Djurhälsa och djurvälfärd i ekologiskt lantbruk

Ekologiskt lantbruk har genomgått en rask utveckling från marginell proteströrelse för ideologiskt medvetna entusiaster på 1970-talet, till en bidragsberättigad del av dagens etablerade lantbruk. Åsikterna om ekologisk djurhållning har varit många och starka genom åren, och en återkommande kritik har gällt djurens hälsa och välfärd. Åtskilliga har menat att ekologiska djur i dessa avseenden har haft det sämre ställt än konventionella djur. De menar att detta t.ex. visat sig i problem med allt för magra slaktkroppar från ekologiska djur eller från djur som tvingats vistats ute i ur och skur, stundtals i leriga hagar med undermålig hygien, och ett regelverk som lägger hinder för adekvat medicinsk behandling. Åter andra har menat motsatsen – ekologisk djurhållning representerar det bästa av svensk djurhållning, och att närmare ”Sörgården” än så går inte att komma i modernt lantbruk. Det finns alltså anledning att ställa frågan vad som är sant och falskt i denna debatt. I denna skrift redovisas en litteraturstudie som har skärskådat vad forskningen har att säga om djurhälsa och djurvälfärd i ekologisk djurhållning. Tyvärr måste man strax konstatera att forskningsinsatserna inom området har varit mycket begränsade och att djurhälsan i stort sett är den enda välfärdsparameter som undersökts. Slutsatserna måste därför bli försiktiga. Det är dock inget som pekar på att djurhälsan skulle vara sämre i ekologiska besättningar – med ett viktigt undantag, nämligen parasitrelaterade sjukdomar. Inom ekolantbruket betraktar man utevistelse som en viktig förutsättning för husdjurens livskvalitet, men samtidigt innebär sådana uppfödningsformer att djuren inte kan skyddas från parasitangrepp på samma sätt som i konventionell uppfödning som i mycket högre grad sker inomhus. Det miljöbetingade förbudet mot planmässig användning av avmaskningsmedel förstärker problemen. Man kan också konstatera att ekolantbruket har höga ambitioner när det gäller djurvälfärd. Att meningarna ändå har varit så olika när det gäller resultatet kan kanske delvis förklaras av att uppfattningen av vad som är god djurvälfärd skiljer något mellan ekolantbrukets och de konventionella lantbrukets företrädare. Medan de senare oftast betonar djurens hälsa och fysiska fitness (t.ex. god tillväxt) som tecken på god välfärd, så framhåller ekolantbruket djurens möjlighet att leva ett naturligt liv som avgörande – även om detta i några fall inneburit vissa risker, så som exemplet med parasitsjukdomarna visar. Generellt sett har djur som får leva i en stimulerande miljö där de kan utföra ett naturligt beteende (så som ekodjur i goda utemiljöer) bättre välfärd än djur som hålls i karga miljöer som inte tillåter ett sådant beteende. Samtidigt kan man konstatera att varje produktionssystem dras med sina problem, och det är viktigt att ekolantbruket är uppmärksamt på de speciella problem som uppstår i ekologiska produktionsformer. Många av problemen går att undvika eller kan lösas på olika sätt om man är medveten om fallgroparna. I vissa fall behövs ökade forskningsinsatser. Rapporten har gjorts på uppdrag av och med finansiering från Centrum för uthålligt lantbruk, CUL, SLU. Författaren ansvarar själv för textens innehåll. Rapporten har faktagranskats av professor Bo Algers, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU

Welfare assessment as part of welfare planning in organic calf production

Animalwelfare is regarded as a basic parameter in organic beef– and milk production. It is important to focus on good animal welfare at all levels, also including calves. Experiences from former projects show that calf welfare often represents a problem in organic and conventional farms, depending on the farmer’s priorities, attitudes and knowledge. A CORE Organic project “Minimizing medicine use in organic dairy herds through animal health and welfare planning” (ANIPLAN) was initiated in 2008 and is a collaboration between seven European countries, including Norway. The aim of the Norwegian project group, lead by the Norwegian Veterinary Institute, was to develop a calf welfare assessment system, suitable for welfare advising and planning in organic milk production farms. The system focuses on animal based parameters, management, individual clinical score, colostrum intake and feeding system

Regelverk – möjligheter och hinder att uppnå målen för ekologiskt lantbruk

Det ekologiska lantbruket i Sverige har vuxit stadigt under de senaste 20 åren, ungefär lika länge som kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV) har funnits. KRAV har utvecklats med det ekologiska lantbruket men även varit en av aktörerna bakom framgången. Sedan starten för KRAV år 1985 har reglerna för ekologiskt lantbruk utvecklats och förfinats. Sverige har gått med i EU och konsumenternas kunskap om och intresse för ekologiska produkter har ökat markant. KRAV-märket är känt av över 90 procent av konsumenterna i Sverige. KRAVs verksamhetsidé är att främja en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion, kontrollera att de efterlevs och informera om KRAV-märket. När KRAVs regelverk ska skärskådas, liksom i diskussionen om vad ekologiskt lantbruk står för, är det viktigt att skilja mellan mål och regler. Målen uttrycker principerna för ekologiskt lantbruk, medan regelverket handlar om hur dessa principer ska omsättas i verkligheten. KRAVs regler för ekologisk produktion är under ständig utveckling och revision. Ett regelverk är i högsta grad något dynamiskt och ska inte ses som något givet eller statiskt. Hur ett regelverkser ut vid en given tidpunkt är en spegling av det som är tekniskt möjligt att kontrollera, vad som accepteras av de inblandade och vad som krävs av samhället. Bakgrunden till denna studie är en pågående diskussion både inom den ekologiska branschen och inom forskningen om de glapp som finns mellan visioner och mål för det ekologiska lantbruket och de regler som formar dagens ekologiska produktion. Hur väl uppfyller produktion enligt KRAVs regler de övergripande mål man siktar mot? Arbetet har initierats och finansierats av Centrum för uthålligt lantbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet. Syftet med studien som presenteras i den här rapporten är att: - Ge en översikt över mål och regelverk för ekologiskt lantbruk. - Diskutera hur KRAV fungerar som organisation. - Diskutera regelverk och specifikt KRAVs regler som verktyg att uppnå målen för ekologiskt lantbruk. - Analysera målkonflikter och glapp mellan övergripande mål för ekologiskt lantbruk och KRAVs regelverk. Vi berör ett brett område som ingalunda behandlas fullständigt i rapporten. Detta arbete kan därför sägas vara en förstudie till djupare tvärvetenskapliga studier av KRAV som organisation och dess regelverk. Framtida frågeställningar kan vara hur regler för ekologiskt lantbruk bör vara beskaffade för att bäst främja uppfyllelse av målen för ekologiskt lantbruk och hur en kontrollorganisation bör verka och fungera för att uppnå detta. I studien ligger fokus på reglerna som berör primärproduktionen, växtodling och djurhållning. Dessa är de traditionella och äldsta verksamhetsområdena för KRAV och de basnäringar som det ekologiska lantbruket vilar på. Vi berör inte specifikt förädling och handel, men tar till viss del upp aspekter som rör hela livsmedelskedjan

Slik vil kalven ha det

Erfaringar viser at det er alt for vanleg å sjå bort frå kalven ved planlegging av mjølkeproduksjonsfjøs. For å vite korleis kalven bør oppstallast er det greit å kjenne til kalvens naturlege åtferd og behov, ikkje minst i økologisk produksjon det naturleg åtferd blir særleg vektlagd. Artikkelen tar for seg kva som er naturleg åtferd hos kalvar, og korleis dei minsta kalvane som går med kua vil ha det

Velferdsregistreringer som ledd i velferdsplanlegging hos økokalv

God dyrevelferd er grunnleggende i økologisk produksjon, men er en utfordring på mange gårder. Det er viktig å ha fokus på god dyrevelferd i alle ledd i produksjonen. Kalvene er en viktig del av besetningen, og et godt kalvehold gir en god start for en god mjølke- eller kjøttproduksjon. Det er ikke gjennomført systematisk velferdsvurdering av økologiske kalver i Norge, men det er erfart i tidligere prosjekt at kalvehold er et sentralt problemområde både i konvensjonell og økologisk produksjon (Grøva et al. 2005; Henriksen et al. 2008). I tillegg er helsedataene som samles via helsekortene usikre på grunn av mangelfull føring (pers. medd. Kerstin Plym-Forshell, Helsetjenesten for storfe 2008). Regelverket for økologisk produksjon gir alene ingen garanti for god dyrevelferd. Faktisk dyrevelferd er avhengig av prioriteringer, holdninger og kunnskap hos røkter. Gjennom den norske delen av prosjektet Minimising medicine use in organic dairy herds through animal health and welfare planning (ANIPLAN) vil Veterinærinstituttet og Bioforsk utvikle et velferdsregistreringssystem for kalv som kan brukes i veiledning og velferdsplanlegging i økologisk melkeproduksjon. Prosjektet er et CORE Organic-prosjekt og et samarbeid mellom 11 forskningsinstitusjoner i Danmark, Tyskland, Nederland, Østerrike, Sveits, Norge og Storbritannia

Planning for better animal health and welfare, Report from the 1st ANIPLAN project workshop, Hellevad, October 2007

’Minimising medicine use in organic dairy herds through animal health and welfare planning’, ANIPLAN, is a CORE-Organic project which was initiated in June 2007. The main aim of the project is to investigate active and well planned animal health and welfare promotion and disease prevention as a means of minimising medicine use in organic dairy herds. This aim will be met through the development of animal health and welfare planning principles for organic dairy farms under diverse conditions based on an evaluation of current experiences. This also includes application of animal health and welfare assessment across Europe. In order to bring this into practice the project also aims at developing guidelines for communication about animal health and welfare promotion in different settings, for example, as part of existing animal health advisory services or farmer groups such as the Danish Stable School system and the Dutch network programme. The project is divided into the following five work packages, four of which comprise research activities with the other focused on coordination and knowledge transfer, through meetings, workshops and publications. These proceedings represent our first results in terms of presented papers and discussions at our first project workshop in Hellevad Vandmølle as well as a review of Animal Health Planning in UK. The content of the workshop proceedings reflect the aim and starting points of all work packages, both in terms of analyses prior to the workshop, and developments during the workshop emanating from group work. Besides a general introduction to the project and the ideas of the project, Christoph Winckler provides an overview of the use of animal based parameters based on the results of the WelfareQuality project. Christopher Atkinson and Madeleine Neale presented concepts, principles and the practicalities of Animal Health Planning and Animal Health Plans based on UK experiences. Pip Nicholas from The University of Wales, Aberystwyth produced a report reviewing the current use of animal health and welfare planning. The entire document is included in these workshop proceedings. This was supplemented through presentations from all countries regarding animal health and welfare planning processes and research. These are summarised together with the concepts developed through dialogue at the workshop in the paper by Nicholas, Vaarst and Roderick. Finally, the Danish Stable School principles were presented by Mette Vaarst followed by discussion on different approaches of communication in farmer groups and at the individual level between farmers and advisors. One important outcome from this workshop is a set of preliminary principles for a good health planning process. We concluded through group discussions followed by a plenary session that a health planning process should aim at continuous development and improvement, and should incorporate health promotion and disease handling, based on a strategy where the current situation is evaluated and form basis for action, which is then reviewed in a new evaluation. It is important that any health plan is farm specific and based on farmer ownership, although an external person(s) should be involved, as well as external knowledge. The organic principles should form the framework for any action (meaning that a systems approach is needed), and the plan should be written. The good and positive aspects on each farm – things that other farmers potentially can learn from. The work and studies in dairy farms within the project will be based on these principles and comprise evaluation and review using animal based parameters as well as finding ways of communication with farmers about animal health and welfare

Natural living – a precondition for animal welfare in organic farming

Results from a four year interdisciplinary project are presented. Animal welfare is discussed in relation to values and aims in organic farming. Based on analyzes of organic standards and other publications from the organic movement, basic “organic values” were defined. In addition, two studies of Swedish organic livestock farmers (one quantitative and one qualitative) were made. Ecocentric ethics was then identified as an ethical position for organic farming. The overall concern in organic farming is to develop sustainable farming systems, although animal welfare is also important. These aims are partly contrary, causing some difficult dilemmas related to animal welfare. The actual welfare situation in organic animal husbandry was scrutinized through a literature study. The criticism regarding bad welfare in organic farming could not be confirmed, although parasitic diseases appear to be a problem. An important finding is that animal welfare is understood differently from what is usual in conventional agriculture. It is interpreted in terms of natural living, which includes the possibility to perform a natural behavior, feed adapted to animal physiology and a natural environment. Problems in organic production should be solved with this in mind

Workshop ANIPLAN - Payerbach Reichenau. Programme and presentations

Workshop ANIPLAN, May 11th-14th, 2009, Reichenau, Payerbach Reichenau, Austria. Programme and presentations

Mahepõllumajanduse alused

TäistekstMahe- ehk ökoloogiline põllumajandus on loodushoidlik tootmisviis, mis põhineb tasakaalustatud aineringlusel ja kohalikel taastuvatel varudel. MAHEPÕLLUMAJANDUSE PÕHIMÕTE ON TOIMIDA KOOS LOODUSEGA, MITTE TEMA ARVEL. Eduka maheviljeluse eelduseks on arusaam, et toidu tootmine on pigem ökoloogiline kui tehnoloogiline protsess. Põllumajandus erineb juba oma olemuselt teistest tootmisharudest, olles otseselt ökosüsteemi osa. Tavapõllumajanduses püütakse agroökosüsteeme võimalikult lihtsaks muuta. Rohkem kui viiekümne aasta jooksul on enamikus Euroopa riikides nii põllumajanduspoliitika, -hariduse kui ka nõustamise kaudu talunikele sisendatud, et tuleb tootmist intensiivistada ja võimalikult kitsalt spetsialiseeruda. Teisisõnu, talunikke on tootlikkuse huvides ärgitatud vähendama oma karja ja kultuuride mitmekesisust ning laiendama intensiivtehnoloogiate kasutuselevõttu. Mahepõllumajanduses lähtutakse aga ökoloogilisest printsiibist, et mida keerukam ja mitmekesisem on agroökosüsteem, seda stabiilsem ta on. Näiteks tekitab haiguste või kahjurite rünnak monokultuuri puhul alati suuremat kahju. Seetõttu kasvatatakse paljusid eri kultuure, säilitatakse looduslikke alasid ja soodustatakse mitmekesise elustikuga servaalade teket. Teades, et paljud agroökosüsteemides toimivad protsessid on tootmisele kasulikud, püütakse neid võimalikult efektiivselt ära kasutada, mitte aga ignoreerida või alla suruda. Et mahetootmises on sünteetilised pestitsiidid ja mineraalväetised välistatud, siis peab mahetootja loodust rohkem tundma kui tavatootja ning oma tegevuse palju põhjalikumalt läbi mõtlema. Tuleb leida kohalikesse oludesse sobiv külvikord, sobivad liblikõielised, vahekultuurid, harimistööde aeg, sõnniku säilitamise viis, selle põllule andmise aeg jne. Mahepõllumajandus ei tähenda pöördumist minevikku. See on traditsiooniliste põllumajandusmeetodite ning uusima teadusliku ja tehnoloogilise teabe kombinatsioo

Ethics and animal welfare in organic animal husbandry

Farm animals make importance contributions to organic farming systems. This thesis deals with the value and aims of organic farming in relation to animal welfare concerns. The organic standards and other publications from the organic movement are analyzed to define basic values. These are related to ethical theory, and ecocentric ethics is suggested as an ethical position for organic farming. It is concluded that although the main concern is to develop sustainable and environmentally friendly farming systems, animal welfare is an important aim in organic farming. Two studies have been made of Swedish organic livestock farmers to examine their values and beliefs about animal husbandry and animal welfare. The first study comprised 15 equalitative in-depth interviews. The second study was a quantitative questionnaire study, where answers were analyzed using principal component analysis (exploratory factor analysis). Both studies showed that the ecocentric position can be identified among Swedish organic livestock farmers in their perception of animal welfare. An important finding is that the animal welfare concept is understood differently in organic farming from what is usual in conventional agriculture. It is interpreted in terms of natural living, which includes the possibility of performing a natural behavior, feeds adapted to the animal's physiology and a natural environment. Thus, it is important for the organic farmers to be explicit and communicate their view of animal welfare to other groups. A literature study was performed to learn about the actual animal welfare situation in organic animal husbandry. Only 22 peer-reviewed articles were found. There were no indications in the literature that overall health is worse in organic than in conventional herds. A very careful conclusion was that animal health in organic farming is as good or perhaps better – with the important exception of parasitic diseases. The thesis also analyzes conflicting values and dilemmas in organic animal husbandry, e.g., between the ecocentric position and aspects of animal welfare. The questionnaire study revealed two groups with partially differing values: farmers who see organic farming as a life style and who believe environmental issues and natural living are important, and entrepreneurial farmers who consider making money and new challenges more important. An ethical contract is proposed as a tool to handle the dilemmas. It is concluded that it is important for organic farmers and for the organic movement to take animal health and welfare issues seriously