Karriär och kön : uppföljningsstudie av lektorers karriärutveckling vid Luleå tekniska universitet

Abstract

Denna studie fokuserar lektorers karriärutveckling vid Luleå tekniska universitet (Ltu). Det är en uppföljning av en tidigare studie av karriärstrukturer vid universitetet, som baserades på tjugo djupintervjuer med doktorander och lärare, där såväl adjunkter, lektorer och professorer finns representerade. Den tidigare studien syftade till att öka förståelsen för doktoranders och lärares upplevelse av karriärstrukturen, samt deras möjligheter och hinder att avancera vid universitetet. Studiens resultat visar att möjligheter och hinder upplevs variera beroende på kön och att män uppfattas väga tyngre än kvinnor i karriärstrukturen vid Ltu. I denna uppföljningsstudie kompletteras det tidigare empiriska materialet med tolv djupintervjuer med lektorer (6 kvinnor, 6 män). Syftet är att undersöka hur lektorer uppfattar karriärutveckling vid Ltu, samt vilka möjligheter och hinder de upplever påverka deras fortsatta karriär. Båda dessa studier har initierats och finansierats av Luleå tekniska universitet inom ramen för IDAS lokala jämställdhetsarbete. Målsättningen med arbetet inom IDAS är att öka andelen kvinnor på ledande positioner, eftersom kvinnor är tydligt underrepresenterade på dessa positioner vid universitetet. Resultatet av denna uppföljningsstudie visar att lektorer, både kvinnor och män, uppfattar bristen på tid för att forska som ett påtagligt karriärhinder. En bidragande orsak till detta anses vara splittrade arbetsuppgifter, som medför att det är svårt att finna sammanhängande tid för forskning och meritering. Studien visar även att lektorer anser att det råder olika förutsättningar för karriärutveckling beroende på faktorer som fakultetstillhörighet, verksamhetsområde och kön. Skillnader mellan teknisk och filosofisk fakultet lyfts fram, till fördel för teknisk fakultet. Universitetets tekniska profilering upplevs främja karriären för individer som är verksamma inom universitetets prioriterade områden, medan de som inte passar in i den tekniska profilen upplever att de hindras i sin fortsatta karriärutveckling. Utifrån intervjuberättelserna kan vi dra slutsatsen att karriärutveckling är könsmärkt, där kön kan vara såväl en främjande som hindrande faktor för fortsatt karriärutveckling. Både kvinnor och män menar att såväl negativ som positiv särbehandling förekommer vid universitetet och att denna särbehandling ibland kan härledas till kön. Universitetets strategiska satsning på kompetensutveckling för underrepresenterat kön är ett exempel på en faktor som är relaterad till kön och kan påverka karriärutvecklingen. Andra faktorer som kommer fram är att män i högre grad har forskningsfokus, som innebär bättre möjligheter till karriärutveckling, till skillnad från kvinnor som ofta har undervisningsfokus, som inte värderas lika högt i meriteringssammanhang. En annan faktor som upplevs påverka möjligheterna att avancera karriärmässigt är ansvarsfördelningen i hemmet. Både kvinnor och män menar att kvinnor ofta har huvudansvaret för arbete i hemmet och barn och ett flertal kvinnor med små barn uppger att de arbetar deltid, medan samtliga män, oavsett om de har små barn eller inte, arbetar heltid. Detta kan i sin tur till viss del förklara könsrelaterade löneskillnader, till mäns fördel. I övrigt visar studien att kvinnor uppfattas ha ett sämre nätverk jämfört med män, vilket kan påverka i både rekryterings- och befordringssammanhang.Godkänd; 2009; 20090120 (ysko