame for the analysis. The results indicate that the often described conflict between school and students from disadvantaged groups does not have to always occur. Teachers can use humour and youth culture to prevent the conflict to manifest. However, the central aspect of how students relate to school is the perceived position of disadvantage. Both school achievement and oppositional behaviour against school rules function as ways for students to distance themselves from this position. In conclusion, this study highlights the importance of teachers to counteract the conflict – a form of support – enabling students from disadvantaged groups to succeed in school and thus securing the opportunity for a more prosperous future.

Spindeln i nätet - om skolkuratorers roll i mötet med självskadande ungdomar

Abstract Authors: Johanna Ottenborg och Viktor Sjöström Title: The spider in the web – school counselors role in the meeting with self-harming adolescents Supervisor: Malin Arvidson According to the new regulations in the Swedish Education Act, all students should have access to a school counselor. Schools are a workplace where mainly teachers work and where education is the prevailing approach. This means that school counselors who are social workers are alone in their profession and find themselves at the teachers' arena. Schools as organizations can therefore be considered specialized despite the fact that other professions with other approaches work within the organization. Schools are also fragmented organizations where different professions are working together and have partly different assignments. The aim of this study is to find out and see what role school counselors have in working with self-harming adolescents. That way we can illustrate school counselors’ complex position in their work within and outside the school's fragmented and specialized organization. We conducted seven interviews with school counselors at five middle schools and two high schools around Skåne. The interviews were semi-structured and the respondents were asked to answer questions based on themes aimed at our questions at issue. The school counselors were asked the same questions and our aim was to capture the differences and similarities in their answers. We used the structural perspective in organizational theory and the human element theory to understand and explain the empirical data and our results. School counselors consider their role in the meeting with self-harming adolescents is to recognize the problem, pass them on to specialized help and integrates various units within and outside the school in collaboration on self-harming adolescents. It is also of great importance that the school counselors maintain their approach to ensure that their expertise is visible at the school when they are alone in their profession within the organization. This implies that the school counselors have an important role in the school's fragmented and specialized organizational landscape as the interconnecting and integrating individual in the work with self-harming adolescents. Keywords: School counselors’, professional role, self-harm, collaboration, structural perspectiv

Trygghet bakom stängda grindar?

Bostadgårdar är en delad yta mellan flera människor som bor i samma område och byggnader. Bostadsgården är yta för de boende att använda och vistas på. Det är planerarens uppdrag att göra denna plats välanvänd och omtyckt. Men det kanske viktigaste uppdraget är att göra platsen trygg. De boende ska känna sig trygga på denna yta precis utanför deras ytterdörr. Frågan är dock hur man uppnår denna trygghet. Ett sätt som ibland används är att stänga bostadsgården med hjälp av bl.a. grindar. Då kan enbart de boende nyttja gården, men är detta den enda lösningen eller är bostadsgårdar som är öppna för allmänheten också trygga? Frågan om det finns skillnad i upplevd trygghet i bostadsgårdar som är stängda kontra öppna och vad som är fördelarna och nackdelarna, är något denna studie försökt besvara. Genom att besvara denna fråga kan förståelsen för trygghet på bostadsgårdar öka och därmed göra planeraren medveten om vad en öppen eller stängd bostadsgård kan medföra för tryggheten. En litteraturstudie på öppna och stängda bostadsgårdar gjordes där en bredare förståelse för dessa gårdar skapades. Utöver detta undersöktes även andra relevanta trygghetsaspekter som t.ex. skötsel, gränser och främlingar. För ytterligare information gjordes även fyra intervjuer med boende från fyra olika bostadsgårdar. Två av de intervjuade kom från bostadsgårdar som var stängda för allmänheten och två kom från bostadsgårdar som var öppna för allmänheten. Från litteraturstudien och intervjuerna framkom det skillnader mellan öppna och stängda bostadsgårdar. Dessa skillnader i trygghet kan sammanfattas i fördelar och nackdelar. Stängda bostadsgårdar är gårdar med tydliga gränser som ökar tryggheten hos de boende, dock kan stängda gårdar skapa ett socioekonomiskt problem där bara vissa gårdar med bättre ekonomiska förutsättningar kan anlägga grindar som stänger gården. Medan bostadsgårdar med sämre ekonomiska förutsättningar inte kan anlägga grindar. Utöver detta så finns det även ett problem ifall för många gårdar blir stängda och därmed ökar den sammanlagda ytan som inte är tillgänglig för alla i staden. Öppna bostadsgårdar är ytor som inte uppfattas lika instängda och som kan nyttjas av allmänheten, dock kan dessa gårdar beträdas av för många främlingar på en dag och därmed öka otryggheten på gården. Utöver detta framkom det även att trotts skillnaderna i öppna och stängda bostadgårdar, finns det sätt att kompensera för detta. Ett sätt är genom att undersöka omgivningen och de behov som kan tänkas finnas just på bostadsgårdens specifika plats. När man ser dessa behov kan man använda sig av gränser. Gränser är en av det viktigaste aspekterna för trygghetsuppfattningen hos de boende på en bostadsgård. Tydliga gränser mellan bostadsgården och den helt offentliga ytan ger de boende en känsla av kontroll samt äganderätt, vilket medför en trygghetskänsla hos de boende. När planerare använder sig av höga, låga, insynsskydande och öppna gränser på rätt sätt kan de skapa en bostadgård som känns trygg för de boende och människor som vistas på gården. Ett exempel på detta är när en stängd bostadsgård känns instängd, kan man använda sig av gränser som ger lite insyn, eller när en öppen bostadsgård känns för öppen kan man förtydliga en gräns med grönska i from av buskar. Denna förståelse för hur gränser kan användas såväl som förståelsen för öppna och stängda bostadsgårdar fördelar och nackdelar kommer göra det lättare för planerare att designa trygga bostadsgårdar.Residential courtyards are a shared area between several people living in the same area and buildings. The courtyard is an area for the residents to be on and use. The planner's mission is to make this place well used and popular. Another, even more important mission for the planner, is to make the place safe. Residents should be able to feel safe on this plot of land right outside their front door. The question, however, is how to achieve this sense of security. One method that is used is to close the courtyard of using a high fence, so that only the residents can use the yard. But is this the only solution or can people that live with courtyards that are open for the public also feel safe? The question of whether there is a difference in perceived security in courtyards that are closed versus open and what the advantages and disadvantages are, is what this study has tried to answer. By answering this question, we can achieve a deeper understanding of perceived security in courtyards and thus make the planner aware of what an open or closed courtyard can entail for the perceived security. A literature study on open and closed courtyards was conducted where a broader understanding of these courtyards was achieved. In addition to this, other relevant security aspects were also investigated, such as maintenance, borders and strangers. For further information, four interviews were also conducted on residents of four different courtyards. Two of those interviewed came from courtyards closed to the public and two came from courtyards open to the public. From the literature study and the interviews, differences were discovered between the open and closed courtyards. These differences in security can be summarized in advantages and disadvantages. Closed courtyards are spaces with clear boundaries that increase the perceived security of the residents, however, closed courtyards can create a socio-economic problem where only some yards with larger economic assets can install gates that close of the courtyard. While courtyards with minor economic assets cannot build gates. In addition to this, there is also a problem if too many courtyards become closed and thus increase the total area that is inaccessible to everyone in the city. Open courtyards are not perceived to be confined and they can also be used by the public, however these farms can be visited by too many strangers per day and thus decrease the sense of security for the residents. In despite of the differences in open and closed courtyards, there are ways to compensate for these. One way is by examining the surroundings and the needs that may be found in the specific location of the courtyard. When you see these needs, you can use borders. Borders are one of the most important aspects of the perception of security among the residents of a courtyard. Distinct borders between the courtyards and the completely public areas gives the residents a sense of control and ownership, which leads to a sense of security among the residents. When planners use high, low, transparent and open borders in the right way, they can create a courtyard that feels safe for the residents and people using the yard. An example of this is when a closed courtyard feels too confined, planners can then use borders that provide some transparency. Another example is when an open courtyard feels too open, you can make a border more visible using greenery in the form of bushes. This understanding of how borders can be used as well as the understanding of the Abstractadvantages and disadvantages of open and closed courtyards will make it easier for planners to design courtyards that feels safe for the residents

Dialoger mellan en snokande forskare och oförutsägbara ungdomar: Genus och ålder i växelverkan under ett skoletnografiskt fältarbete

För etnologer kommer vår förförståelse ofta fram först när vi träffar verkliga personer i vårt fältarbete. För mig blev detta fenomen klart när jag fältarbetade med ungdomar i en högstadieskola i Helsingfors under tre år från hösten 2009 till våren 2012. I min artikel analyserar jag och reflekterar över hur dessa föreställningar kom fram i mitt fältarbete och hur både åldern och genus hos forskaren och hos deltagarna möjligen inverkade i fältarbetsprocessen. Jag har här valt att fokusera just på de här två faktorerna därför att de var sådana som inverkade på hela mitt fältarbete, och därför att de också är sådana faktorer som slutligen var svårast att identifiera under fältarbetet och som jag delvis bara i efterhand har lärt mig känna igen i mitt forskningsmaterial

Läxor som gränsobjekt för samverkan mellan hem och skola?

Studien analyserar läxor i ett läxsamarbe- te mellan hem och skola. Tidigare forskning med interaktiva läxor mellan hem och skola har studerat samarbetets betydelse för elev- ernas resultat. Här studeras däremot hur läx- or som utgår ifrån föräldrarnas erfarenheter kan bidra till samarbetet och till ett specifikt innehåll. Datamaterialet består av intervjuer, klassrumsobservationer och elevtexter insam- lade i samband med ett utvecklingsprojekt på en multietnisk och flerspråkig högstadieskola. Eleverna diskuterade läxan först i klassen, sedan hemma och därefter tillsammans i klas- sen – på så sätt kunde föräldrarnas bidrag bli en resurs för hela klassen. Begreppet gräns- objekt (Star & Griesemer, 1989) används för att analysera vad som kännetecknade de läxor som ledde till samtal i hemmen och i skolan. När innehållet i undervisningen stod i centrum skapades en annan sorts samarbete än det som traditionellt äger rum vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Samarbetet med läxorna karakteriserades av diskussioner och samtal mellan ungdomar och vuxna om skolgång och barndom i olika delar av världen och kring existentiella frågor. Resultatet visar att läxor som berörde förälskelse, Mellanöstern och re- ligion inte kunde fungera som gränsobjekt. Re- sultatet visar också att föräldrar som i annan forskning emellanåt beskrivs som ett problem i samarbetet mellan hem och skola kunde bidra med sina livserfarenheter och värderingar till undervisningen. Studien ger en indikation om att lärare inte på egen hand kan skapa läxor för alla elever i flerspråkiga och multietniska klasser. För att lyckas krävs ett innehållsligt samarbete med elever och föräldrar.The study analyses homework assignments in a collaboration project between home and school. Previous research into interactive homework between home and school have studied the importance of this cooperation for student achievement. Here, however, a study is made of how homework assignments that are based on parents’ experiences can contribute to cooperation, and to specific content. The data consists of interviews, classroom obser- vations and student texts collected during a development project in a multi-ethnic, multi- lingual secondary school. Students discussed the homework assignment in their class first, then at home and then together in class so that the parents’ contribution could become a resource for the entire class. The concept of boundary object (Star & Griesemer, 1989) is used to analyse what characterised the home- 96776_nordiske udkast_1-2013_2k.indd 83 10-03-2014 11:32:59 84 Engelske resuméer work assignments that led to discussion at home and at school. When the content of teach- ing is central, a different kind of cooperation than that which traditionally takes place at parent-teacher meetings and parent/teacher meetings is created. Collaboration in relation to homework was characterised by discussions and conversations between young people and adults about schooling and childhood in vari- ous parts of the world and on existential issues. Results show that homework assignments that included subjects such as love, the Middle East and religion could not function as boundary objects. Results also show that parents, who in other research contexts are sometimes described as a problem in the collaboration be- tween home and school, could contribute their life experiences and values to the teaching. The study provides an indication that teachers, on their own, cannot create homework for all the students in multilingual, multiethnic classes. Success requires content related collaboration from students and parents