Relatório de estágio em farmácia comunitária

Relatório de estágio realizado no âmbito do Mestrado Integrado em Ciências Farmacêuticas, apresentado à Faculdade de Farmácia da Universidade de Coimbr

Ska barn med cochleaimplantat vara tvåspråkiga? : Satskonnektionen hos en- och tvåspråkiga barn med cochleaimplantat

Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska. I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter. Skillnader mellan de undersökta grupperna skulle därför kunna indikera skillnader i språkutvecklingen. I undersökningen har jag studerat hur grupperna binder sina huvud- och bisatser samt om det finns några kvalitativa likheter/skillnader hos grupperna med olika antal modersmål. Resultatet jämförs med tidigare forskning och olika teorier. Sex informanter, två från varje grupp, i åldrarna 11 och 12 år är med i studien. Informanterna fick titta på en tecknad serie och återberätta den i skriven form. Jag analyserade materialet och vad gäller alla konnektorer och inledda bisatser enligt en bestämd analysmodell. Temporala konnektorer dominerade hos de en- och tvåspråkiga grupperna med CI medan additiva konnektorer dominerade i större utsträckning hos den normalhörande enspråkiga gruppen. Studien visade också att tvåspråkiga barn med CI hade lägre konnektivtäthet än enspråkiga barn med CI. Den tvåspråkiga gruppen med CI låg också väldigt nära kontrollgruppens resultat med endast 0,4 procentenheters skillnad i konnektivtäthet. Slutsatsen av den här studien är att tvåspråkighet tycks vara positivt och att teckenspråk i kombination med talad svenska inte förhindrar eller försenar utvecklingen av skriven svenska.

Writing in deaf and hard-of-hearing children : A bimodal bilingual perspective on their written products and writing processes

This thesis presents unique insights into the written products and writing processes of Swedish deaf and hard-of-hearing (DHH) children using a keystroke logging tool. Writing processes encompass the activities (such as planning or revision) that writers engage in during the production of the written text. The thesis explores how the diverse backgrounds of these children, including age, gender, age of acquisition, hearing degree, and sign language proficiency, may influence their narrative texts. The study includes 58 children and adolescents aged 8–18, with varying degrees of hearing loss and linguistic backgrounds in spoken and written Swedish and Swedish Sign Language. This research comprises four studies that collectively demonstrate that DHH children using hearing technology produce written products closely resembling those of children of deaf adults (CODA) and hearing children. The only notable exceptions are in terms of lexical density and text length, both of which may be associated with their reduced auditory input. The finding of few other differences is unique from an international perspective and may be attributed to the effectiveness of early interventions in the Swedish context which, for instance, include sign language courses for parents, bilingual schools, early hearing screening, and early cochlear implant operations. Regarding the writing process, DHH children exhibit a “here-and-now” planning strategy similar to same-age hearing peers. However, the DHH group shows distinctive patterns in writing fluency, with a more deliberate pace and a tendency to revise work more frequently. This writing behavior may be attributed to slower lexical retrieval and phonological challenges from their specific auditory backgrounds. Extensive local revisions and repeated spelling attempts, visible in the writing processes in the DHH group, may explain the minor differences between the DHH and the hearing groups in their written products. When considering background factors, age plays a crucial role. DHH children follow a developmental trajectory similar to their hearing peers, albeit with slight delays, suggesting continuous development. Gender differences are observed, with girls demonstrating higher proficiency in writing. The age of acquisition does not predict writing outcomes, likely due to early linguistic input and support. Hearing loss predicts a higher cognitive load for DHH children in writing. The connection between spoken language and writing is less direct, which may explain why they need more time, effort and strategies to write. DHH children proficient in both sign and spoken languages seem to perform as well as or even better than their non-signing peers in writing tasks, producing more clauses and adjectives. The latter can be interpreted as a transfer from sign languages’ inherently descriptive nature. This also indicates that sign language proficiency, along with spoken language, does not hinder written language development.  In summary, this thesis provides a comprehensive understanding of DHH children’s written products and writing processes, highlighting the multifaceted effects of age, gender, age of acquisition, hearing degree and sign language proficiency. The thesis offers insights into the writing behavior and the strategies they employ and contributes to areas such as writing and bilingualism. Finally, the results may be of interest to parents, educators, and researchers seeking a deeper understanding of the writing of the DHH group

”Så vill råtta fantastisk inte har den” : Stavningen hos döva och hörselskadade elever i årskurs fyra och fem

Man kan misstänka att döva, hörselskadade och hörande barn har olika slags problem med rättstavning eftersom de har olika förutsättningar när de lär sig skriva. I denna studie har därför felstavningar hos döva och hörselskadade elever från årskurs fyra och fem undersökts och jämförts med en kontrollgrupp av hörande. Studiens material består av 53 återberättelser av en tecknad serie med 19 döva, 14 hörselskadade och 20 hörande informanter. Alla felstavade ord har markerats och förts till en (eller ibland flera) kategori(er) av nio olika typer. Felstavningarna har också analyserats utifrån vad som är fonetiskt acceptabelt, för att få en uppfattning om i hur stor utsträckning barnen ljudar orden. Resultaten indikerar att de döva och hörande grupperna är varandras motpoler vad gäller felstavningar. De döva gör i första hand morfologiska fel såsom felaktiga böjningar, utelämningar av bokstäver samt har problem med diakritiska tecken. Resultaten tyder också på att bokstäver och ord som liknar varandra kan vara svåra att hantera för dövgruppen. Dövgruppen gjorde bara cirka en tredjedel så många fel jämfört med de andra grupperna men har i gengäld överlag svag grammatisk morfologisk medvetenhet (böjer ord felaktigt). Hörselskadade hade mest problem med utelämningar, dubbelteckningsfel och utbyte av grafem och på det stora hela liknade deras resultat kontrollgruppens. Resultaten indikerar att de hörselskadade ljudar orden hälften så ofta som de hörande barnen vilket tyder på att de hörselskadade delvis också har en visuell inlärning. Skillnaderna mellan grupperna kan alltså bero på att visuell respektive audiell inlärning ger upphov till olika typer av felstavningar. Studien visar också att man skulle kunna definiera två nya kategorier som här kallas övergeneralisering av böjningar respektive visuellt munbaserade ord.

The Writing Process and the Written Product in Bimodal Bilingual Deaf and Hard of Hearing Children

How does bimodal bilingualism—a signed and a spoken language—influence the writing process or the written product? The writing outcomes of twenty deaf and hard of hearing (DHH) children and hearing children of deaf adults (CODA) (mean 11.6 years) with similar bimodal bilingual backgrounds were analyzed. During the writing of a narrative text, a keylogging tool was used that generated detailed information about the participants’ writing process and written product. Unlike earlier studies that have repeatedly shown that monolingual hearing children outperform their DHH peers in writing, there were few differences between the groups that likely were caused by their various hearing backgrounds, such as in their lexical density. Signing knowledge was negatively correlated with writing flow and pauses before words, and positively correlated with deleted characters, but these did not affect the written product negatively. Instead, they used different processes to reach similar texts. This study emphasizes the importance of including and comparing participants with similar language experience backgrounds. It may be deceptive to compare bilingual DHH children with hearing children with other language backgrounds, risking showing language differences. This should always be controlled for through including true control groups with similar language experience as the examined groups

Ska barn med cochleaimplantat vara tvåspråkiga? : Satskonnektionen hos en- och tvåspråkiga barn med cochleaimplantat

Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska. I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter. Skillnader mellan de undersökta grupperna skulle därför kunna indikera skillnader i språkutvecklingen. I undersökningen har jag studerat hur grupperna binder sina huvud- och bisatser samt om det finns några kvalitativa likheter/skillnader hos grupperna med olika antal modersmål. Resultatet jämförs med tidigare forskning och olika teorier. Sex informanter, två från varje grupp, i åldrarna 11 och 12 år är med i studien. Informanterna fick titta på en tecknad serie och återberätta den i skriven form. Jag analyserade materialet och vad gäller alla konnektorer och inledda bisatser enligt en bestämd analysmodell. Temporala konnektorer dominerade hos de en- och tvåspråkiga grupperna med CI medan additiva konnektorer dominerade i större utsträckning hos den normalhörande enspråkiga gruppen. Studien visade också att tvåspråkiga barn med CI hade lägre konnektivtäthet än enspråkiga barn med CI. Den tvåspråkiga gruppen med CI låg också väldigt nära kontrollgruppens resultat med endast 0,4 procentenheters skillnad i konnektivtäthet. Slutsatsen av den här studien är att tvåspråkighet tycks vara positivt och att teckenspråk i kombination med talad svenska inte förhindrar eller försenar utvecklingen av skriven svenska.

Syntaktisk struktur i svenskt teckenspråk hos hörande andraspråksinlärare : – En analys av ordföljd, bisatser och användning av verb

I den här studien har den syntaktiska strukturen hos två grupper L2-inlärare med olika teckenspråkskunskaper undersökts. Deras resultat har jämförts med en kontrollgrupp döva förstamålstalare. Resultatet visar att L2-grupperna i stort sett använder samma ordföljd (SVO) som kontrollgruppen vilket kan bero på facilitering (positiv transfer) från svenskan som också är ett SVO-språk. Vidare verkar L2-grupperna vilja uttrycka ett verb två gånger i en sats – en så kallad verb-sandwich. Användningen av verb-sandwich minskar med tiden, och istället ökar de seriella verben – flera semantiska verb efter varandra. Resultatet visar också att ju större teckenspråkskunskaper man har, desto fler subjektlösa satser uttrycks. Med tiden blir många av referenterna i återberättelserna implicita i takt med att L2-deltagarna lär sig behärska constructed action. Vad gäller bisatserna tycks de adverbiella bisatserna utvecklas först hos L2-inlärarna, men användningen av dem minskar efterhand. Med tiden utvecklas även objektsbisatserna. Till sist utvecklas de relativa satserna som är svåra för L2-gruppen att lära sig eftersom man måste behärska de icke-manuella signalerna. Gruppernas bisatsutveckling jämfördes slutligen med en annan undersökning som studerade L2-inlärare av talad modalitet. Även här var ordningen av bisatsutvecklingen adverbiella bisatser>objektsbisatser>relativa satser

Syntaktisk struktur i svenskt teckenspråk hos hörande andraspråksinlärare : – En analys av ordföljd, bisatser och användning av verb

I den här studien har den syntaktiska strukturen hos två grupper L2-inlärare med olika teckenspråkskunskaper undersökts. Deras resultat har jämförts med en kontrollgrupp döva förstamålstalare. Resultatet visar att L2-grupperna i stort sett använder samma ordföljd (SVO) som kontrollgruppen vilket kan bero på facilitering (positiv transfer) från svenskan som också är ett SVO-språk. Vidare verkar L2-grupperna vilja uttrycka ett verb två gånger i en sats – en så kallad verb-sandwich. Användningen av verb-sandwich minskar med tiden, och istället ökar de seriella verben – flera semantiska verb efter varandra. Resultatet visar också att ju större teckenspråkskunskaper man har, desto fler subjektlösa satser uttrycks. Med tiden blir många av referenterna i återberättelserna implicita i takt med att L2-deltagarna lär sig behärska constructed action. Vad gäller bisatserna tycks de adverbiella bisatserna utvecklas först hos L2-inlärarna, men användningen av dem minskar efterhand. Med tiden utvecklas även objektsbisatserna. Till sist utvecklas de relativa satserna som är svåra för L2-gruppen att lära sig eftersom man måste behärska de icke-manuella signalerna. Gruppernas bisatsutveckling jämfördes slutligen med en annan undersökning som studerade L2-inlärare av talad modalitet. Även här var ordningen av bisatsutvecklingen adverbiella bisatser>objektsbisatser>relativa satser

Data from Gärdenfors (2021) "The writing process and the written product in bimodal bilingual deaf and hard of hearing children"

A csv-file and a R-file and appendix (cartoon

Writing in deaf and hard-of-hearing children : A bimodal bilingual perspective on their written products and writing processes

This thesis presents unique insights into the written products and writing processes of Swedish deaf and hard-of-hearing (DHH) children using a keystroke logging tool. Writing processes encompass the activities (such as planning or revision) that writers engage in during the production of the written text. The thesis explores how the diverse backgrounds of these children, including age, gender, age of acquisition, hearing degree, and sign language proficiency, may influence their narrative texts. The study includes 58 children and adolescents aged 8–18, with varying degrees of hearing loss and linguistic backgrounds in spoken and written Swedish and Swedish Sign Language. This research comprises four studies that collectively demonstrate that DHH children using hearing technology produce written products closely resembling those of children of deaf adults (CODA) and hearing children. The only notable exceptions are in terms of lexical density and text length, both of which may be associated with their reduced auditory input. The finding of few other differences is unique from an international perspective and may be attributed to the effectiveness of early interventions in the Swedish context which, for instance, include sign language courses for parents, bilingual schools, early hearing screening, and early cochlear implant operations. Regarding the writing process, DHH children exhibit a “here-and-now” planning strategy similar to same-age hearing peers. However, the DHH group shows distinctive patterns in writing fluency, with a more deliberate pace and a tendency to revise work more frequently. This writing behavior may be attributed to slower lexical retrieval and phonological challenges from their specific auditory backgrounds. Extensive local revisions and repeated spelling attempts, visible in the writing processes in the DHH group, may explain the minor differences between the DHH and the hearing groups in their written products. When considering background factors, age plays a crucial role. DHH children follow a developmental trajectory similar to their hearing peers, albeit with slight delays, suggesting continuous development. Gender differences are observed, with girls demonstrating higher proficiency in writing. The age of acquisition does not predict writing outcomes, likely due to early linguistic input and support. Hearing loss predicts a higher cognitive load for DHH children in writing. The connection between spoken language and writing is less direct, which may explain why they need more time, effort and strategies to write. DHH children proficient in both sign and spoken languages seem to perform as well as or even better than their non-signing peers in writing tasks, producing more clauses and adjectives. The latter can be interpreted as a transfer from sign languages’ inherently descriptive nature. This also indicates that sign language proficiency, along with spoken language, does not hinder written language development.  In summary, this thesis provides a comprehensive understanding of DHH children’s written products and writing processes, highlighting the multifaceted effects of age, gender, age of acquisition, hearing degree and sign language proficiency. The thesis offers insights into the writing behavior and the strategies they employ and contributes to areas such as writing and bilingualism. Finally, the results may be of interest to parents, educators, and researchers seeking a deeper understanding of the writing of the DHH group