Effect of lithiation on the elastic moduli of carbon fibres

Carbon fibre electrodes can enable a solid-state battery to carry mechanical load as normal construction materials. The multifunctionality is promising for most lightweight applications. Like all electrode materials, both volume and elastic moduli of the carbon fibre electrodes change during battery cycling. Such changes jeopardize the mechanical integrity of the battery. Due to the challenging corrosion problem of the lithiated component in air, the effect of lithiation on the carbon fibre\u27s elastic moduli has yet to be explored. Also, robust data on the expansion of carbon fibres from lithiation are lacking. In the present work, we demonstrate a method and perform tests of corrosion protected carbon fibres in scanning electron microscope. The volume, and longitudinal and transverse moduli of a carbon fibre at three states of lithiation are determined and compared. The transverse modulus of the lithiated fibre is found to be more than double that of the pristine and delithiated fibres

Normalårskorrigering av fossil CO2-emission från fastighetsuppvärmning och elproduktion 2013-2014 varav 2014 avser preliminära data : Resultatredovisning för perioden 1990-2014

Rapportering av normalårskorrigerade fossila koldioxidutsläpp (CO2) utgör inget krav inom rapporteringen till UNFCCC, men de rapporterade länderna uppmuntras att genomföra en sådan rapportering. I Sverige finns starka önskemål från Miljödepartementet att genomföra denna rapportering. Genom en av SMED utvecklad metodik har Sverige årligen fr.o.m. submission 2001 redovisat normalårskorrigerade utsläpp från fastighetsuppvärmning och elproduktion för perioden 1990-”aktuellt år”. Metoden har successivt utvecklats sedan år 2004. Metoden omfattar en normalårs­korrigering av utsläppen av fossil koldioxid som sammanhänger dels med svenska väderförhållanden som påverkar den totala fastighetsuppvärmningen, dels med variationer i tillgången på vattenkraft som påverkar elproduktionen. Väderförhållandena i Sverige varierar mycket mellan åren. Temperatur, instrålning och vind påverkar hur mycket energi som krävs för att värma upp fastigheter för att hålla normal inomhustemperatur. Nederbörden påverkar hur mycket vatten som rinner i vattendragen och därmed möjligheten att producera el med vattenkraft. Med SMHI:s ENLOSS-modell som grund görs beräkningar över hur behovet av fastighetsuppvärmning varierar för olika delar av Sverige och mellan olika år. Energibehovet ett visst år, jämfört med en 30-årig normalperiod (1965-1995), uttrycks i form av ett s.k. EnergiIndex. Dessa beräkningar kombineras därefter med bränslestatistik för fastighetsuppvärmning och elproduktion samt emissionsfaktorer för fossil CO2 för olika bränslen. För samtliga år under perioden 1990 – 2014, utom 1996 och 2010, har den summerade normalårs­korrigerade fossila CO2-emissionen från fastighetsuppvärmning och elproduktion varit större än den verkliga. Detta sammanhänger med att milda vintrar och nederbördsrika år dominerat under perioden, som lett till ett mindre uppvärmningsbehov, mindre behov av fossileldad elproduktion och därmed mindre utsläpp av koldioxid än under ett normalt år. Trenden för den verkliga fossila CO2-emissionen är i stora drag fortsatt nedåtgående. Den normalårs­korrigerade årliga fossila CO2-emissionen låg ungefär konstant under perioden 1990-1999. Värdena halverades i det närmaste under den efterföljande 10-årsperioden (alltså fram till 2009). Detta orsakades av bland annat en successivt ökad användning av icke-fossil energi, främst baserad på biobränsle. Trenden bryts av en ökning av den normalårskorrigerade årliga fossila CO2-emissionen 2010 och 2011, för att återgå i den nedangående trenden år 2012. År 2013 är utsläppen de lägsta under hela tidserien (sedan 1990). År 2014 var ett rekordvarmt år i Sverige och i praktiskt taget hela Sverige har varit soligare än normalt. Den höga årsmedeltemperaturen har skapats av långa perioder med varmt eller mycket varmt väder, och få perioder med ovanligt kallt väder. Användning av fossila bränslen för uppvärmning av fastigheter och produktion av el minskar en del jämfört med 2013, men den normalårskorrigerade CO2-emissionen skiljer sig inte nämnvärt åt mellan 2014 och 2013. Den stadiga nedgången i normalårskorrigerad CO2-emission mellan 1999 och 2009 förefaller därmed alltmer ha övergått i en utplaning under den senaste femårsperioden

Kravspecifikation för Intelligent Tillträdeskontroll

Det planeras för att ett första vägnät för fordonskombinationer upp till 74 ton men inom dagens längdbegränsning på 25,25 m kommer att öppnas under 2017. I regeringens uppdrag om tyngre fordon på det allmänna vägnätet till Trafikverket och Transportstyrelsen 2014-04-10 Näringsdepartementet anges bl a: - ”De föreslagna förändringarna ska kunna genomföras med bibehållande av dagens höga säkerhetsnivå - Det är givetvis mycket viktigt att fordonen har den senaste teknologin vad gäller säkerhet och stödsystem så att fordonen håller rätt vikt och att de endast befinner sig på vägar som klarar fordonen - Möjligheten att använda informations- och kommunikationsteknik för vägvisning bör övervägas - Tyngre fordon får inte leda till att infrastrukturens långsiktiga funktion och värden riskeras - Lösningar för en kostnadseffektiv kontroll behöver tas fram. I detta sammanhang bör t.ex. möjligheterna att använda system baserade på egenkontroll beaktas” I Trafikverkets svar på regeringsuppdraget beskrivs en möjlig utveckling av fordonsbaserade ITK-system i 3 nivåer. 1. Egenkontroll med inrapportering av statistik 2. Egenkontroll med automatisk rapportering 3. Certifierat kontrollsystem med automatiskt rapportering Förslaget i denna rapport är på nivån 1,5 d v s automatiserat system men i ett övergångsskede är viss manuell rapportering tillåten. Projektet inventerade hur tillträde och bruttovikter kontrolleras i andra länder och i de svenska demonstrationsprojekten. Från en bruttolista av åtgärder föreslås nedanstående ingå dvs. verksamhetsprocesser A - D med beaktande av ett antal grundförutsättningar. Grundförutsättningar: - Vägtrafikregistret kompletteras så att fordonståget, specificerat med VIN på dragfordonet och på alla efterfordon i specifik ordning, efter det godkänts vid besiktning, tillsammans med ansvarig operatörs ID registreras med ett unikt ID-nummer. Avser både svenska och utländska fordon och operatörer - Vägdatabasen NVDB kompletteras med utpekat vägnät för fordonståg upp t o m 74 ton. - ITK behöver stöd och tillägg i lagar och förordningar - Myndigheterna utför tillsyn av ITK-processerna.Kravspecifikation för Intelligent Tillträdeskontroll 74 to

Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighets-uppvärmning och elproduktion 2010-2011 varav 2011 avser preliminära data : Resultatredovisning för hela perioden 1990-2011

Summary for NIR Submission 2013 Normal-year correction of green-house gas emissions In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give information on application of adjustments as it is regarded as important information in relation to the monitoring of emission and removal trends, and the performance of national policies and measures. Information on fossil CO2-emissions adjusted for weather and climatic conditions in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change in 2001, and up-dated in the Fourth and Fifth National Communication in 2005 and 2009, respectively. The Swedish weather conditions vary a great deal from year to year. Temperature, solar radiation and wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to maintain normal indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in watercourses and hence the potential for generating electric energy using hydropower. Hydropower accounts for almost half of all electricity production in Sweden. Figure 1. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions for heating of buildings and electricity production in Sweden for the years 1990-2011. For the year 2011 preliminary statistics on fossil fuel consumption is used. 2 Sweden has developed a normal-year correction method, which makes it possible to adjust actual fossil CO2-emissions in Sweden for a specific year to the fossil CO2-emissions which should have taken place in a climatic "normal" year (normal year period 1965 - 1995) and facilitate a comparison. Normal-year correction includes emissions from heating of buildings (but not cooling) and from electricity generation. The model used to calculate the need, depending on weather, for heating of buildings is described in more detail in reference [1] and later further elaborated in details [2]. The model for normal-year corrections of CO2- emissions from electricity production, including hydropower, is described in [3]. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions caused by heating of buildings and electricity production is shown for 1990-2011 (preliminary data for fossil fuel consumption in 2011) in Figure 1. In Table 1 the normal-year corrections of fossil CO2-emissions (1000 tons CO2/year) in total and separated for electricity production (including electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are shown. The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission. The normal-year corrected total emissions of fossil CO2 for heating of buildings and electricity production were almost constant during the period 1990-1999. Since then the emissions have gradually decreased and were in 2009 about half of the levels during the period 1990-1999. For years 2010 and 2011 there is a tendency towards increasing values. Year Electricity production&heating Heating building excl el-heating Total normal-year correction 1990 1 315 1 943 3 258 1991 449 765 1 213 1992 877 1 425 2 302 1993 149 502 652 1994 -238 496 258 1995 484 342 826 1996 -1 338 -757 -2 095 1997 560 680 1 240 1998 760 325 1 085 1999 807 1 065 1 872 2000 1 708 1 619 3 326 2001 660 487 1 147 2002 191 901 1 092 2003 -133 662 529 2004 356 642 998 2005 733 859 1 592 2006 333 965 1 298 2007 478 991 1 469 2008 339 908 1 248 2009 230 626 855 2010 -398 -1 277 -1 674 2011 496 1 064 1 560 Normal-year corrections of fossil CO2 [1000 ton CO2/year] Table 1. Annual 1990-2011 (2011 preliminary data) calculated normal-year corrections of fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year). Values are given for the total correction as well as separated into heating of buildings (excluding electric heating) and electricity production (including electric heating). The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission. REFERENCES [1] Persson C. Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning. Summary in English. Rapportserie SMED och SMED&SLU, Nr 1. 2004 [2] Normalårskorrigering av fjärrvärmebränslen. Rapport till Naturvårdsverket. Profu AB 2006. [3] Holmberg J. & Axelsson J. Kortfattad metodbeskrivning – Normalårskorrigering av el. SwedPower. 2006 3Rapportering av normalårskorrigerade fossila koldioxidutsläpp (CO2) utgör inget krav inom rapporteringen till UNFCCC, men de rapporterade länderna uppmuntras att genomföra en sådan rapportering. I Sverige finns starka önskemål från Miljödepartementet att genomföra denna rapportering. Genom en av SMED utvecklad metodik [1], har Sverige årligen fr.o.m. submission 2001 (1999 års utsläpp) redovisat normalårskorrigerade utsläpp från fastighetsuppvärmning och elproduktion för perioden 1990-"aktuellt år". Metoden har successivt utvecklats sedan år 2004 [1]. Metoden omfattar en normalårs-korrigering av utsläppen av fossil koldioxid som sammanhänger dels med svenska väderförhållanden som i sin tur påverkar den totala fastighetsuppvärmningen, dels med variationer i tillgången på vattenkraft som påverkar elproduktion. Svensk fastighetsuppvärmning delas upp i fem separata delar med en optimerad korrigerings-metod för var och en av delarna: 1) elvärme, 2) fjärrvärme utom elvärme, 3) övrig_flerbostadshus (utom el- och fjärrvärme), 4) övrig_småhus (utom el- och fjärrvärme) och 5) övrig_service (utom el- och fjärrvärme). Dessa fem delar täcker tillsammans all fastighetsuppvärmning i Sverige. Samtidigt har normalårskorrigeringen av elvärmen beräkningsmässigt integrerats med normalårskorrigeringen av tillgången på vattenkraft för elproduktion. Väderförhållandena i Sverige varierar mycket mellan åren. Temperatur, instrålning och vind påverkar hur mycket energi som krävs för att värma upp fastigheter för att hålla normal inomhustemperatur. Nederbörden påverkar hur mycket vatten som rinner i vattendragen och därmed möjligheten att producera el med vattenkraft. Med SMHIs ENLOSS-modell [3] som grund görs beräkningar över hur behovet av fastighetsuppvärmning varierar för olika delar av Sverige och mellan olika år. Energibehovet ett visst år, jämfört med en 30-årig normalperiod (1965-1995), uttrycks i form av ett s.k. EnergiIndex. Dessa beräkningar kombineras därefter med bränslestatistik för fastighetsuppvärmning och elproduktion samt emissionsfaktorer för fossil CO2 för olika bränslen. För samtliga år under perioden 1990 – 2011, utom 1996 och 2010, har den summerade normalårskorrigerade fossila CO2-emissionen från fastighetsuppvärmning och elproduktion varit större än den verkliga. Detta sammanhänger med att milda vintrar och nederbördsrika år dominerat under perioden, som lett till ett mindre uppvärmningsbehov, mindre behov av fossileldad elproduktion och därmed mindre utsläpp av koldioxid än under ett normalt år. För basåret 1990 och för år 2000 var skillnaden mellan verklig och normalårskorrigerad emission störst. Den normalårskorrigerade årliga fossila CO2-emissionen låg ungefär konstant under perioden 1990-1999. Värdena halverades i det närmaste under efterföljande 10-års period (alltså fram till 2009). Detta orsakas av bland annat en successivt ökad användning av icke-fossil energi, främst baserad på biobränsle. För åren 2010 och 2011 ser man dock en tendens till ökande värden

Efficient sizing methods for composites primary structures in automotive applications

In this paper, a set of failure criteria for Non Crimp Fabric (NCF) composites are presented. The proposed failure criteria are physically based and can take into account the orthotropic character of NCF composites by addressing the lost transverse isotropy. The criteria are compared to experimental data and show good agreement

Evidence for adaptive evolution of low-temperature stress response genes in a Pooideae grass ancestor

Adaptation to temperate environments is common in the grass subfamily Pooideae, suggesting an ancestral origin of cold climate adaptation. Here, we investigated substitution rates of genes involved in low-temperature-induced (LTI) stress responses to test the hypothesis that adaptive molecular evolution of LTI pathway genes was important for Pooideae evolution. Substitution rates and signatures of positive selection were analyzed using 4330 gene trees including three warm climate-adapted species (maize (Zea mays), sorghum (Sorghum bicolor), and rice (Oryza sativa)) and five temperate Pooideae species (Brachypodium distachyon, wheat (Triticum aestivum), barley (Hordeum vulgare), Lolium perenne and Festuca pratensis). Nonsynonymous substitution rate differences between Pooideae and warm habitat-adapted species were elevated in LTI trees compared with all trees. Furthermore, signatures of positive selection were significantly stronger in LTI trees after the rice and Pooideae split but before the Brachypodium divergence (P < 0.05). Genome-wide heterogeneity in substitution rates was also observed, reflecting divergent genome evolution processes within these grasses. Our results provide evidence for a link between adaptation to cold habitats and adaptive evolution of LTI stress responses in early Pooideae evolution and shed light on a poorly understood chapter in the evolutionary history of some of the world's most important temperate crops

Daylight during winters and symptoms of depression and sleep problems: A within-individual analysis

Background: With climate change Northern areas of the globe are expected to have less daylight during winters due to less snow and more cloudiness. While wintertime has been linked to mental health problems, the role of wintertime daylight has been scarcely studied. We examined longitudinal associations for wintertime objective exposure to global radiation and self-reported daylight exposure with symptoms of depression and sleep problems. Methods: Our analytical sample included 15,619 respondents from three Swedish Longitudinal Occupational Surveys of Health (2012, 2014 and 2016). Objective exposure was global radiation (MJ/m2, November-January and November-February). Subjective exposure was based on self-reported time spent outdoors in daylight (<1 h vs. ≥ 1 h, November-January). Symptoms of depression were evaluated using a six-item subscale of the (Hopkins) Symptom Checklist. Fixed-effects method with conditional logistic regression controlled for time-invariant participant characteristics by design and time-varying covariates were added into models. Results: One unit increase in the four-month averaged global radiation was associated with lower odds of depressive symptoms (OR 0.69, 95 % CI 0.52–0.91). These findings were confirmed using four-month cumulative exposure (OR 0.91, 95 % CI 0.85–0.98). Individuals reporting ≥ 1 h exposure to daylight during winter months were less likely to report depressive symptoms (OR 0.72, 95 % CI 0.60–0.82) compared to time when their exposure was < 1 h. Higher three-month exposure to global radiation suggested a protective association for sleep problems. Conclusion: These findings suggest that higher exposure to daylight during winters may contribute to lower likelihood of depression symptoms

Framtidsklimat i Västra Götalands län - enligt RCP-scenarier

Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västra Götalands län baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.The report describes todays and future climate in Västra Götaland County based on observationsand climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have beenfurther downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorologicaland hydrological indices based on statistically processed model data

Framtidsklimat i Västernorrlands län - enligt RCP-scenarier

Hur klimatet i Västernorrlands län utvecklas beror på hur användningen av fossilabränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären.Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västernorrland baserat påobservationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp(RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5).Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologiskmodellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden,säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar avmodelldata.Temperaturen i Västernorrlands län beräknas öka med drygt 3 grader enligt RCP4.5 ochuppemot 6 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertidmed upp mot 7 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med ca 1- 2månader beroende på scenario och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar på att detstörsta antalet dygn i sträck, per år, med dygnsmedeltemperatur på över 20 grader ökarfrån dagens 1 dag till 10 dagar i slutet på seklet.Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, RCP8.5 visar på att detstörsta antalet dygn i sträck, per år, med dygnsmedeltemperatur på över 20 grader ökarfrån dagens 1 dag till 10 dagar i slutet på seklet.Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, RCP8.5 visarr på en 50 % ökning i länet. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximaldygnsnederbörd kan öka med ca 20 %.För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 15 % vid mitten av seklet.Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och är störst i den norra delen av länet. Denprocentuellt största ökningen sker vintertid.Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att minska i de västliga delarnaav länet men i kustområdena ser den ut att öka.För vattendragen i Västernorrland kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommertidigare och i medeltal är flödet lägre då. Under hösten och vintern blir flödena högre.Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet. Antalet dagar med lågmarkfuktighet ökar i framtiden, från dagens 10 dagar till 25-40 dagar mot slutet av sekletberoende på scenario.The report describes todays and future climate in Västernorrland County based onobservations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarioshave been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented asmeteorological and hydrological indices based on statistically processed model data