Positiva och negativa resultat och mödrars upplevelser av tidig hemgång efter förlossning

Förr i tiden fick mödrarna längre eftervård på sjukhus efter förlossningen, men det har blivit allt vanligare att kvinnor nuförtiden blir utskrivna från sjukhuset tidigare efter normal vaginal förlossning. Det är därför viktigt att undersöka faktorer som påverkar mödrars upplevelser av tidig hemgång. Detta examensarbete är en forskning inom Kvinnoprojektet som är ett sammarbete mellan yrkeshögskolan Arcada och Kvinnokiliken (HUS). Syftet med denna forskning är att få en större förståelse för mödrars upplevelser av tidig hemgång och forskningsfrågorna är: Vilka är de positiva och negativa följderna samt mödrars upplevelser av tidig hemgång efter förlossning? Ramona Mercers teori om antagandet av modersrollen valdes som teoretisk referensram. Vi har valt att använda litteraturstudie som metod för att besvara forskningsfrågorna. Tjugo artiklar användes till innehållsanalysen och materialet analyserades enligt induktiv modell. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, positiva och negativa resultat. De positiva resultaten har sex underkategorier och de negativa resultaten presenterades i fem underkategorier. Resultat av amning, känslor och upplevelser framkommer i de båda huvudkategorierna. Resultatet har varit varierande och det fanns både fördelar och nackdelar med tidig hemgång i litteraturen. Negativa upplevelser som kom fram innehöll mödrars rädsla, osäkerhet och ångest i samband med tidig hemgång efter förlossning. Mödrars positiva upplevelser av tidig hemgång efter förlossning bestod av självförtroende, självbestämmanderätt, sammanhang inom familjen och tillfredställelse både med amning och postpartum vård.Not long time ago mothers received care at the hospital longer than today after delivery but it has become increasingly common that women nowadays are discharged from hospi-tal sooner after normal vaginal delivery. It is therefore important to investigate factors that affect mothers’ experiences of early discharge. This thesis is a research within Wom-en's Project that is a cooperation between the university of applied science Arcada and women’s clinic (HUS). The purpose of the study is to gain a greater understanding of mothers' experiences of early discharge and the questions are: What are the positive and negative consequences and mothers' experiences of early discharge after childbirth? Ra-mona Mercer’s theory of the adoption of the mother’s roll was chosen as the theoretical framework. Literature review was selected as the method to answer the research ques-tions. Twenty articles were used for content analysis and the material was analyzed ac-cording to an inductive model. The results are presented in two main categories: positive and negative results. Results of breastfeeding, feelings and experiences emerge in both main categories. The results have been varied and there were both advantages and disad-vantages of early discharge in the literature. Negative experiences that emerged included maternal fear, insecurity and anxiety associated with early discharge after childbirth. Ma-ternal positive experiences of early discharge after childbirth consisted of self-confidence, autonomy, context within the family and satisfaction with both breastfeeding and post-partum care.Ennen äidit saivat pitkäaikaisempaa jälkihoitoa sairaalassa normaalin synnytyksen jälkeen, mutta nykyisin on tavallista, että naiset kirjataan ulos aikaisemmin. On tärkeää tutkia mitkä tekijät vaikuttavat äidin kokemuksiin varhaisessa kotiutumisessa. Tämä opinnäytetyö on tutkimus, joka kuuluu ”Kvinnoprojektet” (Suom. Naisprojekti) nimiseen yhteisprojektiin ammattikorkeakoulun Arcadan ja Helsingin Naistenklinikan (HUS) kanssa. Tutkimuksen tarkoitus on saada parempi käsitys äitien kokemuksista varhaisesta kotiutumisesta synnytyksen jälkeen. Tutkittavina kysymyksinä ovat: Mitkä ovat myönteiset ja kielteiset vaikutukset, sekä äitien omia kokemuksia varhaisesta kotiutumisesta synnytyksen jälkeen? Teoreettiseksi viitekehykseksi valittiin Ramona Mercerin teoria äidin roolin omaksumisesta. Päätimme hyödyntää kirjallisuuskatsastusmenetelmää saadaksemme vastaukset tutkimuksen kysymyksiin. Sisällön sekä aineiston induktiiviseen analyysiin valittiin 20 artikkelia. Tulokset esitettiin kahdessa pääryhmässä; positiivisissa ja negatiivisissa. Positiiviset tulokset jaettiin kuuteen alaluokkaan ja negatiiviset viiteen. Tuloksia imetyksestä, tunteista ja kokemuksista esiintyi molemmissa pääluokissa. Tutkimuksen tulokset ovat vaihdelleet, mutta varhaisesta kotiutumisesta löytyi sekä etuja että haittoja. Negatiivisissa kokemuksissa nousi äidin pelko, turvattomuuden tunne ja ahdistuksen tunne liittyen varhaiseen kotiutumiseen synnytyksen jälkeen. Itseluottamus, itsemääräämisoikeus, perheen yhteenkuuluvuus sekä tyytyväisyys imetykseen ja jälkihoitoon muodostivat äitien positiiviset kokemukset

Medical honey as a complement in the aftercare of treated subcutaneous abscesses in dogs and cats

Abscesser är en vanligt förekommande orsak till att hund- och kattägare söker vård för sina djur på svenska smådjurskliniker. Abscesser orsakas av bakteriella infektioner, vanligen till följd av bitskador. Efter att subkutana abscesser har dränerats på exsudat läker de som ett infekterat sår, vilket kräver behandling och eftervård. Ibland behöver antibiotika administreras för att hantera infektionen, men på grund av den ökande antibiotikaresistensen i samhället efterfrågas alternativa behandlingar. Medicinsk honung med dess antibakteriella egenskaper används för sårbehandling inom human- och veterinärmedicin och anses i viss grad kunna vara ett substitut till antibiotika. Syftet med kandidatarbetetvar att kartlägga behandlingen av subkutana abscesser enligt litteraturen och jämföra med smådjurskliniker i Sverige. Vidare var syftet att undersöka om medicinsk honung är tillämplig som ett komplement i eftervården av behandlade subkutana abscesser, om det kan förbättra compliance samt vara ett substitut till antibiotika. För att bidra till kunskap kring ämnet genomfördes en litteraturgranskning och en enkätstudie. Litteraturgranskningen avsåg att beskriva uppkomst, behandling och eftervård av subkutana abscesser. Användning och eventuell effekt av medicinsk honung undersöktes också, där fokus låg på att granska honungens antibakteriella, sårläkande och antiinflammatoriska egenskaper. En enkät utformades för att samla in information angående svenska smådjursklinikers behandling av subkutana abscesser samt användning av medicinsk honung. Enkäten distribuerades till 185 smådjurskliniker och genererade 109 svar. De mest intressanta fynden var att klinikerna s behandling av subkutana abscesser stämde överens med vad litteraturen beskrivit, vilket inkluderade dränering, spolning, debridering och placering av dränageslang. Skillnader observerades däremot i eftervården där majoriteten av de svarande inte lade ett skyddande förband över dränaget, trots att granskad litteratur rekommenderade det. Intressant var även att nästan samtliga smådjurskliniker hade tillgång till medicinsk honung där en stor andel tillämpade det inom sårvård. Arbetet bidrog med kunskap kring behandling och eftervård av subkutana abscesser i granskad litteratur. Medicinsk honung har egenska per och effekter vid sårläkning som skulle kunna tillämpas som ett komplement i eftervården, där applicering sker i ett förband över den dränerade abscessen. Arbetet kan ligga som grund för vidare studier där medicinsk honung praktiskt tillämpas i eftervården av behandlade subkutana abscesser hos hund och katt.Abscesses are a common reason that dog- and cat owners are seeking care for their pets in Swedish small animal clinics. Abscesses are caused by bacterial infections, usually originating from bite wounds. After the subcutaneous abscesses has been drained from exudate they heal as an infected wound, which requires treatment and aftercare. In some cases, antibiotics need to be administered to manage the infection, but due to the increasing antibiotic resistance in society more alternative treatments are requested. Medical honey with its antibacterial properties used for wound treatment in human- and veterinary medicine and is to some extent considered being a substitute for antibiotics. The purpose of this bachelor thesis was to identify the treatment of subcutaneous abscesses according to the literature and to compare with small animal clinics in Sweden . Furthermore, the purpose was to examine if medical honey is applicable as a complement in the aftercare of treated subcutaneous abscesses, can improve compliance and be a replacement for antibiotics. In order to contribute to knowledge about the subject, a literature review and a survey was performed. The literature review aimed to clarify the origin, treatment and aftercare of subcutaneous abscesses. The effect and application of medical honey were also included, where its antibacterial, wound healing and anti-inflammatory properties were the focal point. A survey was designed to gather information regarding the Swedish small animal clinics treatment of subcutaneous abscesses as well as their usage of medical honey. The survey was distributed to 185 small animal clinics and generated 109 responses. The most interesting findings were that the clinics agreed with the literature regarding the treatment of subcutaneous abscesses, which included drainage, lavage, debridement and placement of a drain. On the contrary, differences were observed in the aftercare where the majority of the respondents did not apply a protective bandage over the drain, despite it being recommended by the observed literature. Another interesting finding was that nearly every small animal clinic had access to medical honey where a large portion was implementing it in wound care. This bachelor thesis contributed with knowledge surrounding the reviewed treatment and aftercare of subcutaneous abscesses. Medical honey has properties and effects on wound healing, that could be used as a complement in the aftercare where it would be applied in a dressing over the drained abscess. This bachelor thesis can provide a foundation for further studies where medical honey is practically implemented in the aftercare of treated subcutaneous abscesses in dogs and cats

Owner’s perspective of aftercare after abdominal surgery in horses : through interviews with horse owners and reviewing of home care advices

Eftervård av en häst som bukopererats till följd av kolik är en tidskrävande uppgift för djurägaren och den postoperativa perioden innehåller flera komplikationsrisker. Med anledning av detta är det viktigt med ett tydligt hemgångsråd för att minska risken för komplikationer samt för att djurägaren ska känna sig trygg i att ta över det fulla ansvaret för hästen vid hemgång. I det här kandidatarbetet samlades hemgångsråd in från fem av de sex svenska hästkliniker och djursjukhus som utför bukkirurgi på häst. Hemgångsråden granskades och analyserades med avseende på rekommendationer gällande hagvistelse, motion, utfodring, sårvård och suturtagning. Hemgångsråden från klinikerna hade mycket gemensamt, men skiljde sig åt på vissa punkter. Resultatet som erhölls utifrån granskning av hemgångsråd och genom litteraturstudien visade att en successiv ökning av hästens motion och hagens storlek var det mest fördelaktiga i rehabiliteringen efter en bukoperation. Utfodring spelade också en central roll för hästens återhämtning. Utfallet visade att hästen helst bör äta en grovfoderbaserad foderstat i den första postoperativa perioden. Kraftfoder bör till en början undvikas för att sedan, vid behov, introduceras långsamt. Litteraturen och de flesta hemgångsråd var överens om att suturtagning bör ske tio till fjorton dagar efter operationen och att hästen bör ha bukbandage tre till fem dagar efter att suturerna avlägsnats. Intervjuer utfördes med tre djurägare vars häst bukopererats till följd av kolik på en svensk hästklinik under år 2019. I intervjuerna undersöktes hur djurägarna upplevt det skriftliga hemgångsrådet samt stödet från kliniken efter hemgång. Samtliga djurägare var överlag nöjda med de skriftliga hemgångsråden och stödet de erhållit från kliniken. Två djurägare påpekade dock att deras hemgångsråd inte var anpassade efter hästens ålder, vilket resulterade i vissa oklarheter kring motion och hagvistelse. Djurägarna var alla positivt inställda till att vid behov låta bukoperera sin häst i framtiden. Sammanfattningsvis kunde en skillnad mellan klinikernas hemgångsråd observeras. Detta skulle kunna bero på att det bara finns en begränsad mängd vetenskaplig litteratur inom området. På grund av detta har klinikerna och djursjukhusen eventuellt fått förlita sig på beprövad erfarenhet och personliga preferenser istället för vetenskapliga studier. Forskning kring djurägarens upplevelser vid bukoperation av häst var även den bristfällig. Mer forskning inom båda dessa områden erfordras för att kunna utveckla och förbättra eftervården av hästar som bukopererats till följd av kolik.The aftercare of a horse that has undergone laparotomy due to colic is a time-consuming task for the horse owner and the postoperative period contains many risk factors. It is therefore important that the horse owner receives a home care advice that is easy to understand and to implement in their daily routine. A good home care advice reduces the risk of complications and can make the horse owner feel more confident in taking full responsibility for the aftercare of the horse. In this bachelor's thesis home care advices were collected from five out of six Swedish horse clinics and animal hospitals who perform laparotomy on horses. The home care advices were reviewed and analyzed with focus on the recommendations regarding pasture time, exercise, feeding, wound care and stitch removal. The home care advices from the horse clinics and animal hospitals had a lot in common but differed in certain aspects. The result from the review of the home care advices and the literature study showed that a gradual increase in exercise and pasture size was the most advantageous in the postoperative rehabilitation for the horse after laparotomy. Feeding was also of great importance in the recovery. The results showed that the horse initially should be fed a roughage-based diet and that concentrate feed should be avoided at first and then slowly introduced, if the horse needs it. The literature and a majority of the home care advices agreed that stitch removal should be done ten to fourteen days post-surgery and that the horse may need an abdominal bandage for three to five days after that. Three horse owners whose horse went through laparotomy as a result of colic at a Swedish horse clinic in the year of 2019 were interviewed. In the interviews the horse owners were asked about their experiences regarding the home care advice and the support they received from the clinic. All horse owners were generally satisfied with the written home care advice and the support from the clinic. Two owners however pointed out that their home care advice did not consider the age of the horse or it’s area of use, which led to some confusion regarding exercise and pasture turnout. All the horse owners had a positive attitude towards having their horse going through laparotomy if needed in the future. In summary, some differences between the horse clinics’ home care advice were identified. This could be due to insufficient scientific literature discussing the subject. As a result the horse clinics may have had to rely on experience and personal preferences. Research regarding horse owners’ experiences when their horses are going through abdominal surgery was also limited. More research in these areas is needed to develop and improve the aftercare of horses undergoing laparotomy due to colic

Diakonalt kriminalarbete på svenska i Åbo

Detta examensarbete är en fallstudie kring temat diakonalt kriminalarbete. Syftet med arbetet är att utreda vilka behov det finns av svenskspråkiga diakonala insatser inom kriminalarbetet i Åbo. Fallstudien ingår i projektet ”En diakonal och fostrande församling” vid Yrkeshögskolan Novia i Åbo, ett projekt som under 2010-2011 fungerat i samarbete med Åbo svenska församling. Fallstudien utreder vad diakonalt kriminalarbete är och hur det förverkligas i Åbo. En viktig fråga har varit att ta reda på vilken diakonens roll är i kriminalarbetet, dels i förhållande till fängelsepräst och övriga församlingsanställda, men också i förhållande till samhällets kriminalvård som helhet. Fallstudien har utförts med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med kyrkligt anställda som jobbat med kriminalarbete i Åbo. I tillägg till detta består fallstudien av en kvalitativ intervju med en tidigare intern från Åbo fängelse. Slutsatserna av arbetet visar att kyrkans insatser inom kriminalvården är lika aktuella och behövda idag som någonsin. Detta gäller både det själavårdande och diakonala arbetet i fängelser, bland frigivna och anhöriga. Dessutom visar fallstudien att de svenskspråkigas rättigheter inom kriminalvården inte alltid tillvaratas i Finland. Fallstudien avslutas med ett antal utvecklingsförslag för hur det diakonala kriminalarbetet kunde utvecklas. Dessa utvecklingsförslag kommer att ligga till grund för diskussioner om hur kriminalarbetet ska se ut i Åbo svenska församling i framtiden.Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on selvittää, millaiselle ruotsinkieliselle diakoniatyölle on tarvetta Turun kriminaalihuollossa. Opinnäytetyössä selvitetään, mitä diakoninen kriminaalityö tarkoittaa ja miten se toteutuu Turussa. Sen lisäksi opinnäytetyö osoittaa, miten seurakunta voi tehdä kriminaalihuollon eri osapuolien kanssa yhteistyötä. Työ on osa ruotsinkielistä projektia ”En diakonal och fostrande församling”, jonka puitteissa Yrkeshögskolan Novia ja Turun ruotsinkielinen seurakunta toimivat yhteistyökumppaneina v. 2010–2011 aikana. Projektin tarkoituksena on kartoittaa, millaisia sosiaalisia haasteita Turussa on ja löytää kehitysmahdollisuuksia diakonityötä varten. Opinnäytetyö on tapaustutkimus, jonka aineisto koostuu teoreettisesta viitekehyksestä, kirkon kriminaalityöntekijöiden haastattelusta ja vapautuneen vangin haastattelusta. Tapaustutkimus osoittaa, että diakonityöhön panostaminen kriminaalityössä on vielä nykyäänkin olennaista ja tärkeää. Kirkon työtä tarvitaan niin vankiloissa kuin vankiloiden ulkopuolella, sekä vankien että heidän läheisten parissa. Tässä tutkimuksessa käy ilmi, että ruotsinkielisten vankien kielioikeuksista ei huolehdita toivotulla tavalla Turun vankilassa ja Suomen rikosseuraamuslaitoksessa.This Thesis is a case study in diaconal care in the correctional system. The purpose of the study is to find out what kind of Pastoral care there is need of among the Swedish speaking clients in the correctional System in Turku. The case study is a part of the Project “The diaconal and nurtured Congregation”, which in 2010 and 2011 is done in co-operation with the Swedish Evangelical Lutheran Congregation in Turku. The aim of the co-operation is to picture and describe the social exposedness in Turku of today and find development strategies for the diaconal work of the congregation. This thesis concentrates on the social exposedness in the field of the Correctional System. The case study is conducted by literature studies, interviews with church workers in the correctional system and by a qualitative analyzed interview with a former prisoner. The results show that diaconal care is needed in the correctional system. Diaconal care has an important role in the prison as well as after the prison release, among prisoners as well as relatives. In addition, this study shows that the Swedish speaking prisoners’ linguistic rights not are taken care of in a tenable way in the prison of Turku today

Veterinary nursing of thrombocytopenia in dogs

Trombocytopeni är ett sjukdomstillstånd som orsakar koagulationsrubbningar vilket kan leda till allvarliga och ibland livshotande konsekvenser. Dödligheten hos hundar med trombocytopeni varierar mellan olika studier och prognosen kan påverkas av bakomliggande orsak och svar på vald behandling. Vid allvarlig trombocytopeni finns speciella omvårdnadsåtgärder som kan minska risken för uppkomst av nya blödningar hos patienten. Kunskap om sjukdomen är viktig för djursjukskötaren för att kunna notera viktiga kliniska sjukdomstecken och kunna ge anpassad omvårdnad till hundar med trombocytopeni. Djursjukskötarens kunskap kan också bidra till utbildningen av djurägaren angående sjukdomstillståndet och fortsatt behandling i hemmet. Syftet med detta kandidatarbete inom djuromvårdnad var att genom en litteraturgenomgång och en intervjustudie undersöka olika omvårdnadsåtgärder och behandlingar vid vård av hundar med trombocytopeni. Under litteraturgenomgången inhämtades information från human- och veterinärmedicinsk litteratur. Litteratur om omvårdnad som berörde hundar med trombocytopeni fanns enbart i liten mängd. Däremot fanns en studie om blödningsutvärderingsverktyg på hund som visade lovande resultat för framtida användning vid monitorering och utvärdering av behandling av hundar med trombocytopeni. Fler studier behövs dock för validering av blödningsutvärderingsverktyget. Vid intervjustudien utfördes intervjuer med tre olika legitimerade djursjukskötare som arbetade på tre olika svenska djursjukhus. Intervjurespondenternas svar visade på olika grad av anpassad omvårdnad för hundar med trombocytopeni. De omvårdnadsaspekter som beskrevs under intervjuerna stämde dock till stor del överens med litteraturen. Exempelvis var noggrann monitorering av patienten och undvikandet av injektioner och venpunktion omvårdnadsåtgärder som togs upp både i litteraturen och intervjustudien. Gällande eftervård uppgavs det under intervjuerna att bland annat information om biverkningar av behandling och eventuella restriktioner förmedlades till djurägarna vid hemgång. Sammanfattningsvis bör omvårdnaden av hundar med trombocytopeni anpassas efter sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad vilket kräver adekvat kunskap hos djursjukskötaren. Specifika rutiner för omvårdnaden av dessa patienter och en ökad förståelse för sjukdomen skulle kunna bidra till en förbättrad patientsäkerhet. För att få fram specifika riktlinjer för omvårdnaden av hundar med trombocytopeni krävs studier som undersöker den eventuella effekten omvårdnaden har för tillfrisknande och prognos hos patienten.Thrombocytopenia is a condition that causes disturbance in the coagulation process which can lead to serious and sometimes life-threatening consequences. Mortality in dogs with thrombocytopenia varies between studies and the prognosis may be affected by the underlying cause and response to the chosen treatment. If the thrombocytopenia is severe, there are special nursing interventions that may reduce the patient’s risk of further bleeding. Knowledge of the disease is important for the veterinary nurse to be able to note important clinical signs and to provide adapted care to dogs with thrombocytopenia. The veterinary nurse can also contribute to the education of the dog owner regarding the condition and how to treat the dog at home. The aim of this bachelor’s thesis in veterinary nursing was to examine various nursing interventions and treatments in the care of dogs with thrombocytopenia through a literature review and an interview study. During the literature review, information was obtained from literature in human medicine and veterinary medicine. Nursing literature involving dogs with thrombocytopenia was found only in small quantities. However, there was a study on a bleeding assessment tool on dogs that showed promising results for future use in monitoring and evaluating treatment of dogs with thrombocytopenia. Nevertheless, more studies are needed to validate the bleeding assessment tool. In the interview study, the interviews were conducted with three different licensed veterinary nurses who worked at three different Swedish animal hospitals. The interview respondents described different extent of adapted nursing of dogs with thrombocytopenia. The nursing aspects described during the interviews were largely consistent with the literature. For example, careful monitoring of the patient and avoidance of injections and venipuncture were nursing interventions that were addressed in both the literature and the interview study. Regarding aftercare, the interviews stated that information about side effects of treatment and any restrictions was passed on to the dog owners at discharge. In summary, the care of dogs with thrombocytopenia should be adapted to the severity of the disease, which requires the veterinary nurse to have adequate knowledge. Specific routines regarding care of these patients and an increased understanding of the condition could contribute to improved patient safety. Studies that examine nursing and the possible effect it might have on the patient's recovery and prognosis are required to obtain specific guidelines for the care of dogs with thrombocytopenia

Barnskyddets eftervård: En kvalitativ studie kring utbudet och kvalitén av eftervård för unga som bott på en barnskyddsenhet

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vilka eftervårdstjänster som erbjuds åt unga i åldern 18–21 inom barnskyddet i Vasatrakten, och kvalitén av dessa tjänster. Avsikten är att ta reda på hur eftervården fungerar för ungdomar, som är eller har varit klienter inom barnskyddet och varit placerade på en barnskyddsenhet. I vår undersökning vill vi också ta reda på hur övergången till ett självständigt, vuxet liv har gått. Genom en kvalitativ undersökningsmetod intervjuades tre ungdomar och två handledare inom eftervården. I teoridelen behandlar vi tidigare forskning om barnskyddet och eftervården. I teoridelen tar vi även upp teman som livshantering, och går djupare in på vad som är viktigt på vägen till ett självständigt liv, och vilka utmaningar samt stödjande faktorer som finns. Vi lyfter också fram teman som självkänsla och identitet, hur dessa påverkar eftervården och hur lyckad den blir. I vårt examensarbete kom vi fram till att de tjänster som erbjuds inom eftervården till största del motsvarar det som barnskyddslagen stipulerar. Det vi upptäckte var att det kan finnas skillnader mellan olika kommuner i hur villiga de är att satsa på eftervården. Vi anser att detta är en svaghet inom eftervården, eftersom valet av hemkommun inte borde påverka kvaliteten på eftervården.Tutkimuksen tarkoituksena oli kartoittaa jälkihuollon palveluita, joita tarjotaan 18–21 - vuotiaille nuorille Vaasan seudulla. Tehtävänä oli selvittää, miten jälkihuolto on toiminut niille nuorille, jotka tällä hetkellä ovat tai ovat olleet jälkihuollon asiakkaita, ja asuneet lastensuojeluyksikössä. Tutkimuksessa halusimme myös selvittää, kuinka siirtyminen itsenäiseen, aikuiseen elämään on sujunut. Laadullisen tutkimusmenetelmän avulla haastattelimme kolmea jälkihuollon nuorta ja kahta ohjaajaa. Teoriaosassa käsittelemme aikaisempia tutkimuksia lastensuojelusta sekä lastensuojelun jälkihuollosta. Teoriaosassa käsittelemme aiheita kuten elämänhallinta, ja ja syvennymme siihen, mikä on tärkeää tiellä itsenäiseen elämään, ja mitä haasteita sekä tukitoimenpiteitä on olemassa. Nostamme myös esiin aiheita kuten itsetunto ja identiteetti, ja millä tavalla nämä vaikuttavat jälkihuoltoon ja kuinka onnistunut siitä tulee. Opinnäytetyössä tulimme siihen johtopäätökseen, että jälkihuollon tarjoamat palvelut vastaavat lastensuojelulain vaatimuksia. Se mikä meitä hämmästytti, oli miten suuria eroja kuntien välillä voi olla, ja kuinka halukkaita kunnat ovat panostamaan lastensuojelun jälkihuoltoon. Näkemyksemme on, että kotikunnan ei tulisi olla este hyvälle jälkihuollolle.The purpose of this thesis is to identify which after-care services are offered to adolescents aged 18–21 within the child welfare services in the Vaasa region. The intention is to examine how well the after-care works for adolescents who have been placed into a child welfare institution. In our thesis we also want to evaluate how well the transition to adulthood has gone for these adolescents. Through a qualitative survey method, three adolescents and two counsellors in the after-care were interviewed. The theoretical framework examines previous research on child protection and the aftercare services. In the theoretical framework, we also address themes such as life management skills, and go deeper into what is important on the path to an independent life, and which challenges and supporting factors may be encountered. We also focus on themes such as self-esteem and identity, and how these affect the after-care and how successful it is. The result of our thesis that the services offered in the after-care largely correspond to what the child welfare act stipulates. What we discovered was that there can be significant differences between different municipalities in how willing they are to invest in the aftercare. According to our opinion this is a weakness of the after-care, because the place of residence should not affect the quality of the services

Dystocia and caesarean section on guinea pigs in Sweden : an interview study on Swedish clinics’ routines regarding anaesthesia, analgesia and surgical procedure

Dystoki och dräktighetstoxikos är relativt vanligt förekommande problem hos marsvin förknippat med hög mortalitet både för modern och ungarna. Olika profylaktiska åtgärder och att para marsvinen innan blygdbensfogen sammanväxer är bästa sättet att förhindra dräktighetskomplikationer. Vid dystoki är kejsarsnitt ofta en sista utväg men om orsaken är värksvaghet kan försök med medicinsk behandling ha en effekt förutsatt att förlossningsvägarna är fria. Det finns mängder av tänkbara protokoll för analgesi och anestesi med olika för- och nackdelar. Utmaningar som uppstår med vården kring marsvin inkluderar bl.a. känslighet för stress och smärta, upprätthållandet av normotermi, intubering, kateterisering och blodprovstagning. Syftet med denna studie är att kartlägga rutiner kring anestesi och kejsarsnitt på marsvin som utförs i Sverige. Förhoppningen är att resultatet kan läggas till grund för fortbildningen av veterinärer och narkossköterskor i arbetet mot en bättre vård för marsvinen. Totalt fem intervjuer genomfördes med veterinärer varav tre medverkade på en fullständig intervju, en svarade på ett fåtal utvalda frågor och en intervjuades om rutiner kring anestesin. Resultatet av denna studie visar att rutinerna skiljer sig en del i valet av diagnostik, anestesi och analgesi medan den kirurgiska tekniken till stor del är densamma. Rutinen beror mycket på det akuta tillståndet och vikten av att inte stressa marsvinet för mycket eller åsamka onödigt lidande. Det anses ibland bättre att vänta med smärtlindring eller undvika helt för att uppnå en snabbare åtgärd och för att inte påverka ungarna via placenta eller mjölken. Respondenterna i denna studie är noga med att ge hemgångsråd till djurägaren där viktiga punkter är sårkontroll, stödmatning, att följa vikten på ungarna och att höra av sig om komplikationer tillstöter. En slutats av studien är att det även bör läggas ett större fokus på utbildning av djurägare gällande ansvaret att äga marsvin.Dystocia and toxaemia of pregnancy are relatively common problems in guinea pigs associated with high mortality both for the mother and cubs. Prophylactic interventions and to breed the guinea pig prior to the fusion of the pubic symphysis are deemed the best ways to prevent birth-related complications. In case of dystocia, caesarean section is often the last resort, but if the cause is uterine inertia, medicinal treatment may prove successful provided that the birth canal is not obstructed. There are many available protocols for anaesthesia and analgesia with different pros and cons. Challenges that arise when treating guinea pigs include inability to handle stress and pain, maintaining normothermia, intubation, catheterization and blood sampling. The aim of this study is to map the routines regarding anaesthesia and caesarean section performed on guinea pigs in Sweden. Hopefully the results can be of use in the education of veterinarians and veterinary nurses and in the improvement of the care for guinea pigs. A total of five interviews were performed with different veterinarians of which three were fullscale, one was shortened to a few selected questions and one interview was limited to routines regarding anaesthesia. The results show that the routines differ somewhat regarding the choice of diagnostics, anaesthesia and analgesia, while the surgical intervention remains mostly the same. The choice of surgical routine largely depends on the acute aspect and to avoid stressing the animal too much or to cause unnecessary pain. It is sometimes better to postpone the analgesics or even forego them completely to achieve the fastest treatment and not to influence the cubs via the placenta or milk. The respondents are meticulous in handing out postoperative advice to the owners, including wound inspection, supportive feeding, registering the weight of the cubs, and to contact the clinic if complications arise. A conclusion was that more focus should be on educating owners regarding the responsibility of owning a guinea pig

De borde omhändertagit mig första gången : Kvalitativa intervjuer med barn som placerats utom hemmet

Examensarbetet inleds med en förankring i barnskyddslagen och barnets rättigheter. Examensarbetet är en utvärdering av tio barns subjektiva upplevelse före, efter och under den tid de var placerade, vilka är mina frågeställningar. Undersökningen är en utvärdering med halvstrukturerade intervjuer med skattningsskalan Outcome Rating Scale som grund. Barnen fick vid intervjutillfället med egna ord berätta hur de upplevt placeringen. Undersökningen visade att beslutet att placera dem var en nödvändig åtgärd. Barnen hade reflekterat över sina liv samt hur de upplevde placeringarna i fosterhem, släktinghem och i institutionsmiljöer. Jag har i undersökningen informerat om barnskyddslagen och barnens rättigheter. Examensarbetet belyser också barns styrka eller utsatthet, resiliens och risk med placeringar. Vilken risk utsätts barnen vid placeringar och vilken risk upplever barn om de inte blir placerade. Resiliens innebär att bemästra för barnen svårupplevda livssituationer. Omhändertagandet av barn väcker opinion bland allmänheten. Frågorna ställs emot varandra, är det bra med en placering eller är det skadligt för barnen?The degree thesis opens with declaring the enactment of child welfare in relation to the act of child’s rights. The degree thesis is an evaluation of ten children’s subjective experience before, during and after the re-placement. My frame of questions concentrates around this specific experience. This analyze is an evaluation based on semi-structured interviews where the Outcome Rating Scale- method has been used as a base. The degree thesis also illuminates resilience and the risks of re-placements, both risks in re-placements itself as well as the risks the child experiences if it does not get re-placed. Resilience implies knowledge of mastering a situation that a child experience as severe perceived. During the interview the children expressed, in their own words, how they experienced the re-placement. The children reflected over their lives as well as how they experienced the re-placement with relatives, foster care as well as different institutions. The survey shows that the decision to re-place the children in question was a required arrangement. The topic of child re-placement awakens different opinions among people. The public argues opinions to solve the question: is it a good resolution to re-place a child or will the child get harmed

Lastensuojelun avohuollon tilaston haasteet : Kuntakyselyn yhteenveto

Julkaisuun merkitty väärät ISSN-numerot (1236-0740 ja verkkojulk. 1795-8210)Verkkoversion, ISSN po. 1795-810

Föräldraskap bland unga inom barnskyddets eftervård : En kvalitativ studie om unga föräldrars erfarenheter

I avhandlingen granskas tidigt föräldraskap bland unga inom barnskyddets eftervård. Idén bakom avhandlingen grundar sig i observationen att tidigt föräldraskap är ett mer allmänt förekommande fenomen bland unga som varit placerade eller omhändertagna jämfört med unga bland majoritetsbefolkningen. Tidigare studier visar att unga som varit klienter inom barnskyddet befinner sig i en sårbar situation överlag och speciellt i övergången till ett vuxet liv. Även tidigt föräldraskap ses ofta som en risk och som något som kan ha en marginaliserande inverkan på en ung persons framtidsutsikter. Unga föräldrar inom barnskyddets eftervård befinner sig därmed i en statistiskt sett utmanande position. Syftet med ifrågavarande avhandling är att beskriva erfarenheter och upplevelser av uppväxt, tidigt föräldraskap och socialt stöd bland unga föräldrar inom barnskyddets eftervård. Målsättningen är att forskningen skall bidra till en ökad förståelse för hur omständigheterna och förutsättningarna kan se ut hos unga föräldrar som har en bakgrund inom barnskyddet, en grupp som det för tillfället finns relativt lite kunskap om. Metodologiskt tillhör forskningen den kvalitativa forskningstraditionen. Det empiriska forskningsmaterialet består av åtta intervjuer med fem unga föräldrar. Av intervjumaterialet skapades fem individuella livsberättelser med hjälp av narrativ metod. Forskningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och tar avstamp i teorier om socialt stöd. Forskningsetiska aspekter har varit centrala under hela forskningsprocessen samt i utarbetandet av forskningsrapporten. Forskningen visar att det finns ett stort behov av att tala om den egna uppväxten och föräldrablivandet bland unga inom barnskyddets eftervård. I livsberättelserna kom det tydligt fram att föräldrarna ville att deras barns barndom skulle bli annorlunda jämfört med hur deras egna barndom varit. Eftersom den egna barndomen präglats av missbruk och/eller konflikter kan det, att det ofta var den egna barndomsfamiljen och den egna mamman som utgjorde det största stödet då den unga själv fick barn, ses som ett av studiens intressantaste resultat. Resultatet visade att det bland de unga föräldrarna fanns en stark målmedvetenhet och en stor vilja att ha ett liv utan missbruk och våld. Alla önskade ett liv där de har en utbildning och ett arbete, en bostad och ett tryggt parförhållande och att deras barn skulle få en så normal uppväxt som möjligt. Därutöver visar forskningen att unga föräldrar inom barnskyddets eftervård har ett behov av stöd med låg tröskel. Bland föräldrarna fanns det en stark tilltro till rådgivningen och en vilja att träffa andra som befinner sig i samma situation