Academic Entrepreneurship – Gendered Discourses and Ghettos

In this article, based on texts on academic entrepreneurship as well as on interviews with teachers and researchers at two Swedish universities, we explore how global and local discourses of academic entrepreneurship are constructed and gendered. How can gender mainstreaming interventions be introduced in the arena academic entrepreneurship? We show that the entrepreneurial discourse is met by both counteracting and contributory discourses in academia. We also show that texts promoting entrepreneurship pictures of men address both women and men, while pictures of women are only targeted to women, often found in ‘entrepreneurial ghettos’ and conceptualized as in need of support, as less risk-willing and less willing to commercialize their research. A problem addressed in this article is how to design gender mainstreaming interventions without reproducing such stereotypes. We believe the solution is not gender neutrality, but to move back and forth between liberal feminist and more critical constructionist approaches. .In this article, based on texts on academic entrepreneurship as well as on interviews with teachers and researchers at two Swedish universities, we explore how global and local discourses of academic entrepreneurship are constructed and gendered. How can gender mainstreaming interventions be introduced in the arena academic entrepreneurship? We show that the entrepreneurial discourse is met by both counteracting and contributory discourses in academia. We also show that texts promoting entrepreneurship pictures of men address both women and men, while pictures of women are only targeted to women, often found in ‘entrepreneurial ghettos’ and conceptualized as in need of support, as less risk-willing and less willing to commercialize their research. A problem addressed in this article is how to design gender mainstreaming interventions without reproducing such stereotypes. We believe the solution is not gender neutrality, but to move back and forth between liberal feminist and more critical constructionist approaches.In this article, based on texts on academic entrepreneurship as well as on interviews with teachers and researchers at two Swedish universities, we explore how global and local discourses of academic entrepreneurship are constructed and gendered. How can gender mainstreaming interventions be introduced in the arena academic entrepreneurship? We show that the entrepreneurial discourse is met by both counteracting and contributory discourses in academia. We also show that texts promoting entrepreneurship pictures of men address both women and men, while pictures of women are only targeted to women, often found in ‘entrepreneurial ghettos’ and conceptualized as in need of support, as less risk-willing and less willing to commercialize their research. A problem addressed in this article is how to design gender mainstreaming interventions without reproducing such stereotypes. We believe the solution is not gender neutrality, but to move back and forth between liberal feminist and more critical constructionist approaches

"(Un)changing gender patterns in academia" : An analysis of gender equality efforts at Luleå University of Technology

I denna avhandling fokuseras akademins (o)föränderliga genusmönster för att öka kunskapen om förutsättningarna för långsiktig förändring av rådande genusmönster i akademin. Trots olika jämställdhetsinsatser vid högskolor och universitet är de nämligen fortfarande könssegregerade, vilket är speciellt tydligt på höga positioner. Endast 27 procent av professorerna i akademin är kvinnor (SCB, 2016) och vid Luleå tekniska universitet är motsvarande andel 19 procent (Luleå tekniska universitet, 2017). För att förstå bakgrunden till detta och undersöka vägar till förändring studeras i avhandlingen fem projekt vid Luleå tekniska universitet som genomförts under perioden 2005-2013. Utifrån tidigare forskning om akademins genusmönster analyseras och kategoriseras projektens jämställdhetsinsatser som individorienterade, strukturorienterade och processorienterade insatser. Genom intervjuer, fokusgrupper, observationer, olika interaktiva metoder och workshopar söks svar fyra frågeställningar: Vilka förutsättningar i form av metaforer och diskurser råder i projektens akademiska kontext? Hur kan en individorienterad, strukturorienterad respektive process-orienterad ansats användas för att förstå förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin? Hur påverkar kombinationen av genusteori och interaktiva metoder förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin? Hur påverkar persona som förändringsmetod förutsättningarna för jämställdhetsinsatser?   I avhandlingen kombineras genusteori med interaktiva metoder, dels för att skapa förståelse för hur genusmönster skapas och återskapas i strukturer, symboler, interaktioner och identiteter (Acker, 1990, 1992, 1999), dels för att minska motståndet mot förändringar genom att involvera aktörer som berörs av forskningen i förändringsprocessen. Trots en tydlig jämställdhetsambition vid Luleå tekniska universitet visar resultaten att den meritokratiska diskursen och diskursen om den jämställda akademin överskuggar jämställdhetsdiskursen, vilket bidrar till att upprätthålla rådande genusmönster. Metaforer som den avsmalnande pyramiden, läckande pipelinen eller svarta hålet kan enligt analysen både främja och hindra förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin. Universitetets jämställdhetsinsatser har över tid förändrats från individorienterade med fokus på att stärka enskilda kvinnor, till mer strukturorienterade med inriktning på att förändra missgynnande strukturer för kvinnor och andra missgynnade grupper. På senare tid har även insatser med en processorienterad ansats gjorts som fokuserar på att medvetandegöra och förändra könsskapande processer i akademin. Persona i kombination med andra interaktiva metoder, som värderingsövningar, forumteater och scenarios, visar sig i avhandlingen kunna fungera som förändringsmetod vid jämställdhetsinsatser för att synliggöra och kritiskt reflektera över bristande jämställdhet samt främja förändring.

Arbetsliv och hälsa : en studie om arbetsrelaterad stress och utbrändhet

Validerat; 20101217 (root

Academia as a workplace

In focus in this licentiate thesis is academia as a workplace. The aim is to explore possible relations between working conditions, career possibilities and health and ill-health, respectively. It is a case study inspired by Grounded Theory and based upon sixty in-depth interviews with doctoral students and academic staff such as lecturers, senior lecturers and professors at three universities. Both men and women participate in the study, and half of them are or have been on long-term sick leave. Two models are used in the analysis; Karasek and Theorell's (1990) model "demand-control-support" in the analysis of working conditions, health and ill-health in an academic context and Kanter's (1977) structural model, based on possibilities, power and relative numbers, in the analysis of career possibilities. The results show that both teachers and doctoral students think of it as a privilege to work within academia, since it is associated with freedom, autonomy, inspiration and good career possibilities. In contrast, they view their work load as high, work tasks as fragmented combined with constant audits, lack of time and lack of support, the study shows that these conditions might lead to stress and ill health. In spite of relatively low sick leave numbers in academia, there is reason to believe that university staff tends to work when sick and that this is a growing problem. One reason to this development is the fact that, because of the way work is organized, it is possible to work at home when sick and to compensate for loss of working hours by working during evenings and weekends. This means that signs of warnings of possible future sick leave do not fail to appear, which might be one of the reasons to increased numbers of long-term sick leave. In this context, there is reason to apply a gender perspective, as women doctoral students are overrepresented among staff on long-term sick leave. In Karasek and Theorell's model, there is no gender perspective, which is made evident when it is combined with Kanter's model. One of the conclusions of this study is that working conditions of men and women, career possibilities and health and ill-health are related. By using these two models in the analysis these connections are demonstrated. Hopefully the results of this study might serve as a basis for measures aiming at creating healthier workplaces within academia.Denna licentiatuppsats handlar om akademin som arbetsplats. Syftet är att undersöka samband mellan arbetsförhållanden, karriärmöjligheter och hälsa respektive ohälsa inom akademin. Licentiatuppsatsen har karaktär av en fallstudie och har inspirerats av grundad teori (grounded theory). Studien baseras på sextio djupintervjuer med doktorander och universitetslärare bestående av adjunkter, lektorer och professorer, vid tre lärosäten. Både kvinnor och män medverkar i studien, varav nästan hälften av intervjupersonerna är, eller har varit, långtidssjukskrivna. Två modeller fungerar som analysverktyg för att beskriva och analysera det empiriska materialet. Karasek och Therorells (1990) "krav-kontroll-stödmodell" används för att analysera arbetsförhållanden, hälsa och ohälsa i en akademisk kontext, medan Kanters (1977) strukturmodell, som baseras på möjligheter, makt och antalsfördelning mellan könen, används för att analysera karriärmöjligheter inom akademin. Resultaten visar att både lärare och doktorander på många sätt upplever det som ett privilegium att ha akademin som arbetsplats, eftersom den förknippas med frihet, hög autonomi, stimulans och goda karriärmöjligheter. Däremot upplevs arbetsbelastningen inom akademin hög, arbetsuppgifterna splittrade och studien visar att detta i kombination med ständiga utvärderingar, tidsbrist och otillräckligt stöd leder till stress och ohälsa. Trots relativt låga ohälsotal inom akademin är dold sjukfrånvaro och sjuknärvaro växande problem. En förklaring till den dolda sjukfrånvaron kan vara att arbetets karaktär gör det möjligt att arbeta hemifrån vid sjukdom, eller att kompensera förlorad arbetstid på kvällar eller helger. Frekvent sjuknärvaro och dold sjukfrånvaro medför att den varningssignal som korttidssjukfrånvaro kan fungera som uteblir, vilket kan vara en bidragande orsak till den ökande långtidssjukfrånvaron. Här finns anledning att anlägga ett genusperspektiv, eftersom kvinnliga doktorander är överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Karasek och Theorells modell saknar genusperspektiv, vilket blir uppenbart när modellen används tillsammans med Kanters modell. En slutsats av studien är att det finns samband mellan kvinnor och mäns arbetsförhållanden, karriärmöjligheter hälsa och ohälsa. Genom att använda dessa två modeller som analysverktyg synliggörs dessa samband. Målsättningen är att resultaten från denna licentiatuppsats kan ligga till grund för åtgärder som skapar friskare universitet.Godkänd; 2008; 20080520 (ysko

Academia as a workplace

In focus in this licentiate thesis is academia as a workplace. The aim is to explore possible relations between working conditions, career possibilities and health and ill-health, respectively. It is a case study inspired by Grounded Theory and based upon sixty in-depth interviews with doctoral students and academic staff such as lecturers, senior lecturers and professors at three universities. Both men and women participate in the study, and half of them are or have been on long-term sick leave. Two models are used in the analysis; Karasek and Theorell's (1990) model "demand-control-support" in the analysis of working conditions, health and ill-health in an academic context and Kanter's (1977) structural model, based on possibilities, power and relative numbers, in the analysis of career possibilities. The results show that both teachers and doctoral students think of it as a privilege to work within academia, since it is associated with freedom, autonomy, inspiration and good career possibilities. In contrast, they view their work load as high, work tasks as fragmented combined with constant audits, lack of time and lack of support, the study shows that these conditions might lead to stress and ill health. In spite of relatively low sick leave numbers in academia, there is reason to believe that university staff tends to work when sick and that this is a growing problem. One reason to this development is the fact that, because of the way work is organized, it is possible to work at home when sick and to compensate for loss of working hours by working during evenings and weekends. This means that signs of warnings of possible future sick leave do not fail to appear, which might be one of the reasons to increased numbers of long-term sick leave. In this context, there is reason to apply a gender perspective, as women doctoral students are overrepresented among staff on long-term sick leave. In Karasek and Theorell's model, there is no gender perspective, which is made evident when it is combined with Kanter's model. One of the conclusions of this study is that working conditions of men and women, career possibilities and health and ill-health are related. By using these two models in the analysis these connections are demonstrated. Hopefully the results of this study might serve as a basis for measures aiming at creating healthier workplaces within academia.Denna licentiatuppsats handlar om akademin som arbetsplats. Syftet är att undersöka samband mellan arbetsförhållanden, karriärmöjligheter och hälsa respektive ohälsa inom akademin. Licentiatuppsatsen har karaktär av en fallstudie och har inspirerats av grundad teori (grounded theory). Studien baseras på sextio djupintervjuer med doktorander och universitetslärare bestående av adjunkter, lektorer och professorer, vid tre lärosäten. Både kvinnor och män medverkar i studien, varav nästan hälften av intervjupersonerna är, eller har varit, långtidssjukskrivna. Två modeller fungerar som analysverktyg för att beskriva och analysera det empiriska materialet. Karasek och Therorells (1990) "krav-kontroll-stödmodell" används för att analysera arbetsförhållanden, hälsa och ohälsa i en akademisk kontext, medan Kanters (1977) strukturmodell, som baseras på möjligheter, makt och antalsfördelning mellan könen, används för att analysera karriärmöjligheter inom akademin. Resultaten visar att både lärare och doktorander på många sätt upplever det som ett privilegium att ha akademin som arbetsplats, eftersom den förknippas med frihet, hög autonomi, stimulans och goda karriärmöjligheter. Däremot upplevs arbetsbelastningen inom akademin hög, arbetsuppgifterna splittrade och studien visar att detta i kombination med ständiga utvärderingar, tidsbrist och otillräckligt stöd leder till stress och ohälsa. Trots relativt låga ohälsotal inom akademin är dold sjukfrånvaro och sjuknärvaro växande problem. En förklaring till den dolda sjukfrånvaron kan vara att arbetets karaktär gör det möjligt att arbeta hemifrån vid sjukdom, eller att kompensera förlorad arbetstid på kvällar eller helger. Frekvent sjuknärvaro och dold sjukfrånvaro medför att den varningssignal som korttidssjukfrånvaro kan fungera som uteblir, vilket kan vara en bidragande orsak till den ökande långtidssjukfrånvaron. Här finns anledning att anlägga ett genusperspektiv, eftersom kvinnliga doktorander är överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Karasek och Theorells modell saknar genusperspektiv, vilket blir uppenbart när modellen används tillsammans med Kanters modell. En slutsats av studien är att det finns samband mellan kvinnor och mäns arbetsförhållanden, karriärmöjligheter hälsa och ohälsa. Genom att använda dessa två modeller som analysverktyg synliggörs dessa samband. Målsättningen är att resultaten från denna licentiatuppsats kan ligga till grund för åtgärder som skapar friskare universitet.Godkänd; 2008; 20080520 (ysko

Arbetsliv och hälsa : en studie om arbetsrelaterad stress och utbrändhet

Validerat; 20101217 (root

"(Un)changing gender patterns in academia" : An analysis of gender equality efforts at Luleå University of Technology

I denna avhandling fokuseras akademins (o)föränderliga genusmönster för att öka kunskapen om förutsättningarna för långsiktig förändring av rådande genusmönster i akademin. Trots olika jämställdhetsinsatser vid högskolor och universitet är de nämligen fortfarande könssegregerade, vilket är speciellt tydligt på höga positioner. Endast 27 procent av professorerna i akademin är kvinnor (SCB, 2016) och vid Luleå tekniska universitet är motsvarande andel 19 procent (Luleå tekniska universitet, 2017). För att förstå bakgrunden till detta och undersöka vägar till förändring studeras i avhandlingen fem projekt vid Luleå tekniska universitet som genomförts under perioden 2005-2013. Utifrån tidigare forskning om akademins genusmönster analyseras och kategoriseras projektens jämställdhetsinsatser som individorienterade, strukturorienterade och processorienterade insatser. Genom intervjuer, fokusgrupper, observationer, olika interaktiva metoder och workshopar söks svar fyra frågeställningar: Vilka förutsättningar i form av metaforer och diskurser råder i projektens akademiska kontext? Hur kan en individorienterad, strukturorienterad respektive process-orienterad ansats användas för att förstå förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin? Hur påverkar kombinationen av genusteori och interaktiva metoder förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin? Hur påverkar persona som förändringsmetod förutsättningarna för jämställdhetsinsatser?   I avhandlingen kombineras genusteori med interaktiva metoder, dels för att skapa förståelse för hur genusmönster skapas och återskapas i strukturer, symboler, interaktioner och identiteter (Acker, 1990, 1992, 1999), dels för att minska motståndet mot förändringar genom att involvera aktörer som berörs av forskningen i förändringsprocessen. Trots en tydlig jämställdhetsambition vid Luleå tekniska universitet visar resultaten att den meritokratiska diskursen och diskursen om den jämställda akademin överskuggar jämställdhetsdiskursen, vilket bidrar till att upprätthålla rådande genusmönster. Metaforer som den avsmalnande pyramiden, läckande pipelinen eller svarta hålet kan enligt analysen både främja och hindra förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin. Universitetets jämställdhetsinsatser har över tid förändrats från individorienterade med fokus på att stärka enskilda kvinnor, till mer strukturorienterade med inriktning på att förändra missgynnande strukturer för kvinnor och andra missgynnade grupper. På senare tid har även insatser med en processorienterad ansats gjorts som fokuserar på att medvetandegöra och förändra könsskapande processer i akademin. Persona i kombination med andra interaktiva metoder, som värderingsövningar, forumteater och scenarios, visar sig i avhandlingen kunna fungera som förändringsmetod vid jämställdhetsinsatser för att synliggöra och kritiskt reflektera över bristande jämställdhet samt främja förändring.

Arbetsliv och hälsa - med fokus på rehabilitering : en studie om vägen tillbaka efter sjukskrivning orsakad av arbetsrelaterad stress och utbrändhet

Validerat; 20101217 (root

Karriär och kön : uppföljningsstudie av lektorers karriärutveckling vid Luleå tekniska universitet

Denna studie fokuserar lektorers karriärutveckling vid Luleå tekniska universitet (Ltu). Det är en uppföljning av en tidigare studie av karriärstrukturer vid universitetet, som baserades på tjugo djupintervjuer med doktorander och lärare, där såväl adjunkter, lektorer och professorer finns representerade. Den tidigare studien syftade till att öka förståelsen för doktoranders och lärares upplevelse av karriärstrukturen, samt deras möjligheter och hinder att avancera vid universitetet. Studiens resultat visar att möjligheter och hinder upplevs variera beroende på kön och att män uppfattas väga tyngre än kvinnor i karriärstrukturen vid Ltu. I denna uppföljningsstudie kompletteras det tidigare empiriska materialet med tolv djupintervjuer med lektorer (6 kvinnor, 6 män). Syftet är att undersöka hur lektorer uppfattar karriärutveckling vid Ltu, samt vilka möjligheter och hinder de upplever påverka deras fortsatta karriär. Båda dessa studier har initierats och finansierats av Luleå tekniska universitet inom ramen för IDAS lokala jämställdhetsarbete. Målsättningen med arbetet inom IDAS är att öka andelen kvinnor på ledande positioner, eftersom kvinnor är tydligt underrepresenterade på dessa positioner vid universitetet. Resultatet av denna uppföljningsstudie visar att lektorer, både kvinnor och män, uppfattar bristen på tid för att forska som ett påtagligt karriärhinder. En bidragande orsak till detta anses vara splittrade arbetsuppgifter, som medför att det är svårt att finna sammanhängande tid för forskning och meritering. Studien visar även att lektorer anser att det råder olika förutsättningar för karriärutveckling beroende på faktorer som fakultetstillhörighet, verksamhetsområde och kön. Skillnader mellan teknisk och filosofisk fakultet lyfts fram, till fördel för teknisk fakultet. Universitetets tekniska profilering upplevs främja karriären för individer som är verksamma inom universitetets prioriterade områden, medan de som inte passar in i den tekniska profilen upplever att de hindras i sin fortsatta karriärutveckling. Utifrån intervjuberättelserna kan vi dra slutsatsen att karriärutveckling är könsmärkt, där kön kan vara såväl en främjande som hindrande faktor för fortsatt karriärutveckling. Både kvinnor och män menar att såväl negativ som positiv särbehandling förekommer vid universitetet och att denna särbehandling ibland kan härledas till kön. Universitetets strategiska satsning på kompetensutveckling för underrepresenterat kön är ett exempel på en faktor som är relaterad till kön och kan påverka karriärutvecklingen. Andra faktorer som kommer fram är att män i högre grad har forskningsfokus, som innebär bättre möjligheter till karriärutveckling, till skillnad från kvinnor som ofta har undervisningsfokus, som inte värderas lika högt i meriteringssammanhang. En annan faktor som upplevs påverka möjligheterna att avancera karriärmässigt är ansvarsfördelningen i hemmet. Både kvinnor och män menar att kvinnor ofta har huvudansvaret för arbete i hemmet och barn och ett flertal kvinnor med små barn uppger att de arbetar deltid, medan samtliga män, oavsett om de har små barn eller inte, arbetar heltid. Detta kan i sin tur till viss del förklara könsrelaterade löneskillnader, till mäns fördel. I övrigt visar studien att kvinnor uppfattas ha ett sämre nätverk jämfört med män, vilket kan påverka i både rekryterings- och befordringssammanhang.Godkänd; 2009; 20090120 (ysko

Att vara man väger tyngre : en studie om karriärstrukturer vid Luleå tekniska universitet

Kvinnor är klart underrepresenterade på högre positioner inom akademin, vilket resulterat i att Sveriges universitet har fått i uppdrag av riksdag och regering att öka andelen kvinnliga professorer. Till följd av detta driver Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) ett nationellt chefs- och ledarförsörjnings program, IDAS. Det är en arbetsmodell där varje bokstav i namnet står för ett steg i arbetet för att få fler kvinnor på ledande positioner, Identification, Development, Advancement och Support. Det nationella chefs- och ledarförsörjningsprojekt har mynnat ut i ett antal olika lokala aktiviteter för att främja jämställdhet och denna kartläggning av karriärstrukturer är ett delprojekt inom det lokala IDAS vid Luleå tekniska universitet. Kartläggningen baseras på tjugo personliga djupintervjuer med doktorander och lärare vid universitetet. Syftet med kartläggningen är att öka förståelsen för upplevelsen av karriärmöjligheter vid Ltu, samt hur möjligheter för och hinder mot en karriär uppfattas. Resultatet av studien pekar på strukturella könsskillnader och det framkommer bland annat att män väger tyngre i karriärstrukturen, vid Luleå tekniska universitet. Utifrån det empiriska materialet presentera förslag på förändringsåtgärder för att uppnå en gynnsammare karriärstruktur.Godkänd; 2007; 20070907 (ysko