Urban structure and unemployment: does the urban structure in segregated neighbourhoods disconnect people from locations of employment?

In this paper advanced spatial analysis and theories will be applied in order to study to what extent segregated neighbourhoods in Sweden give access to locations of employment, and to what extent urban form encourage co-presence in local urban space. The Place Syntax Tool will be used to illustrate on a very detailed level the situation in a few neighbourhoods in the southern part of Stockholm which are characterized by low levels of employment and/or low levels of income.Peer Reviewe

Migrant access to public urban infrastructures

This report is based on expert knowledge, and existing municipal policy documents from Berlin, London, and Stockholm and their respective national contexts. Academic literature is added when necessary and a spatial analysis of what were deemed as important urban resources were mapped across three selected arrival neighbour-hoods, one from each city (see maps section). Expert knowledge is based on inter-views with local practitioners, municipal planners and policy makers, selected for their engagement with questions of migration and integration at the urban scale as part of their daily practice

PST

PST is a tool for performing space syntax and regular accessibility analyses. It currently consists of two main parts - a C++ and Python library called Pstalgo and a plugin for the desktop application QGIS.PST is free software: you can redistribute it and/or modify it under the terms of the GNU General Public License as published by the Free Software Foundation, either version 3 of the License, or (at your option) any later version. The GNU General Public License is intended to guarantee your freedom to share and change all versions of a program--to make sure it remains free software for all its users.The code for PST is released via Github as we agreed upon. The code is released under GNU GENERAL PUBLIC LICENSE and is available at https://github.com/SMoG-Chalmers/PST. I can make you member of the group in Github if you have an account. If you want this, make an account and let me know your name so that I can invite you.The application is from now on available via: https://github.com/SMoG-Chalmers/PST/releases/download/v3.1.3/pstqgis_3.1.3_2019-11-11.zip. Please remove other possibilities to download it and replace the download option with the url above. In that way we can coordinate new releases better by only changing it in one location, that is Github.Documentation is available via DOI: 10.13140/RG.2.2.25718.55364. Please remove the documentation from your websites so that we have one place to download the most recent one.Data and tutorials are still available via KTH and Chalmers:https://www.smog.chalmers.se/psthttps://www.arch.kth.se/forskning/urban-design/softwar

Analysis of pandemic outdoor recreation and green infrastructure in Nordic cities to enhance urban resilience

Recent empirical research has confirmed the importance of green infrastructure and outdoor recreation to urban people's well-being during the COVID-19 pandemic. However, only a few studies provide cross-city analyses. We analyse outdoor recreation behaviour across four Nordic cities ranging from metropolitan areas to a middle-sized city. We collected map-based survey data from residents (n = 469-4992) in spring 2020 and spatially analyse green infrastructure near mapped outdoor recreation sites and respondents' places of residence. Our statistical examination reveals how the interplay among access to green infrastructure across cities and at respondents' residential location, together with respondents' socio-demographic profiles and lockdown policies or pandemic restrictions, affects outdoor recreation behaviour. The results highlight that for pandemic resilience, the history of Nordic spatial planning is important. To support well-being in exceptional situations as well as in the long term, green infrastructure planning should prioritise nature wedges in and close to cities and support small-scale green infrastructure.Peer reviewe

Everyday urban life at neighbourhood centres : Urban design and co-presence

Urban segregation and increasing polarization in the metropolitan areas in Sweden is considered a major societal problem. Several municipal and na-tional initiatives have been launched to ameliorate residential segregation and to improve the living conditions in socio-economically disfavoured neighbourhoods, but so far they have been only marginally effective. In fact, urban polarization and segregation have been increasing rather then held back. However, urban segregation can also be studied through everyday ur-ban life in public space, where people are brought to interact in different ways with others. Public spaces – streets, squares, and parks – are used in everyday practices and become important social arenas; and public spaces are subject to different uses and meanings. It has been demonstrated that access to resources varies greatly within the city, influenced to a high extent by urban morphology, and this results in unequal living conditions. As such inequalities are affecting social groups with fewer resources, it becomes especially problematic, thus reproducing and establishing segregation patterns. This research explores and investigates the role of urban design and urban form in relation to urban segregation. It looks beyond residential segregation and seeks to develop descriptions and understandings that acknowledge urban form and configurative properties, with the aim of being relevant from an architectural and urban-design per-spective. The objective has been to increase the understanding of how urban form relates to the segregation phenomenon; how urban layouts, through their spatial arrangement and organization, create affordances and limita-tions; and how urban design can be used to counteract segregation and pro-vide cities with more equal living conditions.QC 20200109Formas, Strong Research Environment, In the Makin

Hållbara Stationssamhällen : Samskapande Samhällsplanering Stenungsunds kommun

Forskningsprojektet Samskapande Samhällsplanering för Energieffektiva och Hållbara Stations-samhällen (SamSam) syftar till att utveckla kunskap om små och medelstora stationssamhällen. Såväl det lokala som det regionala perspektivet ska beaktas. Forskningsprojektet har sin utgångspunkt inom energieffektivitet och hållbarhet och till detta adderas ytterligare aspekter i de olika delstudierna. Projektet omfattar bland annat en huvudrapport (Svensson et al. 2021), tre delstudier på lokal nivå, Härryda (Svensson & Ranhagen 2021), Borås-Fristad (Ekelund et al. 2021) och Stenungsund (denna rap-port) samt en delstudie med regionalt perspektiv (Björling & Capitao Patrao 2021). Projektet som helhet handlar om hur små och medelstora stationssamhällen kan planeras och vidareutvecklas på ett hållbart sätt för att ge god tillgänglighet till energieffektiva transporter och koppla mindre samhällen till andra orter och till regionen som helhet. I delstudien om stationssamhällen i Stenungsund adderas ytterligare ett syfte som handlar om hur andra hållbarhetsaspekter samtidigt kan beaktas – jämte de transportrelaterade – för att främja en diversifierad utveckling och att stärka lokalsamhället i sig där sociala aspekter lyfts fram. Forskarnas insatser syftar till att öppna upp för utvecklingsstrategier som jämte hållbar mobilitet också hanterar andra hållbarhetsaspekter. Det handlar exempelvis om att ifrågasätta gängse, ofta normativa urbana modeller, som utvecklats inom transportfältet, och utforska hur andra perspektiv på centralitet och tillgänglighet utvecklade inom arkitektur- och stadsbyggnadsforskningen kan påverka möjliga utvecklingsinriktningar. Att utforska hur samhällena skulle kunna planeras och byggas för att i högre grad främja sociokulturella värden och underlätta tillgänglighet även till andra samhälleliga resurser jämte de transportrelaterade. Projektet möjliggör att pröva ett hållbarhetsperspektiv som utforskar förutsättningar för och tillgänglighet till olika funktioner som är viktiga för att hålla samhället levande, exempelvis skola/förskola, kultur, service, fritidsaktiviteter, rekreation och handel.QC 20211230Samskapande Samhällsplanering för energieffektiva och hållbara stationssamhällen

Stadsbyggande och sociala processer : hur stadsbyggandet kan främja social hållbarhet

QC 20180110RUFS 205

Staden växer: om utvecklandet av tyngdpunkter, regionala stadskärnor och urbana stråk

Stockholms stad liksom regionen som helhet expanderar. Bostadsbyggandet har undre en lång tid legat på låga nivåer vilket i kombination med hög inflyttning och befolkningstillväxt lett till bostadsbrist. Planeringspraktiken har de senaste åren fått tydlig inriktning på expansion och förtätning. Viktiga strategier i det arbetet handlar om att låta staden växa genom att utveckla nya tyngdpunkter och styra stadsbyggnadsinvesteringar till vissa specifika platser. Tyngd­punkter, regionala stadskärnor och urbana stråk i planerings- och stadsbyggnadssammanhang kan förstås som beskrivningar av fenomen, som abstraktioner eller som symboler för en viss funktion i en större helhet. I Stockholms översiktsplan antagen 2010 pekas nio tyngdpunkter ut med ett antal tillhörande stråk. I samrådsförslaget till ny översiktsplan från november 2016 har tyngd­punkter­nas framträdande position försvunnit men däremot präglas planen fortfarande starkt av en ambition att skapa en sammanhängande stad genom att utveckla stråk; utvecklingsstråk, aktivitetsstråk, promenadstråk m.m.. Intentionen är att dessa stråk ska göra ett jobb att koppla ihop staden i syfte att inte bara skapa en mer samman­hängande stad och tillgängliggöra resurser utan också främja den sociala samman­håll­ningen.Syftet med att koppla samman staden, utveckla nya tyngdpunkter och stråk, är delvis att motverka uppkomsten av så kallade sovstadsdelar som saknar samhällsfunktioner såsom service, arbetsplatser och urbana kvaliteter men syftar också till att motverka segregation och att skapa mer jämlika livsvillkor.QC 20180906</p

Developing station communities : Alternative approaches and perspectives on access

The region of Västra Götaland has investigated the possibility of opening a number of new train stations in the region, with the aim of strengtheninglocal labour markets and promoting sustainable commuting possibilities anddevelopment outside of metropolitan areas. This article explores the possibleimpacts of this directive on the development of sustainable and vibrantcommunities, with a focus on urban form and its configurative properties.Today, there is almost unanimous agreement within planning practiceregarding the use of ‘concentric centrality’ as a model for urban developmentnear stations, whereby high densities are encouraged within one kilometre ofstations. In this article, the relevance of the Station Proximity Principle (andits use in the Transit-Oriented Development, or TOD, model) is questionedwith respect to small communities. Taking Svenshögen as an example, thearticle advocates taking landscape conditions, barrier effects, and visibilityand access in relation to key functions into account as well. A shift fromnode thinking to network thinking is needed. The alternative approach putforward here draws on space syntax theories and point-line-field conditions,opening up design strategies that are relevant for small communities and thattake aspects crucial for their development and viability into considerationand avoid a narrow focus solely on transportation aspects.-QC 20210901Co-creative urban planning for energy-efficient and sustainable station communitiesApplied Urban Design, KT

Staden växer: om utvecklandet av tyngdpunkter, regionala stadskärnor och urbana stråk

Stockholms stad liksom regionen som helhet expanderar. Bostadsbyggandet har undre en lång tid legat på låga nivåer vilket i kombination med hög inflyttning och befolkningstillväxt lett till bostadsbrist. Planeringspraktiken har de senaste åren fått tydlig inriktning på expansion och förtätning. Viktiga strategier i det arbetet handlar om att låta staden växa genom att utveckla nya tyngdpunkter och styra stadsbyggnadsinvesteringar till vissa specifika platser. Tyngd­punkter, regionala stadskärnor och urbana stråk i planerings- och stadsbyggnadssammanhang kan förstås som beskrivningar av fenomen, som abstraktioner eller som symboler för en viss funktion i en större helhet. I Stockholms översiktsplan antagen 2010 pekas nio tyngdpunkter ut med ett antal tillhörande stråk. I samrådsförslaget till ny översiktsplan från november 2016 har tyngd­punkter­nas framträdande position försvunnit men däremot präglas planen fortfarande starkt av en ambition att skapa en sammanhängande stad genom att utveckla stråk; utvecklingsstråk, aktivitetsstråk, promenadstråk m.m.. Intentionen är att dessa stråk ska göra ett jobb att koppla ihop staden i syfte att inte bara skapa en mer samman­hängande stad och tillgängliggöra resurser utan också främja den sociala samman­håll­ningen.Syftet med att koppla samman staden, utveckla nya tyngdpunkter och stråk, är delvis att motverka uppkomsten av så kallade sovstadsdelar som saknar samhällsfunktioner såsom service, arbetsplatser och urbana kvaliteter men syftar också till att motverka segregation och att skapa mer jämlika livsvillkor.QC 20180906</p