Academia as a workplace

Abstract

In focus in this licentiate thesis is academia as a workplace. The aim is to explore possible relations between working conditions, career possibilities and health and ill-health, respectively. It is a case study inspired by Grounded Theory and based upon sixty in-depth interviews with doctoral students and academic staff such as lecturers, senior lecturers and professors at three universities. Both men and women participate in the study, and half of them are or have been on long-term sick leave. Two models are used in the analysis; Karasek and Theorell's (1990) model "demand-control-support" in the analysis of working conditions, health and ill-health in an academic context and Kanter's (1977) structural model, based on possibilities, power and relative numbers, in the analysis of career possibilities. The results show that both teachers and doctoral students think of it as a privilege to work within academia, since it is associated with freedom, autonomy, inspiration and good career possibilities. In contrast, they view their work load as high, work tasks as fragmented combined with constant audits, lack of time and lack of support, the study shows that these conditions might lead to stress and ill health. In spite of relatively low sick leave numbers in academia, there is reason to believe that university staff tends to work when sick and that this is a growing problem. One reason to this development is the fact that, because of the way work is organized, it is possible to work at home when sick and to compensate for loss of working hours by working during evenings and weekends. This means that signs of warnings of possible future sick leave do not fail to appear, which might be one of the reasons to increased numbers of long-term sick leave. In this context, there is reason to apply a gender perspective, as women doctoral students are overrepresented among staff on long-term sick leave. In Karasek and Theorell's model, there is no gender perspective, which is made evident when it is combined with Kanter's model. One of the conclusions of this study is that working conditions of men and women, career possibilities and health and ill-health are related. By using these two models in the analysis these connections are demonstrated. Hopefully the results of this study might serve as a basis for measures aiming at creating healthier workplaces within academia.Denna licentiatuppsats handlar om akademin som arbetsplats. Syftet är att undersöka samband mellan arbetsförhållanden, karriärmöjligheter och hälsa respektive ohälsa inom akademin. Licentiatuppsatsen har karaktär av en fallstudie och har inspirerats av grundad teori (grounded theory). Studien baseras på sextio djupintervjuer med doktorander och universitetslärare bestående av adjunkter, lektorer och professorer, vid tre lärosäten. Både kvinnor och män medverkar i studien, varav nästan hälften av intervjupersonerna är, eller har varit, långtidssjukskrivna. Två modeller fungerar som analysverktyg för att beskriva och analysera det empiriska materialet. Karasek och Therorells (1990) "krav-kontroll-stödmodell" används för att analysera arbetsförhållanden, hälsa och ohälsa i en akademisk kontext, medan Kanters (1977) strukturmodell, som baseras på möjligheter, makt och antalsfördelning mellan könen, används för att analysera karriärmöjligheter inom akademin. Resultaten visar att både lärare och doktorander på många sätt upplever det som ett privilegium att ha akademin som arbetsplats, eftersom den förknippas med frihet, hög autonomi, stimulans och goda karriärmöjligheter. Däremot upplevs arbetsbelastningen inom akademin hög, arbetsuppgifterna splittrade och studien visar att detta i kombination med ständiga utvärderingar, tidsbrist och otillräckligt stöd leder till stress och ohälsa. Trots relativt låga ohälsotal inom akademin är dold sjukfrånvaro och sjuknärvaro växande problem. En förklaring till den dolda sjukfrånvaron kan vara att arbetets karaktär gör det möjligt att arbeta hemifrån vid sjukdom, eller att kompensera förlorad arbetstid på kvällar eller helger. Frekvent sjuknärvaro och dold sjukfrånvaro medför att den varningssignal som korttidssjukfrånvaro kan fungera som uteblir, vilket kan vara en bidragande orsak till den ökande långtidssjukfrånvaron. Här finns anledning att anlägga ett genusperspektiv, eftersom kvinnliga doktorander är överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Karasek och Theorells modell saknar genusperspektiv, vilket blir uppenbart när modellen används tillsammans med Kanters modell. En slutsats av studien är att det finns samband mellan kvinnor och mäns arbetsförhållanden, karriärmöjligheter hälsa och ohälsa. Genom att använda dessa två modeller som analysverktyg synliggörs dessa samband. Målsättningen är att resultaten från denna licentiatuppsats kan ligga till grund för åtgärder som skapar friskare universitet.Godkänd; 2008; 20080520 (ysko