Att hushålla med växtnäring – vilka verktyg ska vi använda?

Den ekologiska produktionen profilerar sig bl.a. genom sin målsättning att utveckla en långsiktigt hållbar produktion av livsmedel genom att arbeta med och gynna naturliga processer samt att minska miljöpåverkan och resursförbrukningen. Detta har bidragit till ett starkt förtroende för denna produktionsform både bland konsumenter och myndigheter. Det är därför viktigt att se till att reglerna för produktionen är sådana att de garanterar att målen för den ekologiska produktionen uppnås

Physarum nitric oxide synthases: genomic structures and enzymology of recombinant proteins

Physarum polycephalum expresses two closely related, calcium-independent NOSs (nitric oxide synthases). In our previous work, we showed that both NOSs are induced during starvation and apparently play a functional role in sporulation. In the present study, we characterized the genomic structures of both Physarum NOSs, expressed both enzymes recombinantly in bacteria and characterized their biochemical properties. Whereas the overall genomic organization of Physarum NOS genes is comparable with various animal NOSs, none of the exon–intron boundaries are conserved. Recombinant expression of clones with various N-termini identified N-terminal amino acids essential for enzyme activity, but not required for haem binding or dimerization, and suggests the usage of non-AUG start codons for Physarum NOSs. Biochemical characterization of the two Physarum isoenzymes revealed different affinities for L-arginine, FMN and 6R-5,6,7,8-tetrahydro-L-biopterin

Accurate path integration in continuous attractor network models of grid cells

Grid cells in the rat entorhinal cortex display strikingly regular firing responses to the animal's position in 2-D space and have been hypothesized to form the neural substrate for dead-reckoning. However, errors accumulate rapidly when velocity inputs are integrated in existing models of grid cell activity. To produce grid-cell-like responses, these models would require frequent resets triggered by external sensory cues. Such inadequacies, shared by various models, cast doubt on the dead-reckoning potential of the grid cell system. Here we focus on the question of accurate path integration, specifically in continuous attractor models of grid cell activity. We show, in contrast to previous models, that continuous attractor models can generate regular triangular grid responses, based on inputs that encode only the rat's velocity and heading direction. We consider the role of the network boundary in the integration performance of the network and show that both periodic and aperiodic networks are capable of accurate path integration, despite important differences in their attractor manifolds. We quantify the rate at which errors in the velocity integration accumulate as a function of network size and intrinsic noise within the network. With a plausible range of parameters and the inclusion of spike variability, our model networks can accurately integrate velocity inputs over a maximum of ~10–100 meters and ~1–10 minutes. These findings form a proof-of-concept that continuous attractor dynamics may underlie velocity integration in the dorsolateral medial entorhinal cortex. The simulations also generate pertinent upper bounds on the accuracy of integration that may be achieved by continuous attractor dynamics in the grid cell network. We suggest experiments to test the continuous attractor model and differentiate it from models in which single cells establish their responses independently of each other

The Urban Environment and Childhood Asthma (URECA) birth cohort study: design, methods, and study population

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The incidence and morbidity of wheezing illnesses and childhood asthma is especially high in poor urban areas. This paper describes the study design, methods, and population of the Urban Environment and Childhood Asthma (URECA) study, which was established to investigate the immunologic causes of asthma among inner-city children.</p> <p>Methods and Results</p> <p>URECA is an observational prospective study that enrolled pregnant women in central urban areas of Baltimore, Boston, New York City, and St. Louis and is following their offspring from birth through age 7 years. The birth cohort consists of 560 inner-city children who have at least one parent with an allergic disease or asthma, and all families live in areas in which at least 20% of the population has incomes below the poverty line. In addition, 49 inner-city children with no parental history of allergies or asthma were enrolled. The primary hypothesis is that specific urban exposures in early life promote a unique pattern of immune development (impaired antiviral and increased Th2 responses) that increases the risk of recurrent wheezing and allergic sensitization in early childhood, and of asthma by age 7 years. To track immune development, cytokine responses of blood mononuclear cells stimulated <it>ex vivo </it>are measured at birth and then annually. Environmental assessments include allergen and endotoxin levels in house dust, pre- and postnatal maternal stress, and indoor air nicotine and nitrogen dioxide. Nasal mucous samples are collected from the children during respiratory illnesses and analyzed for respiratory viruses. The complex interactions between environmental exposures and immune development will be assessed with respect to recurrent wheeze at age 3 years and asthma at age 7 years.</p> <p>Conclusion</p> <p>The overall goal of the URECA study is to develop a better understanding of how specific urban exposures affect immune development to promote wheezing illnesses and asthma.</p

The fate of nitrogen during high temperature composting of sewage sludge-straw mixtures.

Imperial Users onl

Handbok för åtgärder mot internbelastning

För att uppnå god ekologisk status avseende övergödning i svenska sjöar och kustvatten räcker det i många fall inte att enbart minska belastningen av fosfor från externa källor såsom reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk och industrier. Detta beror på att förhöjd internbelastning från sedimenten leder till att halterna av fosfor i vattnet hålls höga. För att minska dessa halter skulle även internbelastningen behöva åtgärdas. Åtgärder mot internbelastning är inte en ersättning för åtgärder mot näringsläckage från land till vattenmiljön, eftersom den externa näringsbelastningen måste vara nere på en tillräckligt låg nivå för att en internbelastningsåtgärd ska bli långsiktigt effektiv. Även om en framgångsrik åtgärd mot internbelastning resulterar i att fosforhalterna temporärt minskar, kommer den externa belastningen avgöra övergödningssituationen i vattenförekomsten på lång sikt. Det kan alltså vara nödvändigt att genomföra åtgärder mot både den externa och den interna belastningen till en och samma sjö

Handbok för åtgärder mot internbelastning

För att uppnå god ekologisk status avseende övergödning i svenska sjöar och kustvatten räcker det i många fall inte att enbart minska belastningen av fosfor från externa källor såsom reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk och industrier. Detta beror på att förhöjd internbelastning från sedimenten leder till att halterna av fosfor i vattnet hålls höga. För att minska dessa halter skulle även internbelastningen behöva åtgärdas.  Åtgärder mot internbelastning är inte en ersättning för åtgärder mot näringsläckage från land till vattenmiljön, eftersom den externa näringsbelastningen måste vara nere på en tillräckligt låg nivå för att en internbelastningsåtgärd ska bli långsiktigt effektiv.  Även om en framgångsrik åtgärd mot internbelastning resulterar i att fosforhalterna temporärt minskar, kommer den externa belastningen avgöra övergödningssituationen i vattenförekomsten på lång sikt. Det kan alltså vara nödvändigt att genomföra åtgärder mot både den externa och den interna belastningen till en och samma sjö. I vilken utsträckning det förekommer förhöjd internbelastning är inte känt i detalj, men i många av de hundratals sjöar och kustvatten påverkade av övergödning kan internbelastning potentiellt utgöra ett problem. Det vore en närmast oöverstiglig uppgift att i detalj undersöka i vilka av dessa vatten åtgärder mot internbelastning skulle vara effektiva, och i så fall vilka dessa åtgärder skulle vara. Mot den bakgrunden presenterar vi i denna handbok ett beslutsstöd som tagits fram av Brian Huser, Mikael Malmaeus, Magnus Karlsson och Ernst Witter med stöd från många partners inom LIFE IP-projektet Rich Waters samt från flera deltagande länsstyrelser i ett associerat projekt finansierad av Havs och Vattenmyndigheten (HaV). Robert Almstrand, Brian Huser och Magnus Karlsson författade handbokens bilaga ”Detaljerad beskrivning av åtgärder”. Beslutsverktyget är utformat för att kunna användas av vattenmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenorganisationer och andra aktörer för att avgöra i vilka fall internbelastning bör åtgärdas och i så fall hur. Det är tänkt att i ett första steg kunna användas med utgångspunkt i de data som redan används vid bedömningen av ekologisk status av sjöar och kustvatten. Användarna ska därefter stegvis kunna gå vidare med ytterligare analyser och utredningar i de fall där detta är motiverat. Förhoppningen är att arbetet med internbelastning ska bli hanterbar och att fokus i största möjliga utsträckning ska läggas på de vatten som verkligen behöver åtgärder. Handbokens syfte är att•beskriva problembilden bakom internbelastning av fosfor•vägleda om när det kan vara lämpligt att genomföra åtgärder mot internbelastning •informera om vilka åtgärder som används i dag och deras egenskaper•informera om hur åtgärder kan finansieras

Handbok för åtgärder mot internbelastning

För att uppnå god ekologisk status avseende övergödning i svenska sjöar och kustvatten räcker det i många fall inte att enbart minska belastningen av fosfor från externa källor såsom reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk och industrier. Detta beror på att förhöjd internbelastning från sedimenten leder till att halterna av fosfor i vattnet hålls höga. För att minska dessa halter skulle även internbelastningen behöva åtgärdas.  Åtgärder mot internbelastning är inte en ersättning för åtgärder mot näringsläckage från land till vattenmiljön, eftersom den externa näringsbelastningen måste vara nere på en tillräckligt låg nivå för att en internbelastningsåtgärd ska bli långsiktigt effektiv.  Även om en framgångsrik åtgärd mot internbelastning resulterar i att fosforhalterna temporärt minskar, kommer den externa belastningen avgöra övergödningssituationen i vattenförekomsten på lång sikt. Det kan alltså vara nödvändigt att genomföra åtgärder mot både den externa och den interna belastningen till en och samma sjö. I vilken utsträckning det förekommer förhöjd internbelastning är inte känt i detalj, men i många av de hundratals sjöar och kustvatten påverkade av övergödning kan internbelastning potentiellt utgöra ett problem. Det vore en närmast oöverstiglig uppgift att i detalj undersöka i vilka av dessa vatten åtgärder mot internbelastning skulle vara effektiva, och i så fall vilka dessa åtgärder skulle vara. Mot den bakgrunden presenterar vi i denna handbok ett beslutsstöd som tagits fram av Brian Huser, Mikael Malmaeus, Magnus Karlsson och Ernst Witter med stöd från många partners inom LIFE IP-projektet Rich Waters samt från flera deltagande länsstyrelser i ett associerat projekt finansierad av Havs och Vattenmyndigheten (HaV). Robert Almstrand, Brian Huser och Magnus Karlsson författade handbokens bilaga ”Detaljerad beskrivning av åtgärder”. Beslutsverktyget är utformat för att kunna användas av vattenmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenorganisationer och andra aktörer för att avgöra i vilka fall internbelastning bör åtgärdas och i så fall hur. Det är tänkt att i ett första steg kunna användas med utgångspunkt i de data som redan används vid bedömningen av ekologisk status av sjöar och kustvatten. Användarna ska därefter stegvis kunna gå vidare med ytterligare analyser och utredningar i de fall där detta är motiverat. Förhoppningen är att arbetet med internbelastning ska bli hanterbar och att fokus i största möjliga utsträckning ska läggas på de vatten som verkligen behöver åtgärder. Handbokens syfte är att•beskriva problembilden bakom internbelastning av fosfor•vägleda om när det kan vara lämpligt att genomföra åtgärder mot internbelastning •informera om vilka åtgärder som används i dag och deras egenskaper•informera om hur åtgärder kan finansieras

Handbok för åtgärder mot internbelastning

För att uppnå god ekologisk status avseende övergödning i svenska sjöar och kustvatten räcker det i många fall inte att enbart minska belastningen av fosfor från externa källor såsom reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk och industrier. Detta beror på att förhöjd internbelastning från sedimenten leder till att halterna av fosfor i vattnet hålls höga. För att minska dessa halter skulle även internbelastningen behöva åtgärdas. Åtgärder mot internbelastning är inte en ersättning för åtgärder mot näringsläckage från land till vattenmiljön, eftersom den externa näringsbelastningen måste vara nere på en tillräckligt låg nivå för att en internbelastningsåtgärd ska bli långsiktigt effektiv. Även om en framgångsrik åtgärd mot internbelastning resulterar i att fosforhalterna temporärt minskar, kommer den externa belastningen avgöra övergödningssituationen i vattenförekomsten på lång sikt. Det kan alltså vara nödvändigt att genomföra åtgärder mot både den externa och den interna belastningen till en och samma sjö