Cost-Effective and Sustainable Harvest Methods

Forest biomass is a highly important source of renewable energy in the Baltic Sea Region. Forest harvests produce a huge amount of residues, of which a large share could be used for energy purposes but are currently often left in forests due to economic and ecological reasons. There is a large potential in tackling the increasing demand for renewable energy by increasing the harvest of logging residues and small trees in pre-commercial thinning. This handbook aims to increase production of renewable energy in the Baltic Sea Region by improving the capacity of public authorities, forest and energy agencies, organisations of forest owners and entrepreneurs and forest advisory organisations to promote the harvest and use of logging residues and small trees cut in early thinning. This handbook consists of five chapters to provide an overview of the role of forest bioenergy in the Baltic Sea region countries – Estonia, Finland, Germany, Latvia, Lithuania, and Sweden. The specific conditions related to each forest growing phase are described from technological, economic, and environmental viewpoints. The handbook provides knowledge on the current harvesting methods in the partner countries and finally recommends best practices for the stakeholders. The aim is to learn about new approaches to the forest bioenergy individually and organisationally

Экономически эффективные и учтойчивые методы заготовки древесины

Лесная биомасса является важным источником возобновляемой энергии в регионе Балтийского моря. Лесозаготовительная отрасль даёт колоссальное количество отходов, значительная часть которых могла бы быть использована в энергетических целях, но в настоящее время по экономическим и экологическим причинам остается в лесах. Под влиянием растущего спроса на биоэнергетическом рынке рождается потенциал увеличения объемов утилизации порубочных остатков и заготовки тонкомера при выполнении предкоммерческих рубок ухода. Данный справочник подготовлен в рамках проекта, целью которого является рост производства возобновляемой энергии в регионе Балтийского моря за счет повышения степени участия органов государственной власти, лесохозяйственных и энергетических агентств, объединений лесовладельцев и предпринимателей, а также консультационных организаций лесного сектора. Деятельность проекта направлена на содействие заготовке и расширению сферы использования порубочных остатков и тонкомерных деревьев от ранних рубок ухода. Справочник состоит из пяти глав, в которых представлен обзор роли лесной биоэнергетики в странах региона Балтийского моря - Эстонии, Финляндии, Германии, Латвии, Литве и Швеции. Конкретные условия, связанные с каждым этапом лесовыращивания, описываются с технологической, экономической и экологической точек зрения. Справочник предоставляет информацию о современных методах лесозаготовок в странах-партнерах и дает практические рекомендации для заинтересованных сторон, основанные на передовом опыте. Цель состоит в освещении новых подходов к проблеме лесной биоэнергетики как на индивидуальном уровне, так и на уровне организаций

Kosteneffiziente und nachhaltige Holzerntemethoden

Forstliche Biomasse ist eine wichtige Quelle erneuerbarer Energien im Ostseeraum. Bei der Holzernte fallen große Mengen an Resten an, von denen ein großer Anteil für die Energieerzeugung genutzt werden könnte. Diese verbleiben aber weitgehend im Wald – sowohl aus wirtschaftlichen als auch aus ökologischen Gründen. Es gibt ein großes Potenzial, die steigende Nachfrage durch die vermehrte Ernte von Schwachholz und Nutzung von Waldrestholz zu decken. Dieses Handbuch soll dazu beitragen, die Produktion erneuerbarer Energien im Ostseeraum zu erhöhen, in dem es öffentliche Entscheidungsträger, Forstverwaltungen und Energieagenturen, Organisationen von Waldbesitzern und Unternehmern darin unterstützt, Methoden zur Ernte und Nutzung von Waldrestholz und Schwachholz bekannter zu machen und für diese zu werben. Das Handbuch gibt in fünf Kapiteln einen Überblick über die Rolle von Waldenergieholz in einigen Ostseeanrainerstaaten – Estland, Finnland, Deutschland, Lettland, Litauen und Schweden. Die Besonderheiten jeder Wachstumsphase eines Waldbestandes warden von technischer, wirtschaftlicher und ökologischer Perpektive beschrieben. Das Handbuch stellt den aktuellen Stand des Wissens zu Holzerntemethoden in den Ländern dar und leitet Schlussfolgerungen für Best Practices für die Stakeholdergruppen ab. Es kann genutzt werden, um individuell oder im Rahmen von Schulungen neue Zugänge zum Thema Energieholz zu finden

Kulutõhusad ja jätkusuutlikud puidukogumismeetodid

Metsa biomass on Läänemere piirkonnas väga oluline taastuvenergia allikas. Metsaraie käigus tekib tohutul hulgal raiejäätmeid, millest suurt osa oleks võimalik kasutada energia tootmiseks, kuid mis majanduslikel ja ökoloogilistel põhjustel jäetakse metsa. Valgustusraie käigus raiejäätmete ja väikeste puude kogumisel on kasvava taastuvenergianõudluse rahuldamiseks palju potentsiaali. Selle käsiraamatu eesmärk on suurendada taastuvenergia tootmist Läänemere piirkonnas, parandades ametiasutuste, metsa- ja energiaagentuuride, metsaomanike ja ettevõtjate organisatsioonide ning metsandusalase nõustamisega tegelevate organisatsioonide suutlikkust varajase harvendusraie käigus tekkinud raiejäätmete ja raiutud väikeste puude kogumise ja kasutamise edendamises. Käsiraamat koosneb viiest peatükist, milles antakse ülevaade metsa bioenergia rollist Läänemere piirkonna riikides: Eestis, Soomes, Saksamaal, Lätis, Leedus ja Rootsis. Iga metsakasvuetapiga seotud konkreetseid tingimusi kirjeldatakse tehnoloogilisest, majanduslikust ja keskkonnahoiu seisukohast. Käsiraamat tutvustab partnerriikide praeguseid puidukogumismeetodeid ja soovitab huvirühmadele parimaid tavasid. Selle eesmärk on võimaldada õppida individuaalselt ja organisatsiooniliselt uute metsa bioenergia rakendamise viiside kohta

Rentablas un ilgtspējīgas mežizstrādes metodes

Meža biomasa ir ļoti svarīgs atjaunojamās enerģijas avots Baltijas jūras reģionā. Mežizstrādes gaitā rodas milzīgs atlieku daudzums, lielu daļu no kurām varētu izmantot enerģijas iegūšanai, taču ekonomisku un ekoloģisku apsvērumu dēļ tās tiek atstātas mežā. Mežizstrādes atlieku un mazo dimensiju koku ieguves palielināšana jaunaudžu kopšanā ir potenciāls veids, kā apmierināt pieaugošo pieprasījumu pēc atjaunojamiem enerģijas avotiem. Šīs rokasgrāmatas izveides mērķis ir veicināt atjaunojamās enerģijas ražošanu Baltijas jūras reģionā, uzlabojot valsts iestāžu, meža un enerģijas aģentūru, meža īpašnieku un uzņēmēju organizāciju, kā arī meža konsultāciju organizāciju iespējas veicināt mežizstrādes atlieku un mazo dimensiju koku, kas zāģēti agrīnā kopšanas laikā, ieguvi un izmantošanu. Šī rokasgrāmata ietver piecas nodaļas, kurās sniegts pārskats par meža bioenerģijas lomu Baltijas jūras reģiona valstīs – Igaunijā, Somijā, Vācijā, Latvijā, Lietuvā un Zviedrijā. Katram meža augšanas posmam raksturīgie apstākļi ir aprakstīti no tehnoloģiskā, ekonomiskā un vides viedokļa. Rokasgrāmatā sniegtas zināšanas par pašreizējām koksnes ieguves metodēm partnervalstīs un dotas rekomendācijas ieinteresētajām pusēm par labāko praksi. Nospraustais mērķis ir individuāli un organizāciju līmenī apgūt jaunas pieejas meža bioenerģētikai

FELLING HEADS VS HARVESTER HEADS IN BIOMASS HARVESTING FROM EARLY THINNING

publishedVersio

Flexibel råvarutillförsel av restströmmar från jord- och skogsbruk – en affärsmöjlighet

En ökad tillförsel och avsättning av biomassa är, och har varit, en av de viktigaste strategierna i Sverige för att nå uppsatta klimatmål. En möjlig väg för att utnyttja biomassans fulla potential är att öka samverkan mellan jord- och skogsbruk och tillhörande förädlingsindustri. Exempel på möjliga synergier finns inom logistik, hantering och förbehandling samt i förädlingsprocessen. Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka hur det genom att kombinera flöden från jord- och skogsbruket går att bättre förse den nya framväxande biobaserade industrin med råvara samtidigt som nya affärsmöjligheter skapas för de enskilda jord- och skogsägarna. Målet är att identifiera vilka områden/delar av värdekedjan samt förädlingsprocesser där det finns mest att vinna på flexibel tillförsel av restströmmar från skogen och åkern samt påvisa möjligheter och potentialer. Projektet är tänkt som en förstudie för att identifiera områden att jobba vidare med i fördjupande projekt. Projektet utgjordes av tre delar. En del där biomassapotentialen från jord- och skogsbruk sammanställdes och där olika bioraffinaderiprocesser och möjligheterna att använda olika biomassor i dessa identifierades. En del där de potentiella utmaningar och hinder som måste överbryggas för att möjliggöra dessa nya flöden mot bioraffinaderier kartlades. När hinder och utmaningar kopplande till att skapa en ny integrerad och flexibel råvaruström var identifierade flyttades fokus mot lösningarna och hur man via synergier kan adressera dessa. Den avslutande delen fokuserade på affärsmöjligheter för jord- och skogsbrukaren. Dessa beskrevs genom två case; en flexibel förgasningsanläggning för jord- och skogsrester och ett koncept med biogas kombinerat med HTL. Projektets resultat visade att det finns en stor potential att leverera biomassa i form av restströmmar hos gårdar inriktade mot både jord- och skogsbruk. De största mängderna finns inom skogsbruket där grot står för den största potentialen. Inom jordbrukets växtodling utgör halm den största potentialen och inom mjölkproduktionen står gödseln för en stor potential. Den har dock en hög vattenhalt vilket gör lokal förädling viktigt för att undvika höga transportkostnader. Restströmmarnas lämplighet och möjlighet att användas i de olika processerna utvärderades och sammanställdes med avseende på tekniska förutsättningar och kommersiell mognadsgrad. Som framgår av tabellen nedan är de skogliga sortimenten bäst lämpade för olika termokemiska processer. Även halm ses som en intressant råvara för förgasningsprocesser. Restströmmar från jordbruket lämpar sig för biokemiska tillämpningar, i första hand rötning

Flexibel råvarutillförsel av restströmmar från jord- och skogsbruk – en affärsmöjlighet

En ökad tillförsel och avsättning av biomassa är, och har varit, en av de viktigaste strategierna i Sverige för att nå uppsatta klimatmål. En möjlig väg för att utnyttja biomassans fulla potential är att öka samverkan mellan jord- och skogsbruk och tillhörande förädlingsindustri. Exempel på möjliga synergier finns inom logistik, hantering och förbehandling samt i förädlingsprocessen. Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka hur det genom att kombinera flöden från jord- och skogsbruket går att bättre förse den nya framväxande biobaserade industrin med råvara samtidigt som nya affärsmöjligheter skapas för de enskilda jord- och skogsägarna. Målet är att identifiera vilka områden/delar av värdekedjan samt förädlingsprocesser där det finns mest att vinna på flexibel tillförsel av restströmmar från skogen och åkern samt påvisa möjligheter och potentialer. Projektet är tänkt som en förstudie för att identifiera områden att jobba vidare med i fördjupande projekt. Projektet utgjordes av tre delar. En del där biomassapotentialen från jord- och skogsbruk sammanställdes och där olika bioraffinaderiprocesser och möjligheterna att använda olika biomassor i dessa identifierades. En del där de potentiella utmaningar och hinder som måste överbryggas för att möjliggöra dessa nya flöden mot bioraffinaderier kartlades. När hinder och utmaningar kopplande till att skapa en ny integrerad och flexibel råvaruström var identifierade flyttades fokus mot lösningarna och hur man via synergier kan adressera dessa. Den avslutande delen fokuserade på affärsmöjligheter för jord- och skogsbrukaren. Dessa beskrevs genom två case; en flexibel förgasningsanläggning för jord- och skogsrester och ett koncept med biogas kombinerat med HTL. Projektets resultat visade att det finns en stor potential att leverera biomassa i form av restströmmar hos gårdar inriktade mot både jord- och skogsbruk. De största mängderna finns inom skogsbruket där grot står för den största potentialen. Inom jordbrukets växtodling utgör halm den största potentialen och inom mjölkproduktionen står gödseln för en stor potential. Den har dock en hög vattenhalt vilket gör lokal förädling viktigt för att undvika höga transportkostnader. Restströmmarnas lämplighet och möjlighet att användas i de olika processerna utvärderades och sammanställdes med avseende på tekniska förutsättningar och kommersiell mognadsgrad. Som framgår av tabellen nedan är de skogliga sortimenten bäst lämpade för olika termokemiska processer. Även halm ses som en intressant råvara för förgasningsprocesser. Restströmmar från jordbruket lämpar sig för biokemiska tillämpningar, i första hand rötning

Innovation cluster for internationalization in the bioenergy field - pre-study

Bioenergy contributes to a sustainable energy mix in most countries worldwide, is the largest renewable energy generation and has a global development potential. Bioenergy today accounts for 60 percent of all renewable energy in the EU: 11 percent of all used energy, compared with 7 percent for all other renewable energy sources. However, the market for Swedish bioenergy and bioenergy technology in Sweden has decreased. Partly because our domestic market for new district heating installations has already been expanded and partly because the competition from electricity heating through energy efficient heat pumps in the residential segment takes over the exchange market. In order for Swedish know-how and products to grow, increased exports and visibility are important. An innovation cluster for internationalization in the bioenergy field cre-ates a meeting place that facilitates involved bioenergy companies and organizations to create sustainable growth inside and outside their own industry