5§3 : a governmental cleanup of the forest lands

I Sverige har skogsindustrins behov av råvara länge dominerat både nyttjandet av skogen och skogspolitikens inriktning. Som mest politisk tyngd fick de industriella intressena efter 1979 års skogspolitiska beslut, då staten kraftigt detaljreglerade och subventionerade skogsbruket. Den nya skogsvårdslag som beslutades 1979 krävde bland annat att ny skog skulle anläggas om skogen var så gles eller till så stor del bestod av för marken olämpligt trädslag att tillväxten var avsevärt lägre än vad som vore möjligt. Kravet låg under lagens femte paragraf, tredje stycket, och de skogar den gällde kom därför att kallas 5§3-skogar. Utöver lagkravet beslutade riksdagen 1981 att under en 15-årsperiod satsa 3 miljarder kronor på ekonomiska bidrag för föryngring efter avverkning av 5§3-skog. Målet var att ca 1,7 miljoner hektar sådan skog skulle avverkas. Det så kallade 5§3-programmet mötte stark kritik för dess effekter på natur- och kulturmiljövärden, men inom naturvården låg fokus vid den tiden på lövskogar och urskogar. Det bidrog till att de norrländska 5§3-skogarna, vilka ofta var barrdominerade och påverkade av äldre tiders skogsbruk, fick liten uppmärksamhet. Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka hur den statliga satsningen på avveckling av 5§3-skogar genomfördes, vilken omfattning den fick, varför den genomfördes och vilka skogar som berördes. Fokus har legat på Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län där avvecklingen av 5§3-skogar hade sin tyngdpunkt. Resultaten visar att virkesförsörjning och sysselsättning var centrala men tveksamma argument för satsningen på 5§3-programmet. Både utbudet av virke och sysselsättningen i skogsbruket minskade under programmets genomförande. Tvärtemot den allmänna uppfattningen under 1980-talet verkar det också ha funnits höga naturvärden i en betydande andel av 5§3-arealen i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. 5§3-programmet får därför antas ha bidragit till utarmningen av det norrländska skogslandskapet. Programmet kan beskrivas som en kostsam, bortkastad och miljöskadlig storstädning av skogslandskapet. För att förstå hur 5§3-satsningen kunde genomföras i så pass modern tid räcker det kanske inte att ta del av de officiella argumenten och motiven, vilka i efterhand snarast framstår som svepskäl. Förmodligen ville man i första hand kunna räkna upp den framtida virkesproduktionen för att legitimera höga avverkningsnivåer i nuet. Det är också tänkbart att det fanns mer känslomässiga, eller ideologiska, skäl för skogsmännens vilja att ”förbättra” skogslandskapet. Idén om att förbättra skogarna genom skogsbruk hade länge utgjort en stark berättelse som skapat enighet inom skogsnäringen, samt mellan näring och stat. Idag har det etablerats en stark berättelse om skogen och bioekonomin, med liknande tendenser. Stat och näring står enade och den som inte stödjer berättelsen ses som ett hinder i vägen. Samtidigt är skogen viktig för hela samhället och ur många olika aspekter. Skogspolitiken behöver därför utformas med en bred och balanserad representation av olika kompetenser och intressenter, i processer där inte en av alla berättelser om skogen tillåts dominera.For a long time, the forest politics and the use of forests in Sweden has been formed by the preferences and needs of the forest industry. In 1979 a new forest policy was introduced by which the state more than ever prioritized the industrial need of feedstock. High production and high harvest were to be achieved by a combination of detailed regulation and generous subsidies. The new Forestry Act of 1979 demanded that low-yield forests were removed and replanted with more productive forest. This regulation was placed under the fifth paragraph, third section, in the Forestry Act. The forests it applied to were therefore called 5§3-forests. In 1981 the so called 5§3-programme was initiated by the state. During a period of 15 years about 3 billion SEK were to be invested in subsidies for regeneration after felling of 5§3-forests. The goal was to replace around 1,7 million hectares of these low-yield forests. The 5§3-programme was heavily criticized for threatening forests with high conservation values. However, it was mainly the overgrown pasturelands and other broadleaved forests in the southern part of the country that concerned the nature conservation movement. The low-yield forests in the north were often coniferous and affected by selective cuttings. Such forests were generally not considered valuable at that time. The purpose of this study was to investigate how and why the 5§3-programme was initiated and what type of forests it concerned in the north of Sweden. Particularly the nature values of 5§3-forests in the provinces of Jämtland, Västerbotten and Norrbotten were investigated. The results show that wood supply and employment were the main drivers for initiating the 5§3-programme, but also that they were doubtful arguments. In fact, both wood supply and employment within forestry decreased during the programme period. This study also shows that a large proportion of 5§3-forests in Jämtland, Västerbotten and Norrbotten had features suggesting high nature conservation values. Considering that the most of the 5§3-programme budget was spent in the north, it may have been most harmful to the environment there. To fully understand how it was possible for the 5§3-programme to be initiated in such recent time, it might not be enough to study the official arguments by the state. It is likely that the programme first of all served the purpose of legitimizing high levels of harvest. It is also possible that there were more sentimental, or ideological Abstract grounds, for the foresters will to “improve” the forest landscape. The narrative of improving forests by forestry had for long been strong among foresters, and unified the forest sector and the state. Today a strong narrative has formed around the role of forests in the bioeceonomy. However, the forest resource is important for the whole society and in many different aspects. The forest policy should be formed with a broad and balanced representation of competences and stakeholders. It is important not to let one narrative dominate such policy processes

STRATEGISKT RESONEMANG I DAGSTIDNINGSBRANSCHEN

Titel: Strategiskt resonemang i dagstidningsbranschen Seminariedatum: 2014-05-26 Kurs: FEKN90 Examensarbete på Civilekonomprogrammet, 30 ECTS. Författare: Jacob Baarlid Ericson och Sofie Bohman Handledare: Stein Kleppestø Nyckelord: Dagstidningsbranschen, strategisk förändring, strukturella branschförändringar, strategiskt resonemang, Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga de strategiska resonemang som företag inom dagstidningsbranschen för i syfte att bemöta de utmaningar som nya teknologiska förutsättningar medför. Vidare jämför vi i vilken mån dessa resonemang överensstämmer med välkända ekonomiska teorier för att se om dessa teorier är applicerbara i praktiken. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där en teoretisk referensram testas. Forskningsdesignen baseras på en flerfallsdesign där insamlingen av empiriskt material har skett genom semi-strukturerade intervjuer med olika fallföretag. Teoretisk ansats: De teoretiska ämnesområdena är strategi och strategiskt arbete, konkurrens- och marknadsanalys, strategisk positionering och konkurrensfördelar samt marknadsutveckling och strategisk förändring. Empiri: Datainsamlingen har skett genom intervjuer med fallföretag som är verksamma inom den svenska dagstidningsbranschen. Ytterligare empiriskt material har samlats in genom intervjuer med experter på mediebranschen. Slutsats: Studien bidrar praktiskt, genom att kartlägga den svenska dagstidningsbranschens strategiska resonemang. Vidare bidrar studien teoretiskt då vi tar reda på huruvida dessa ekonomiska teorier är applicerbara i praktiken.Title: Strategic reasoning in the newspaper industry Seminar date: 2014-05-26 Course: FEKN90 Degree Project, Master of Science in Business and Economics, 30 ECTS. Authors: Jacob Baarlid Ericson and Sofie Bohman Supervisor: Stein Kleppestø Key words: Newspaper industry, strategic change, structural industry changes, strategic reasoning, Purpose: The purpose of this study is to explore how companies in the newspaper industry reason strategically, in order to address the challenges created by new technologies. Furthermore, we compare the extent to which these reasoning are consistent with well known economic theories, in order to find out if these theories are applicable in practice. Methodology: In this study a qualitative method with a deductive approach is applied, where a theoretical frame of reference is tested. The research design is based on a multiple-case design, where the empirical material has been collected through semi-structured interviews with different case companies. Theoretical approach: The theoretical topics are strategy and strategic work, competition and market analysis, strategic positioning and competitive advantages, market development and strategic change. Empirical foundation: The collection of data has been done through interviews with the case-companies active in the Swedish newspaper industry. Additional empirical material has been collected through interviews with experts on the media industry. Conclusion: The study contributes practically, by exploring the Swedish newspaper-industry’s strategic reasoning. Further, the study contributes theoretically by finding out if these theories are applicable in practice

The Performance of Pictorialist Dance Photography

Looking to the widely disseminated pictorialist photos of Waldemar Eide (Norway) and Henry B. Goodwin (Sweden) featuring the Russian ballerina Vera Fokina and the Swedish ballerina Jenny Hasselquist, the article is an enquiry into the role of the dancer in the pictorialist studio and the contribution of pictorialist photography to the turning point when the aesthetics of dance was being re-considered, the dancing body reconfigured, and photography emerged into an art form in its own right. Taking inspiration from the socio-material approach of photography historian Elizabeth Edwards, the analysis downplays the question of content in favor of a focus on the material practices in the photographic studio at the level of the photographer as well as the dancer-model posing before the camera. Placed within a discourse of new materialism, performance and performativity, it moreover considers the resulting photos as material objects that perform in continuing processes of meaning production. An example of the latter discussed at the end of the text is Harald Giersing’s abstract painting ’The Dancer’ based on a photo of Jenny Hasselquist as The Dying Swan

Hotell och Konferens

Hotell och konferenser har egna starka skäl att erbjuda en hälsoriktigare attraktiv frukost och bidrar då också till bättre folkhälsa. Gäster får impulser som kan sprida bättre vanor.<p> Bra frukostar vid sex olika hotell har jämförts för tio delområden. Stora skillnader finns för vissa av dessa områden vilket visar på stor potential för förbättringar. Särskilt för flingor, fil, bröd, frukt och drycker behöver utbudet förbättras. Information på buffébordens skyltar och via hemsidor kan utvecklas till bra stöd för gäster

MedieSverige 2019

Strukturen på den svenska medieutvecklingen växer fram i ett nära samspel med det omgivande samhället. De sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska landskapen formar – och formas av – medielandskapet i en ständigt pågående process. I MedieSverige 2019 ges en aktuell och bred översikt över dagens svenska medielandskap. Genom att först belysa utvecklingen på de medieteknologiska och mediepolitiska områdena i Sverige, går rapporten vidare till att redovisa utvecklingen på publik- och reklammarknaderna, för att avslutningsvis beskriva den svenska mediestrukturen.Strukturen på den svenska medieutvecklingen växer fram i ett nära samspel med det omgivande samhället. De sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska landskapen formar – och formas av – medielandskapet i en ständigt pågående process. I MedieSverige 2019 ges en aktuell och bred översikt över dagens svenska medielandskap. Genom att först belysa utvecklingen på de medieteknologiska och mediepolitiska områdena i Sverige, går rapporten vidare till att redovisa utvecklingen på publik- och reklammarknaderna, för att avslutningsvis beskriva den svenska mediestrukturen

Nyhetast på Åland : en studie i lokal mediekonkurrens och lokal nyhetsrapportering

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Åland är ett medietätt område med två dagstidningar, Nya Åland och tidningen Åland, och en public service-radiokanal, Ålands Radio, och en befolkning på 27 734 invånare. Det lokala medieutbudet är stort, bevakningen är intensiv och medierna har ett starkt fäste i ålänningarnas vardag. I min avhandling pro gradu undersöker jag om den lokala mediekonkurrensen leder till fler olika nyheter eller till en likriktad nyhetsrapportering, där alla medier tar upp samma händelser. År 2007 genomgick Nya Åland och tidningen Åland reformer, båda övergick från fem- till sexdagarsutgivning och samtidigt blev tidningen Åland likt konkurrenten en morgontidning. Jag har undersökt ifall de här reformerna ledde till en mer likriktad nyhetsrapportering. Oumbärliga verk för min avhandling var Gunnar Nygrens Skilda medievärldar, Larsåke Larssons Nyheter i samspel samt Robert G. Picards forskning om mediekonkurrens. Min metod är den kvantitativa innehållsanalysen, genom vilken jag har jämfört innehållet i tidningen Åland, Nya Åland och Ålands Radios Ålandsnytt-sändningar sinsemellan, under en period på totalt fyra veckor, år 2007 och 2008. Enligt min studie tycks det stora medieutbudet och konkurrensen gynna mångfald. Omkring hälften av nyheterna i Nya Åland, tidningen Åland och Ålands Radio var unika år 2008. Endast 45 stycken nyheter var gemensamma för alla tre medier. I de fall där samma nyhetshändelse behandlades av medierna, hade man i mer än hälften av fallen varierat upplägget genom olika intervjuobjekt och olika vinklingar. Men tittar man på vilka ämnen medierna rapporterar om är det däremot mer likriktat. I alla medier utgjorde politik den största kategorin, tätt följd av ekonomi, sysselsättning och brott. Gällande den sistnämnda kategorin fanns det emellertid olikheter medierna emellan. Medan 17 procent av tidningen Ålands nyheter tog sig an brott var motsvarande andel i Ålands Radio bara fem procent. Tidningen Åland hade också överlägset flest unika brottsnyheter, 16 procent, vilket är en stor andel i jämförelse med Nya Åland som bara hade tre procent egna brottsnyheter och med Ålands Radio som inte hade en enda egen brottsnyhet. Reformerna som ägde rum på marknaden mellan 2007 och 2008 påverkade inte nyhetsutbudet dramatiskt. De unika nyheternas andel sjönk en aning medan de gemensamma nyheterna blev fler

Gymnasisters läsvanor och skrivvanor : Finlandssvenska gymnasisters åsikter om ämnet modersmål och litteratur

Bakgrunden till denna avhandling är att nivån i studentskrivningarna i modersmål och litteratur har sjunkit under de senaste tio åren bland både finskspråkiga och svenskspråkiga gymnasister i Finland. I och med det startades ett projekt, Språklig mångfald, vars syfte är att undersöka bakgrundsfaktorer till att nivån har sjunkit. Som en del av projektet redogör jag i den här avhandlingen för finlandssvenska gymnasisters läsvanor och skrivvanor, dvs. vad, hur ofta och på vilket språk gymnasisterna läser och skriver. Dessutom har jag undersökt gymnasisters attityder till ämnet modersmål och litteratur. Min studie är baserad på en enkätundersökning bland 81 gymnasister samt på intervjuer med åtta gymnasister. Resultatet visar att gymnasister läser dagstidningar i betydligt större utsträckning än de läser böcker. Speciellt gymnasister med låga betyg i modersmål och litteratur läser sällan eller aldrig skönlitteratur. Skrivkulturen bland gymnasisterna innefattar främst media som textmeddelanden per mobiltelefon och debattinlägg på diskussionsforum på Internet. I dessa texter används oftast ett enkelt och kortfattat språk. Gymnasister med höga betyg i modersmålsämnet läser oftare och skriver flera olika genrer under sin fritid än vad gymnasister med låga betyg gör. Gymnasister med höga betyg läser och skriver även oftare på svenska än vad gymnasister med låga betyg gör. I min studie framkommer det att gymnasisterna anser att modersmålsämnet är viktigt, men inte roligt samt att höga betyg korrelerar med positiva attityder. De som har negativa attityder har ofta haft svårigheter med ämnet och har även svårt att se någon koppling mellan modersmålsämnet och vardagen samt framtiden. Många av dem anser att studentskrivningarna är det enda målet med modersmålsämnet

Medieanvändning bland finlandssvenska barn och ungdomar : Utvärdering av projektet Tidningen till klassen 2002

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Utvärderingens syfte är att analysera Tidningen till klassen -projektets resultat. Projektet förverkligades i 68 svenskspråkiga skolklasser år 2002 och syftet var att få eleverna att läsa mera dagstidningar, öka deras kunskaper om dagstidningar samt förorsaka en positiv förändring i attityderna till dagstidningar. Eleverna i undersökningen studerar i svenskspråkiga grundskolor eller gymnasier/yrkesutbildningar. Medieanvändningen testades med hjälp av postenkäter både före och efter projektet för att kunna konstatera vilka effekter projektet har haft. Projektet misslyckades när det gäller förbättringar i elevernas läsvanor och attityder till dagstidningar. Tidningsläsandet förblev på samma nivå efter projektet. Också attityderna till dagstidningar förblev i stort sett oförändrade. Däremot skedde en förbättring i kunskapen om dagstidningar. Eleverna hade lärt sig mera om tidningar. Den viktigaste faktorn som verkade styra resultatena gällande tidningsläsning var elevernas attityder till projektet. Elever som var positivt inställda till projektet började också läsa mera. Projektets implementering i skolorna, till exempel lärarnas aktiviteter under projektets gång och deras förmåga att uppmuntra eleverna till tidningsläsning, kan avgöra projektets framgång

Framställningen av Afrika i svenska dagstidningar utifrån ett distinktionsperspektiv

This essay is concerning the consequences that may occur out of media reactions. In this survey, I am examining a few articles from three Swedish leading newspapers for the purpose to show how African countries can be presented in media. By criticizing the different articles’ way of portraying Africa, I am demonstrating that the author of the article can formulate situations in particular ways. It is possible that those formulations and presentations of a certain country or group of people will lead to distinction. I refer to distinction of attitudes between the Swedish reader and the African character described in the article, because of differences stated in the article. This distinction may be the purpose of the article but it does not necessarily have to be. By using different notions and theories from a few scholars, I have chosen particular areas to focus on during the survey. This material will help me get answers on my issue together with the material from the articles I have chosen to examine. My essay originates from the question: how do some articles from three leading Swedish newspapers represent African countries out of a “distinction perspective”? Having this as the base of my essay, I am therefore giving much focus on how leading Swedish newspapers might be a factor for possible distinction between Sweden and African countries. I reach a conclusion that the effects from media do have an influence on its receivers depending on how the newspapers present something. This can for example be made by methods like using stereotypical formulations or by presenting the story in a way that the responsibility and capability lies only with the “west”