Skyddsombudet och Arbetsmiljön - Är det av betydelse för organisationen att skapa ett attraktivt arbetsklimat för skyddsombuden?

Temat för uppsatsen är skyddsombudens situation på arbetsplatsen. Syftet med studien har varit att undersöka ombudens situation i relation till arbetsgivare, arbetskamrater men även ombudens möjligheter till påverkan. Uppsatsen har fokuserat på intervjupersonernas egna upplevelser. Metoden har varit kvalitativ med personliga intervjuer efter ett semistrukturerat frågeformulär. I teoriavsnittet har jag använt en socialpsykologisk utgångspunkt. I samband med skyddsombudsuppdraget tillkommer nya förväntningar på individen och därmed en ny roll i gruppen. Förutom det positiva i att känna sig utvald och många gånger få en ledande position kan ombudet hamna i konflikt både med arbetsgivare och kamrater. Skyddsombudets uppgift är att medverka till en förbättrad arbetsmiljö för de anställda. Detta kan leda till problem med arbetsgivaren eftersom dessa åtgärder ofta innebär en kostnad för denne. Konflikten med arbetskamraterna kan bero på den förändrade rollen men även uppstå i samband med att förändringar ska genomföras. Resultatet från mina intervjuer bekräftade tidigare studier som visar på väsentligen större svårigheter för skyddsombud på små företag. De intervjuade framhävde att de upplever uppdraget som svårt och många gånger konfliktartat med varierande möjligheter till påverkan och samverkan med företagsledningen. Analysen visar att skyddsombudsrollen är svår vilket till stor del beror på faktorer i omgivningen. Brist på kunskap i arbetsmiljöfrågor är markant både hos företagsledning och anställda vilket leder till att ombudet inte får tillräckligt med respons i sitt arbete. Det krävs utbildningsinsatser på alla nivåer i samhället i arbetsmiljöfrågor samt ökat stöd för ombuden

Bullying in pre-school

Den här   studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning   och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan   under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen   där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan   barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens   möjligheter att förebygga mobbning. Den metod   som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer   har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två   huvudskyddsombud intervjuats. Viktiga   resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt   förekommande. En del av respondenterna vill dock inte kalla det som hänt för   mobbning. Lekens roll för uppkomsten av mobbning är central, menar de flesta   av respondenterna. Vidare pekar de på att barngruppernas storlek är viktig   för personalens möjligheter att förebygga och upptäcka mobbning. Alla   respondenterna har gett olika förslag på hur man kan förebygga mobbning, t   ex. ha samtal om känslor och regler för uppförande, upprätta sociogram och,   framför allt, vara så nära barnen som möjligt hela tiden. Två av   huvudskyddsombuden trycker på att de stora barngrupperna, som blivit allt   vanligare på senare år, har skapat problem både för personal och barn.   Personalen har svårt att se alla barn i önskvärd omfattning och barnen får   ibland inte det stöd från personalen de kan behöva när de leker. De   intervjuade pekar också på ett par yttre viktiga faktorer som påverkar   arbetsmiljön: lokalernas utformning och den ansträngda ekonomin som leder   till stress.