Lovgivning, innhold og organisering av tannhelsebehandling for sosialt svake grupper i befolkningen

Source https://www.tannlegetidende.no/journal/2021/2/m-938/Lovgivning,_innhold_og_organisering_av_tannhelsebehandling_for_sosialt_svake_grupper_i_befolkningen.Formålet med denne artikkelen er å beskrive behandlingssystemene for tannhelse i fire nordiske land, både på generell basis, men først og fremst blant sosialt vanskeligstilte grupper. Alle disse landene tilbyr gratis tannbehandling for barn og ungdom, men tilbudet varierer når det gjelder voksne. Voksne i Norge må betale fra egen lomme. I Danmark blir de grunnleggende utgiftene dekket, skjønt bare delvis. I Finland blir kostnadene subsidiert av offentlige tannhelsetjenester, men tilgangen til dette er begrenset. I Sverige må voksne selv betale inntil et visst terskelbeløp, mens høyere behandlingskostnader blir subsidiert. I tillegg har alle nordiske land flere andre støttesystemer for tannbehandling for sosialt vanskeligstilte grupper. I alle land har disse systemene opp gjennom årene utviklet seg til et lappeteppe av ulike typer subsidier. Disse systemene er i ferd med å bli, eller er allerede blitt revidert med større eller mindre endringer

Ett tandvårdsperspektiv på förebyggande och hälsofrämjande verksamhet – exempel på kariesprevention från Västra Götaland

Under 1900-talet har utvecklingen gått från att i stort sett alla hade karies till att många idag är helt friska. Tyvärr har också en ojämn fördelning av kariessjukdomen blivit allt tydligare. Denna positiva utveckling av munhälsan är ett resultat av framgångsrika insatser men har också påverkat tandvårdens verksamhet. Från att siktet varit inställt på att borra bort sjukdomen har ett preventivt och hälsofrämjande synsätt kompletterat synen på symtomatisk behandling. Exempel på förebyggande insatser beskrivs utifrån olika åldrar. Vikten av register för att följa hälsoutvecklingen och kunna utvärdera insatta åtgärder lyfts fram. I framtiden är samverkan mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården samt inom skola och omsorg angelägen. Samverkan kan med fördel riktas till utsatta grupper med ett holistiskt och salutogent anslag.  During the 20th century, the incidence of dental caries changed dramatically; from almost a 100 percent prevalence to a majority of people being caries-free. However, what has become evident is the uneven distribution of the disease. This development towards a population with less dental caries influences how the dental care sector is organized but is also a result of successful efforts within the sector. The thought that caries could be cured by drilling has been replaced by a preventive and health promotive way of thinking. Preventive actions aimed towards different age groups is here described, and the importance of assessing and evaluating the interventions is highlighted. In the future, an interprofessional cooperation between the health, school and care sector is important and could preferably be aimed towards groups with low socioeconomic status using holistic and salutogenic approaches

Does staff-assessed care quality predict early failure of dental fillings? : a prospective study

OBJECTIVES: The aim of this study was to evaluate staff-assessed care quality as an indicator of register-based measures of care quality at dental clinics, more specifically register-based measures of survival of dental fillings and initiation of preventive treatments for caries patients. METHODS: This prospective study includes data from cross-sectional workplace psychosocial risk assessment surveys at dental clinics and register data on survival of dental fillings, and initiation of preventive treatment for caries patients obtained from the Swedish Quality Registry for Caries and Periodontal Disease (SKaPa) Demographic background data on the age, gender, income level and place of birth of patients was obtained from Statistics Sweden (SCB). The data were analysed using discrete-time multilevel survival analysis and multiple linear regression analysis. RESULTS: The results showed that staff-assessed care quality rated by the total staff or by dental nurses at the clinic predicted the risk of replacement of dental fillings made due to a caries diagnosis during the 3-year follow-up period, controlling for potential confounding due to patient demographic characteristics (age, sex, income and country of birth). In contrast, the better the staff-assessed care quality at the clinic, the smaller the proportion of the patients received preventive care in addition to operative caries therapy when controlling for potential confounding due to patient demographics. Care quality assessed by dentists at the clinic did not predict either of these outcome measures. CONCLUSIONS: Premature failure of dental fillings is costly for both patients and society, which leads to a need for relevant measures for following dental care quality. Our findings indicate that staff-assessed care quality - a cheap and easy measure to collect and follow continuously in dental practice - can be used to monitor aspects of quality in real time in order to facilitate continuous improvement and quickly amend quality problems. Also, it can be used for integrating quality improvement in systematic work environment risk management

Lovgivning, innhold og organisering av tannhelsebehandling for sosialt svake grupper i befolkningen

Formålet med denne artikkelen er å beskrive behandlingssystemene for tannhelse i fire nordiske land, både på generell basis, men først og fremst blant sosialt vanskeligstilte grupper. Alle disse landene tilbyr gratis tannbehandling for barn og ungdom, men tilbudet varierer når det gjelder voksne. Voksne i Norge må betale fra egen lomme. I Danmark blir de grunnleggende utgiftene dekket, skjønt bare delvis. I Finland blir kostnadene subsidiert av offentlige tannhelsetjenester, men tilgangen til dette er begrenset. I Sverige må voksne selv betale inntil et visst terskelbeløp, mens høyere behandlingskostnader blir subsidiert. I tillegg har alle nordiske land flere andre støttesystemer for tannbehandling for sosialt vanskeligstilte grupper. I alle land har disse systemene opp gjennom årene utviklet seg til et lappeteppe av ulike typer subsidier. Disse systemene er i ferd med å bli, eller er allerede blitt revidert med større eller mindre endringer

Bra liv i Gårdsten – när invånarna själva får råda

Denna rapport beskriver ett projekt som drivs av några invånare från Gårdsten och en forskargrupp från Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen. Målet för projektet är att identifiera vad som gör att man kan leva ett gott och hälsosamt liv i Gårdsten samt att föreslå och initiera förändringar. Vi har vid ett antal träffar pratat om hur vardagen fungerar i Gårdsten, vad som är bra för hälsan och vad som skulle kunna förbättras. I den processen har vi använt en forskningsmetod som innebär att alla ska kunna komma till tals och påverka (GLA – Group Level Assessment). I slutet av varje träff har vi tillsammans bestämt hur vi går vidare och forskargruppen har dokumenterat och sammanställt det som hänt. Bland annat har vi haft en utställning, där vi bjöd in fler invånare och företrädare för myndigheter och organisationer i Gårdsten. Dessa aktiviteter har resulterat i förslag på konkreta insatser. Fler mötesplatser behövs och kommunikationen mellan människorna kan bli mycket bättre. Det har också framkommit att tryggheten och känslan av tillhörighet behöver stärkas. Önskemålen om bättre kommunikation, trygghet och tillhörighet har i sin tur har lett till att några jobbar vidare på att öppna ett språkkafé. En grupp har också tagit initiativ till att bjuda in representanter för hälso- och sjukvården för att prata om munhälsa respektive hälsosam mat. Detta var lätt att ordna eftersom både Folktandvården och Angereds Närsjukhus har sådant utåtriktat arbete som en del av sina uppdrag. Genom projektet tas alltså dessa resurser nu i bruk av invånarna. Slutligen kan man säga om detta projekt att det startat idéer, diskussioner och handlingar som förhoppningsvis kommer att fortsätta bidra till Gårdstens utveckling