Deep Learning of Geometric Constellation Shaping including Fiber Nonlinearities

A new geometric shaping method is proposed, leveraging unsupervised machine learning to optimize the constellation design. The learned constellation mitigates nonlinear effects with gains up to 0.13 bit/4D when trained with a simplified fiber channel model.Comment: 3 pages, 6 figures, submitted to ECOC 201

Vilka trädarter kan inom 50 år bli invasiva i svenska städer?

Our cities are growing more and more, people are moving in and the in the cities congestion is getting bigger (Boverket 2019). Buildings in combination with vehicle traffic and congestion affect air quality (Gustafsson et al. 2014). Research shows that trees, through their ecosystem services, can improve air quality and also affect temperature through these services and counteract the problems with poor air quality and dust particles (Dobbs et al. 2011; Gómez-Baggethun and Barton 2012). Alongside this, climate change is underway and the tree species we today and previously used in urban environments will find it more difficult to cope with the new conditions that come with climate change (Sjöman et al. 2016). It is not only the elevated temperature that causes problems for the city trees. Pests also increase with a warmer climate (Moraal and Jagers Op Akkerhuis 2011), and if you look at, for example, which trees are affected today, among others Aesculus hippocastanum - horse chestnut suffering from Pseudoonas syringae pv. aesculi – bleeding canker and Fraxinus exelsior - ash, afflicted by the ash dieback caused by the fungus Chalara fraxinea (Sjöman and Slagstedt 2015). The solution to this is to use exotic tree species to get a greater species diversity of trees in our Swedish cities so that pests should not spread as quickly as they would have done in a more monocultural population of trees (Sjöman et al. 2012). The problem is that some exotic tree species have become invasive in other countries, creating problems for the native ecosystems. Here in Sweden, this has posed problems, so far with only one species of Ailanthus altissima - god trees (County Administrative Board, Skåne 2019). Several sources warn of other tree species that have become invasive in various places in Europe. This, when Sweden is expected to have as many other places, a warmer climate, which means that the species that are invasive in Europe may also become invasive in Sweden. In the conclusion of this work, the final forecast is presented for which tree species may become invasive in Sweden's three largest cities Stockholm, Göteborg and Malmö with data from, different articles considering invasive species, the species database (artdatabanken) (Strand et al. 2018).Våra städer växer mer och mer, människor flyttar in från lika delar av landet och trängseln i städerna blir större (Boverket 2019). Byggnationer i kombination med fordonstrafik och trängsel påverkar luftkvalitén (Gustafsson et al. 2014). Forskning visar att träd, genom de ekosystemtjänster som dessa kan leverera, kan förbättra luftkvalitén och även påverka temperaturen. Med hjälp av ekosystemtjänster kan träden också motverka problemen med dålig luftkvalité och dammpartiklar (Dobbs et al 2011, Gómez-Baggethun och Barton 2012). Jämsides med problemen med den sämre luftkvalitén och trängseln i städer pågår klimatförändringen och de trädarter vi idag och tidigare använt oss av i urbana miljöer får svårare att klara sig i de nya förutsättningarna. De förutsättningar som kommer med klimatförändringen, däribland högre temperaturer (Sjöman et al. 2016). Det är inte endast den ökande temperaturen som innebär problem för stadsträden. Även skadegörare ökar med ett varmare klimat (Moraal och Jagers Op Akkerhuis 2011). Tittar man exempelvis på träd som drabbas idag är det bland annat Aesculus hippocastanum – hästkastanj, som lider av Pseudoonas syringae pv. aesculi – kastanjeblödarsjuka, samt Fraxinus exelsior – ask som drabbas av askskottssjukan som orsakas av svampen Chalara fraxinea (Sjöman och Slagstedt 2015). Lösningen på ovannämnda problem menas vara att använda exotiska trädarter för att få en större artdiversitet av träd i våra svenska städer, så att skadegörare inte ska kunna sprida sig lika snabbt. (Sjöman et al 2012). Det ska också nämnas att exoter argumenteras vara lösningen när inhemska arter inte längre fungerar på grund utav högre temperaturer och att exoter då är lämpliga ersättare (Sjöman et al 2016). Problemet är att vissa exotiska trädarter har i andra länder blivit invasiva och skapar där problem för de inhemska ekosystemen. Även här i Sverige har det inneburit problem, än så länge med endast en art Ailanthus altissima – gudaträd (Länsstyrelsen, Skåne 2019). Flera källor varnar för andra trädarter som på olika platser i Europa blivit invasiva. Då Sverige förväntas, som många andra platser, få ett varmare klimat, innebär det, att de arter som idag är invasiva i Europa även kan komma att bli det i Sverige. I slutsatsen på detta arbete presenteras den slutgiltiga prognosen för vilka trädarter, som kan komma att bli invasiva i Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö med underlag från bland annat artdatabanken (Strand et al 2018)

Kyrkogårdarnas gröna kulturarv i den hållbara stadsutvecklingen

Grundat på litteratur och intervjuer dras slutsatsen att en förändring måste ske om vi ska säkerställa kyrkogårdars gröna kulturarvs kulturhistoriska uttryck för framtida generationer. Detta då det finns tillvägagångssätt för att möta de problem och hot som detta står inför. Vad som gör detta ännu viktigare är att kyrkogårdarna också spelar en viktig roll i stadslandskapet för de människor som lever i städerna och att det finns en efterfrågan på ytor för rekreation i städer då mängden grönytor minskar. Kyrkogårdarna utgör i detta fall viktiga resurser för samhället då de bortsett från att ha funktionen som begravningsplats bidrar med ekosystemtjänster och kan nyttjas på många sätt, något som kunnat fastlås inte minst under arbetets intervjuer men också efter att granskat litteratur. Dock visar både intervjuer och litteratur på problematik dels då kyrkogårdarnas gröna kulturarv står inför flera utmaningar och hot, dels att kyrkogårdars faktiska möjligheter till utveckling ibland bromsas på grund utav att de går under Kulturmiljölagen och ofta generellt biotopskydd enligt 7 kapitlet 11§ Miljöbalken. Dessa har visat sig ibland utgöra hinder för eventuella förändringar så som byte av växtmaterial till något annat trots att det som används antingen angrips av skadegörare eller sjukdomar. Det går att söka dispens hos Länsstyrelsen då myndigheten har ansvaret för att handlägga ärenden gällande generellt skyddade biotopskydd samt tillståndsärenden enligt Kulturmiljölagen. Förutsatt att det finns goda argument kan byte av växtmaterial får ske, men att det då väljs ett material som liknar det tidigare så uttrycket förblir detsamma. Att systemet är uppbyggt på detta sätt är i sig problematiskt då det bromsar upp arbetet med att föra kyrkogårdarnas gröna kulturarv in i framtiden och på så viss också säkerställa dess kulturhistoriska uttryck genom en bredare användning av växtmaterial och sin tur en bättre resiliens.Based on literature and interviews, it is concluded that a change must take place if we are to ensure the cultural and historical expression of cemeteries' green cultural heritage for future generations. This since there are challenges and threats to face. What makes this even more important is that cemeteries also play an important role in the urban landscape for the people who live in cities and that there is a demand for spaces for recreation in cities as the amount of green space decreases. In this case, the cemeteries constitute important resources for society as, apart from having the function as a burial place, they contribute ecosystem services and can be used in many ways, something that was able to be determined not least during the work's interviews but also after reviewing the literature. However, both interviews and literature show problems, partly because the green cultural heritage of cemeteries faces several challenges and threats, partly because cemeteries actual opportunities for development are sometimes slowed down since they are subject to the Cultural Environment Act and often general biotope protection according to chapter 7, § 11 of the Environmental Code. These have sometimes shown to be obstacles to possible changes such as changing plant material to something else, even though what is used is either attacked by pests or diseases. It is possible to apply for a dispensation from the County Administrative Board, as the authority is responsible for handling matters concerning generally protected biotope protection and permit matters according to the Cultural Environment Act. Provided that there are good arguments, a change of plant material may take place, but then a material similar to the previous one is chosen so the expression remains the same. That the system is structured in this way is in itself problematic as it slows down the work of bringing the green cultural heritage of the cemeteries into the future and to a certain extent also ensuring its cultural-historical expression through a wider use of plant material and in turn a better resilience

Digital entrepreneurship and field conditions for institutional change - Investigating the enabling role of cities

Digital entrepreneurship may result in institutional turbulence and new initiatives are frequently blocked by vested interest groups who posit superior financial and relational resources. In this paper, we explore the role of cities in facilitating digital entrepreneurship and overcoming institutional resistance to innovation. Drawing upon two historical case studies of digital entrepreneurship in the city of Stockholm along with an extensive material on the sharing economy in Sweden, our results suggest that cities offer an environment that is critical for digital entrepreneurship. The economic and technological diversity of a city may provide the field conditions required for institutional change to take place and to avoid regulatory capture

A paradoxical effect of levetiracetam may be seen in both children and adults with refractory epilepsy

AbstractThe aim of this prospective, uncontrolled clinical study was to evaluate the tolerability and the efficacy of levetiracetam as add-on treatment in 78 adults and 44 children with intractable epilepsy. The patients’ seizure frequency in the 8 weeks baseline period was compared to their seizure frequency after a mean follow-up of 8 months of treatment.A greater than 50% reduction in seizure frequency was achieved in 31 adults (40%) and 9 children (20%), of whom 7 adults (9%) and 3 children (7%) became seizure free. Most often levetiracetam was well tolerated, somnolence being the most frequently reported side effect (18% in adults and 7% in children). However, in 14 adults (18%) and 19 children (43%) levetiracetam was associated with an increase (>25%) in seizure frequency. Such a paradoxical effect, including the development of status epilepticus in three adults and four children, appeared most often in mentally retarded patients during the first 2 months of treatment, and on relatively high doses. Two children developed status epilepticus after 5 and 7 months, respectively.In conclusion, levetiracetam is usually well tolerated as add-on treatment in patients with difficult-to-treat partial onset seizures. By using a lower initial dose and a slower dose escalation than recommended by the manufacturer, a paradoxical effect may perhaps be avoided. In children, doses >20mgkg−1 per day should be introduced with caution

A revised perspective on innovation policy for renewal of mature economies – Historical evidence from finance and telecommunications in Sweden 1980–1990

What is the role of innovation policy for accomplishing renewal of mature industries in Western economies? Drawing upon an unusually rich dataset spanning 9752 digitized archival documents, we categorize and code decisions taken by policymakers on several levels while also mapping and quantifying the strategic activities of both entrant firms and incumbent monopolists over a decade. Our data concerns two empirical cases from Sweden during the time period 1980–1990: the financial sector and the telecommunications sector. In both industries, a combination of technological and institutional upheaval came into motion during this time period which in turn fueled the revitalization of the Swedish economy in the subsequent decades. Our findings show that Swedish policymakers in both cases consistently acted in order to promote the emergence of more competition and de novo entrant firms at the expense of established monopolies. The paper quantifies and documents this process while also highlighting several enabling conditions. In conclusion, the results indicate that successful innovation policy in mature economies is largely a matter of strategically dealing with resourceful vested interest groups, alignment of expectations, and removing resistance to industrial renewal

Репродуктивный потенциал и динамика его составляющих за последнее десятилетие

РЕПРОДУКТИВНОСТИ АНАЛИЗЭПИДЕМИОЛОГИЧЕСКИЕ ФАКТОРЫЗДОРОВЬЯ СОСТОЯНИЕДЕМОГРАФИЧЕСКАЯ СТАТИСТИКАРЕПРОДУКЦИ