Three land-snail species new to the Norwegian fauna: Pupilla pratensis (Clessin, 1871), Vertigo ultimathule von Proschwitz, 2007 and Balea sarsii Philippi, 1847 [= B. heydeni von Maltzan, 1881]

Three land-snail species are reported as new to Norway: Pupilla pratensis, which has been segregated from P. muscorum s. lat., occurs in three isolated, calcareous wetland sites in the counties of Hedmark and Oppland and two calcareous rock habitats in Nordland County; Vertigo ultimathule, recently described from the northernmost part of Swedish Lapland, has been found in seven localities in the adjacent Norwegian county of Finnmark – the species is probably endemic to northernmost Scandinavia; finally Balea sarsii [= B. heydeni], a pronounced Atlantic element, which has been segregated from B. perversa s. lat., is found in five sites in Hordaland County and one in Sogn og Fjordane County – the locality at Florø in the latter province is the northernmost known for the species

A new record of Vertigo substriata (Jeffreys, 1833) in Hungary

Vertigo substriata - as a refugial relict species- has a highly fragmented distribution In Hungary. Similarly to Vertigo alpestris it is one of the most endangered Vertigo species in the country due to habitat requirements and forest management. Both species are recommended to be monitored and protected by nature conservation authorities

The conservation status of the world's freshwater molluscs

With the biodiversity crisis continuing unchecked, we need to establish levels and drivers of extinction risk, and reassessments over time, to effectively allocate conservation resources and track progress towards global conservation targets. Given that threat appears particularly high in freshwaters, we assessed the extinction risk of 1428 randomly selected freshwater molluscs using the IUCN Red List Categories and Criteria, as part of the Sampled Red List Index project. We show that close to one-third of species in our sample are estimated to be threatened with extinction, with highest levels of threat in the Nearctic, Palearctic and Australasia and among gastropods. Threat levels were higher in lotic than lentic systems. Pollution (chemical and physical) and the modification of natural systems (e.g. through damming and water abstraction) were the most frequently reported threats to freshwater molluscs, with some regional variation. Given that we found little spatial congruence between species richness patterns of freshwater molluscs and other freshwater taxa, apart from crayfish, new additional conservation priority areas emerged from our study. We discuss the implications of our findings for freshwater mollusc conservation, the adequacy of a sampled approach and important next steps to estimate trends in freshwater mollusc extinction risk over time

Inventering av snäckor i rikkärr på Gotland 2006

På uppdrag av Länsstyrelsen undersöktes landmolluskfaunan i 37 gotländska rikkärrsobjekt under hösten 2006. Ett stort antal rikkärr i Sverige har förstörts, främst genom dikning, och våtmarkstypen omfattas därför av ett så kallat åtgärdsprogram (2006-2010) som innefattar arterna större agatsnäcka och kalkkärrsgrynsnäcka. Åtgärdsprogrammet är initierat av Naturvårdsverket och inventeringen 2006 var förutom en uppföljning av tidigare markfaunainventeringar även ett led i länets rikkärrsarbete. Av 37 inventerade lokaler var 14 sådana som hyste större agatsnäcka och/eller kalkkärrsgrynsnäcka vid inventeringen 1997. De tillkommande inventeringslokalerna var främst icke undersökta Natura 2000-områden.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Kalkkärrgrynsnäckan - Vertigo geyeri Lindholm - I Uppsala län

Kalkkärrsgrynsnäckan är en art som Uppsala län har stort ansvar för. Här har den lilla snäckanett av sina starkaste fästen i landet och det viktigaste i Svealand. Kalkärrsgrynsnäckan är en av de mest sällsynta och krävande landsnäckorna i Sverige. Den lever framförallt i rikkärr ochär rödlistad i kategori NT (missgynnad).Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Miljöövervakningsstudierav landlevande snäckor på Gotland

På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län genomfördes under perioden 21-31 oktober 1997 återinventeringar av molluskfaunan på 56 gotländska lokaler Som tidigare (1917-1953) undersökts i samband med Göteborgs Naturhisoriska Museums markfaunainventering. Återinventeringarna ingår i Länsstyrelsens program för övervakning av miljön på Gotland. Undersökningens målsättning var att:1. Återundersöka alla genom markfaunainventeringen kända förekomster i länet för tio särskilt utvalda hotade eller sällsynta landsnäcksarter för att fastställa om dessa kvarlever på lokalerna och att om möjligt bedöma kvarvarande populationers status.2. Om möjligt spåra anledningen till arternas eventuella tillbakagång eller försvinnande.3. Med ledning av resultaten från ovanstående ge rekommendationer om åtgärder för att säkra arternas fortlevnad på Gotland.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Landlevande mollusker i Västerbottens län: förslag till utnyttjande av data från Göteborgs Naturhistoriska museums markfaunainventering i miljöövervakningsstudier : Sammanställningar av lokaler för rödlistade och sällsynta arter; samt lokaler med höga naturvärden : Återundersökning av lokaler för otandad grynsnäcka (Vertigo genesi) och kalkkärrsgrynsnäcka (Vertigo geyeri)

Landmollusker är viktiga och intressanta som del av den biologiska mångfalden, men också som indikatorer för tillståndet i miljön. En del arter är hotade, och vissa ingår i Natura 2000, nätverket av skyddade arter och områden i Europa. Kunskapen om arternas utbredning och status bör därför vara aktuell och omfattande.Så har dock hittills inte varit fallet i Västerbottens län. Informationen om landmolluskerna har varit så spridd och svårtillgänglig. För att avhjälpa denna brist har nu för första gången en sammanställning gjorts av kunskapen om arternas utbredning i länet.Göteborgs Naturhistoriska Museum bedrev under tiden 1921-82 (med kompletteringar även under senare år) ett intensivt insamlingsarbete, framförallt i södra och mellersta Sverige (upp till den biologiska norrlandsgränsen - limes norrlandicus), rörande vissa marklevande evertebratgrupper. Insamlingsarbetet kom att utsträckas också till att omfatta norra Sverige (Norrland), där insamlingar bedrevs 1953-1996. De landlevande molluskerna var en av huvudgrupperna i detta arbete. Syftet med inventeringen var från början att studera arternas ekologiska och geografiska uppträdande, göra regionala jämförelser och rekonstruera faunahistoriska skeenden. Efterhand har dock materialets användbarhet i olika naturvårdssammanhang fått ökad betydelse. För en översikt av markfaunainventeringen se von Proschwitz (1996).Insamlingsarbete i Västerbottens län bedrevs av H. W. Waldén 1956, 1957, 1958, 1959, 1961, 1962, 1963, 1965, 1966, 1968, 1971, 1974, 1987, 1988, 1989, 1990, 1991, 1992, 1993 och 1996 (543 lokalbesök) och av T. v. Proschwitz 1981, 1982, 1983, 1985, 1987, 1989, 1995, 1997, 2000 och 2001 (94 lokalbesök). Dessutom har undersökningar i mindre omfattning, men med samma metodik, bedrivits av A. Andersson 1996. Totalt har under inventeringsarbetet landmollusker insamlats från 624 lokaler i Västerbottens län. Geografiskt fördelar sig dessa: Landskapet Västerbotten [inklusive del av landskapet Ångermanland (Nordmaling och Bjurholm kommuner)]: 188; Åsele Lappmark: 112 och Lycksele lappmark: 39. Av dessa har 18 lokaler inventerats mer än en gång. Det totala antalet återbesök är 22. Sammanlagt föreligger alltså material från 646 lokalbesök i Västerbottens län. Det totala antalet undersökta biotoper i hela länet är 755 (en lokal kan omfatta flera biotoper) och det totala antalet artfynd (landmollusker) uppgår till 5596. Under inventeringsarbetet har sötvattensmollusker (snäckor och musslor) tillvaratagits sporadiskt, vilket resulterat i 113 registrerade artfynd.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Större agatsnäcka - Cochlicopa nitens (M. von Gallenstein) - i Uppsala län.

Större agatsnäcka - Cochlicopa nitens (M. von Gallenstein) - i Uppsala län. Återinventering av äldre lokaler, undersökning av nya objekt samt skötselrekommendationer för aktuella lokaler 2005.Den större agatsnäckan [Cochlicopa nitens (M. von Gallenstein)] finns upptagen i kategori Starkt hotad (EN) på den svenska rödlistan över hotade arter (Gärdenfors 2005) och hör till de sällsyntaste landsnäckorna i den svenska faunan. På uppdrag av Miljöenheten vid Länsstyrelsen i Uppsala län har under sommaren-hösten 2005 en inventering av förekomster för större agatsnäcka i länet genomförts.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Större agatsnäcka - Cochlicopa nitens (M. von Gallenstein) - i Uppsala län.

Större agatsnäcka - Cochlicopa nitens (M. von Gallenstein) - i Uppsala län. Återinventering av äldre lokaler, undersökning av nya objekt samt skötselrekommendationer för aktuella lokaler 2005.Den större agatsnäckan [Cochlicopa nitens (M. von Gallenstein)] finns upptagen i kategori Starkt hotad (EN) på den svenska rödlistan över hotade arter (Gärdenfors 2005) och hör till de sällsyntaste landsnäckorna i den svenska faunan. På uppdrag av Miljöenheten vid Länsstyrelsen i Uppsala län har under sommaren-hösten 2005 en inventering av förekomster för större agatsnäcka i länet genomförts.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Landlevande mollusker i rikkärr i Västmanlands län.

English summary: Land-snails in rich fens in the province of Västmanlands län (C. Sweden), with comments on the species and recommendations of conservation measures for the investigated objects At the request of the local nature conservation unit of the province of Västmanlands län, 18 fen objects were investigated for land molluscs 2007-2008. The location of all investigated sites is presented in Figur 1. The rich fens in the province of Västmanland can, according to the land mollusc fauna, mainly be classified as intermediary rich fens or transition fens to the extreme rich type. Pronounced extreme rich calcareous fens (often with springs) are rare, and only four of the investigated objects can be classified as such. Several of the fens are mosaics, with different types of transitions. More closed parts, which have to be classified as marsh forests, are often closely connected to the open fens. The most characteristic species for the intermediate rich fens is Vertigo lilljeborgi, which occurred in almost all the investigated sites. It is often accompanied by other, less demanding hygrophiles, such as Euconulus praticola and Deroceras laeve. In four of the richer fens the fastidious, rare and red-listed Vertigo geyeri was found – it can be considered a very characteristic species for the richest type of calcareous fen habitats. These records confirm the occurrence of the species in the province of Västmanlands län. Only one older, geographically bad defined record was previously known – and the species was considered extinct. In one site V. geyeri co-existed with the likewise rare and red-listed Perforatella bidentata – a species, which is known from a few sites in the area, mostly of more closed character (marsh forests). A few of the sites have a more eutrophic character and harbours Vertigo antivertigo, which is rare in the central and northern parts of Västmanland. The rich fens in the province of Västmanlands län are exclusively of the ‘woodland type’, dominating in Central and Northern Sweden. In this area, forest felling and connected drainage undertakings, have been the major causes of destroyed fen habitats, and hence the disappearance of V. geyeri. A few decades ago, before drainage in woodlands was forbidden by law, this led to a large extent of destruction of valuable marsh forests and fen habitats in Central and Northern Sweden (cf. results from the neighbouring provinces of Gästriklands and Uppsala län). Conservation measures are proposed for each object, and it is considered as especially important that the four sites harbouring V. geyeri are kept in such a way that their character, as open fens are preserved – to secure the survival of the species. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län har ett antal rikkärrsobjekt inventerats med avseende på landmolluskfaunan. I inventeringarna har ingått: Undersökning av landmolluskfaunan på 15 utvalda objekt (18 lokaler, i vissa större objekt har mer än en punkt inventerats). Objekten finns redovisade i avsnitt 6 nedan och deras läge framgår av kartan (Figur 1). Objekten har utvalts av länsstyrelsen enligt kriterierna: Befintliga naturreservat, blivande naturreservat, källkärr, extremrikkärr, rikkärr där skötselinsatser är tänkbara, rikkärr som tidigare inventerats och/eller finns omnämnda i en rapport om landmolluskfaunan i Västmanlands län (Waldén 2001). Inventeringarnas syfte har varit: Att ge aktuell information om landmolluskfaunans sammansättning i västmanländska rikkärr och eventuell förekomst av rödlistade och/eller sällsynta arter. Att med särskild hänsyn till landmolluskfaunan, och särskilt förekomsten av rödlistade och/eller sällsynta landmollusker, ge skötselrekommendationer för de undersökta objekten. Fältarbete, rekognoscering och provtagning, liksom bestämningsarbete, sammanställning och rapportskrivning har genomförts av 1:e museiintendent Ted von Proschwitz. Kontaktpersoner på Länsstyrelsen har varit Karin Wiklund, Åsa Hedin och Markus Rehnberg. Det tidsödande arbetet med extraktionen av snäckorna ur de insamlade sållproven har genomförts av museiintendent Elisabeth Hagström, museiintendent Birgitta Hansson och museiassistent Annika Westring. Snäckillustrationerna har ritats av Ann-Marie Kihlberg och Barbara Landelius. Texten har språkgranskats av museiintendent Elisabeth Hagström. Vid sammanställningen av material ur markfaunadatabasen och andra kringdata har även museiintendent Torsten Nordander medverkat. Samtliga vid Göteborgs Naturhistoriska MuseumRegionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p