Vammaispalvelut 2022 : Tuloksia kunta- ja työntekijäkyselystä

Keväällä 2022 Sosiaali- ja terveysministeriö tilasi Terveyden ja hyvinvoinnin laitokselta selvityksen vammaispalvelujen tilanteesta. Syksyn 2022 tilannekuvaa toivottiin järjestäjien näkökulmasta tulevien muutosten seurannan tueksi. Odotettavissa olevia muutoksia oli tuolloin kaksi eli vammaispalvelujen siirtyminen hyvinvointialueille vuoden 2023 alussa ja vammaispalvelulain uudistus. Lakiuudistuksen oli tarkoitus tulla voimaan vuoden 2023 alussa. Tämän työpaperin kirjoittamisen aikana tilanne muuttui siten, että eduskunta hyväksyi vammaispalvelulain uudistuksen keväällä 2023. Selvitystyö käynnistettiin keskusteluilla vammaispalvelujen järjestäjätahojen ja vammaisjärjestöjen kanssa. Varsinaiset kyselyt toteutettiin syksyllä 2022. Kyselyitä oli kaksi: kuntien ja kuntayhtymien vammaispalvelujen järjestäjille lähetetty kysely sekä vammaispalvelujen sosiaalityöntekijöille suunnattu kysely. Vammaispalvelujen suunnittelussa ja toteutuksessa on keskeistä se, että vammaissosiaalityön asiakasprosessi toimii. Tämä edellyttää riittäviä henkilöstöresursseja ja osaamista. Kyselyn vastauksissa tuli esille huoli henkilöstön riittävyydestä sekä päätöksenteossa että palvelujen toteutuksessa. Palvelujen toteutuksessa oli ongelmia erityisesti asumispalveluissa, mutta henkilöstöpula heijastuu vastausten perusteella myös henkilökohtaisen avun ja liikkumispalvelujen toteutumiseen

Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras : Projektplan

Målet med spetsprojektet är att skapa jämlikare, bättre samordnade och kostnads-dämpande tjänster för äldre och närstående- och familjevårdare. Sammanlagt 30 miljoner euro finns till förfogande för att genomföra spetsprojektet 2016–2018. Servicen för äldre förnyas genom att man förbättrar verkställandet av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (den s.k. äldreomsorgslagen 980/2012) och åtgärdar de kvalitetsbrister som undersökningar påvisar. Servicehelheten för äldre förverkligas genom att man 1) i alla landskap tar i bruk en integrerad servicehelhet, 2) skapar och provar modellen för koncentrerad klient-/servicestyrning. För att utveckla hemvården för äldre 3) skapar, provar och förankrar man verksamhetsmodeller som utvecklar innehållet i hemvården och utveckla modeller för service och boende. Som stöd för närstående- och familjevården ordnas förberedelse och undersökningar av närstående- och familjevårdares välmående och hälsa, rehabilitering för närstående- och familjevårdare och för vårdbehövande, varierande vikariat för ledigheter och bildas regionala center för närstående- och familjevård. De utvecklade verksamhetsmodellerna som ska förankras modelleras och ansökan till försöken öppnas. I uppföljningen av försöken och det regionala genomförandet utnyttjar man befintliga uppföljningsindikatorer, samlar in särskilda uppföljnings- och utvärderingsmaterial och utvärderar hur verksamhetsprocesserna lyckas. Man låter göra en extern utvärdering av spetsprojektets genomförande och effekter

Comparison of the mutational profiles of neuroendocrine breast tumours, invasive ductal carcinomas and pancreatic neuroendocrine carcinomas

The pathophysiology and the optimal treatment of breast neuroendocrine tumours (NETs) are unknown. We compared the mutational profiles of breast NETs (n = 53) with those of 724 publicly available invasive ductal carcinoma (IDC) and 98 pancreatic NET (PNET) cases. The only significantly different pathogenetic or unknown variant rate between breast NETs and IDCs was detected in the TP53 (11.3% in breast NETs and 41% in IDCs, adjusted p value 0.027) and ADCK2 (9.4% in breast NETs vs. 0.28% in IDCs, adjusted p value 0.045) genes. Between breast NETs and PNETs, different pathogenetic or unknown variant frequencies were detected in 30 genes. For example, MEN1 was mutated in only 6% of breast NETs and 37% in PNETs (adjusted p value 0.00050), and GATA3 pathogenetic or unknown variants were only found in 17.0% of breast NETs and 0% in PNETs (adjusted p value 0.0010). The most commonly affected oncogenic pathways in the breast NET cases were PI3K/Akt/mTOR, NOTCH and RTK-RAS pathways. Breast NETs had typically clock-like mutational signatures and signatures associated with defective DNA mismatch repair in their mutational landscape. Our results suggest that the breast NET mutational profile more closely resembles that of IDCs than that of PNETs. These results also revealed several potentially druggable targets, such as MMRd, in breast NETs. In conclusion, breast NETs are indeed a separate breast cancer entity, but their optimal treatment remains to be elucidated.Peer reviewe

Older People Care Chain as Part of the Integrated Care: A Qualitative Study

Introduction: Health care systems for older people are becoming more complex and care for older people, in the transition between hospital and primary healthcare requires more systematic collaboration between nurses. This study describes nurses' perceptions of their collaboration when working between hospital and primary healthcare within the older people care chain.Theory and methods: Using a qualitative approach, informed by grounded theory, six focus groups were conducted with a purposive sample of registered nurses (n = 28) from hospitals (n = 14) and primary -healthcare (n = 14) during 2013. The data were analyzed using dimensional analysis.Findings: Four dimensions of collaboration were identified: 1) Context and Situation, 2) Conditions, 3) Processes and Interactions and 4) The Consequences of nurse-to-nurse collaboration within the older people care chain. These four dimensions were then conceptualized into a model of nurse-to-nurse collaboration.Discussion and conclusion: Improved collaboration is useful for the safe, timely and controlled transfer of older people between hospital and primary healthcare organizations and also in healthcare education. The findings in this study of nurse-to-nurse collaboration provides direction and opportunities to improve collaboration and subsequently, the continuity and integration in older people care in the transition between organizations