The SPATIAL Architecture:Design and Development Experiences from Gauging and Monitoring the AI Inference Capabilities of Modern Applications

Despite its enormous economical and societal impact, lack of human-perceived control and safety is re-defining the design and development of emerging AI-based technologies. New regulatory requirements mandate increased human control and oversight of AI, transforming the development practices and responsibilities of individuals interacting with AI. In this paper, we present the SPATIAL architecture, a system that augments modern applications with capabilities to gauge and monitor trustworthy properties of AI inference capabilities. To design SPATIAL, we first explore the evolution of modern system architectures and how AI components and pipelines are integrated. With this information, we then develop a proof-of-concept architecture that analyzes AI models in a human-in-the-loop manner. SPATIAL provides an AI dashboard for allowing individuals interacting with applications to obtain quantifiable insights about the AI decision process. This information is then used by human operators to comprehend possible issues that influence the performance of AI models and adjust or counter them. Through rigorous benchmarks and experiments in realworld industrial applications, we demonstrate that SPATIAL can easily augment modern applications with metrics to gauge and monitor trustworthiness, however, this in turn increases the complexity of developing and maintaining systems implementing AI. Our work highlights lessons learned and experiences from augmenting modern applications with mechanisms that support regulatory compliance of AI. In addition, we also present a road map of on-going challenges that require attention to achieve robust trustworthy analysis of AI and greater engagement of human oversight

The SPATIAL Architecture:Design and Development Experiences from Gauging and Monitoring the AI Inference Capabilities of Modern Applications

Despite its enormous economical and societal impact, lack of human-perceived control and safety is re-defining the design and development of emerging AI-based technologies. New regulatory requirements mandate increased human control and oversight of AI, transforming the development practices and responsibilities of individuals interacting with AI. In this paper, we present the SPATIAL architecture, a system that augments modern applications with capabilities to gauge and monitor trustworthy properties of AI inference capabilities. To design SPATIAL, we first explore the evolution of modern system architectures and how AI components and pipelines are integrated. With this information, we then develop a proof-of-concept architecture that analyzes AI models in a human-in-the-loop manner. SPATIAL provides an AI dashboard for allowing individuals interacting with applications to obtain quantifiable insights about the AI decision process. This information is then used by human operators to comprehend possible issues that influence the performance of AI models and adjust or counter them. Through rigorous benchmarks and experiments in realworld industrial applications, we demonstrate that SPATIAL can easily augment modern applications with metrics to gauge and monitor trustworthiness, however, this in turn increases the complexity of developing and maintaining systems implementing AI. Our work highlights lessons learned and experiences from augmenting modern applications with mechanisms that support regulatory compliance of AI. In addition, we also present a road map of on-going challenges that require attention to achieve robust trustworthy analysis of AI and greater engagement of human oversight

Differences in inflammation and acute phase response but similar genotoxicity in mice following pulmonary exposure to graphene oxide and reduced graphene oxide

We investigated toxicity of 2-3 layered >1 μm sized graphene oxide (GO) and reduced graphene oxide (rGO) in mice following single intratracheal exposure with respect to pulmonary inflammation, acute phase response (biomarker for risk of cardiovascular disease) and genotoxicity. In addition, we assessed exposure levels of particulate matter emitted during production of graphene in a clean room and in a normal industrial environment using chemical vapour deposition. Toxicity was evaluated at day 1, 3, 28 and 90 days (18, 54 and 162 μg/mouse), except for GO exposed mice at day 28 and 90 where only the lowest dose was evaluated. GO induced a strong acute inflammatory response together with a pulmonary (Serum-Amyloid A, Saa3) and hepatic (Saa1) acute phase response. rGO induced less acute, but a constant and prolonged inflammation up to day 90. Lung histopathology showed particle agglomerates at day 90 without signs of fibrosis. In addition, DNA damage in BAL cells was observed across time points and doses for both GO and rGO. In conclusion, pulmonary exposure to GO and rGO induced inflammation, acute phase response and genotoxicity but no fibrosis

Muskuloskeletala symptom bland personal på LSS-boenden i Västmanland : En kvantitativ studie om förekomsten av muskuloskeletala symptom samt sambandet till fysisk aktivitet och ergonomiska hjälpmedel

Muskuloskeletala symptom är ett utbrett problem som drabbar människor över hela världen och påverkar folkhälsan negativt. Dels påverkas kroppen fysiskt med minskad funktion och värk i den drabbade kroppsdelen, men även det psykiska välmåendet kan bli lidande. Vårdpersonal som arbetar med tunga eller repetitiva lyft löper stor risk att drabbas av muskuloskeletala symptom. Flera studier visar att fysisk aktivitet och ergonomiska hjälpmedel kan lindra problemen och verka som hälsofrämjande insatser. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av muskuloskeletala symptom bland personal på LSS-boenden i Västmanland samt om det finns något samband mellan muskuloskeletala symptom och omfattningen av fysisk aktivitet respektive tillgängligheten och användningen av ergonomiska hjälpmedel. En kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign användes för att kunna besvara syftet och frågeställningarna och chi2-test användes för att hitta samband. Resultatet visade bland annat att över hälften av personalen har muskuloskeletala symptom i ryggen. Signifikanta samband hittades mellan omfattningen av fysisk aktivitet och muskuloskeletala symptom, men inte mellan tillgängligheten och användningen av ergonomiska hjälpmedel och muskuloskeletala symptom. Resultatet diskuteras även utifrån PATH-modellen (Practices for the Achievement of Total Health) som teoretiskt perspektiv. Förslag på framtida forskning är att ta fram mer praktiska åtgärder som arbetsplatser kan utgå från för att motverka muskuloskeletala symptom

HJÄRTINFARKTPATIENTERS UPPLEVELSER AV FYSIOTERAPEUTLEDD FYSISK TRÄNING UNDER CENTERBASERAD HJÄRTREHABILITERING

Bakgrund: En av de främsta anledningarna till behov av hjärtrehabilitering är hjärtinfarkt. Hjärtrehabilitering har visats vara en av de viktigaste preventiva åtgärderna för att motverka återfall i hjärt- och kärlsjukdom. Fysioterapeutens roll i centerbaserad hjärtrehabilitering är främst att instruera, övervaka, motivera och utvärdera fysisk träning. Det har visat sig viktigt att inte bara behandla utifrån det fysiska utan även psykologiska och sociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av fysioterapeutledd fysisk träning under centerbaserad hjärtrehabilitering (fas 2) efter hjärtinfarkt. Metod: Studien utformades utifrån en beskrivande intervjustudie med induktiv ansats. Sex patienter intervjuades för att undersöka upplevelser av deras hjärtrehabilitering. En manifest innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. Resultat: Sex kategorier och nio underkategorier skapades utifrån analysen. De sex kategorierna var: Mental påverkan av fysisk träning, Gruppens betydelse vid fysisk träning, Insikt och förståelse av fördelar och hinder för fysisk träning efter hjärtinfarkt, Positiva och negativa effekter av fysisk träning, Fysioterapeutens stöttande roll i träningen samt träningsuppläggets struktur. Slutsats: Resultaten visade att informanterna upplevde den fysiska förmågan som nedsatt i början av hjärtrehabiliteringen. Socialt stöd från fysioterapeuten och andra deltagare i gruppen bidrog till en ökad tilltro till att genomföra och vidmakthålla den fysiska träningen

Främjande arbete för elevernas fysiska aktivitet : - För alla barns rätt till rörelse

Denna studie behandlar det främjande arbetet inom fysisk aktivitet som sker på skola och fritidshem samt samverkansformer mellan lärare i ämnet idrott och hälsa och lärare i fritidshem. Enligt en studie av Nyberg (2017) rör sig barn och ungdomar mindre än hälften av den rekommendation som lärarkåren angivit om 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Vi har genomfört djupintervjuer med sju olika respondenter, både lärare i idrott och hälsa samt lärare i fritidshem. Utifrån dessa djupintervjuer har vi analyserat materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och sammanställt det i de olika teman som framkommer i resultatet. Teman som framkommer är bland annat lärare i fritidshems uppfattningar kring arbetet med fysisk aktivitet, vilket innefattar arbete med miljö, delaktighet och valfrihet. De lärare i idrott och hälsa som medverkat i vår studie har upplevt samverkansformerna som nästintill obefintliga. Utvecklingen av samverkansformerna beskrivs av våra respondenter i form av tre kategorier som är: involvering, gemensam tid och gemensamt fokusområde. Studien avslutas med en diskussion där vi ställer tidigare forskning mot det empiriska material som vi samlat in samt vår tolkning utifrån dessa.Godkännande datum:2019-06-07</p

"Men ibland vill jag bara ge dem läsupplevelsen" : En studie om sex förskollärares uppfattningar om läsning och litteratur i förskolan

The aim of this study was six preschool teacher´s notions towards reading, children´s literature and children´s reading experience in a preschool environment. We performed six qualitative interviews, at six different locations, in two different Swedish municipalities. The questions asked during the interviews were influenced by past research and some observations made in the preschool environment in connection with the interviews. We focused our inquiries on teachers reading with children, and here we choose our wording with care. A teacher can be said to read “with” or “to” children, and we have throughout this study found that reading with children is to prefer. When our informants described the amount and type of literature that are available in their preschools, we found that it varies, and that teachers tend to choose the literature when they want the reading to be educational, and children are allowed to influence the choice of literature when the purpose of the reading is to relax. We have seen tendencies in our interviews that reading teachers either perceive reading as educational or relaxing. We believe however that children´s experience always is educational to some extent during reading. The preschool teachers we interviewed all agree that reading at an early age is important, and that children should have a wide collection of literature to choose from. Children´s “play reading”, where they engage in reading as individuals, or in a group, is an important step in their emergent literacy (Norling, 2015). Our interviewed preschool teachers stated, and so do we believe, that the preschool arena is where children can build the foundation of their life as reading and writing individuals.Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p

HJÄRTINFARKTPATIENTERS UPPLEVELSER AV FYSIOTERAPEUTLEDD FYSISK TRÄNING UNDER CENTERBASERAD HJÄRTREHABILITERING

Bakgrund: En av de främsta anledningarna till behov av hjärtrehabilitering är hjärtinfarkt. Hjärtrehabilitering har visats vara en av de viktigaste preventiva åtgärderna för att motverka återfall i hjärt- och kärlsjukdom. Fysioterapeutens roll i centerbaserad hjärtrehabilitering är främst att instruera, övervaka, motivera och utvärdera fysisk träning. Det har visat sig viktigt att inte bara behandla utifrån det fysiska utan även psykologiska och sociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av fysioterapeutledd fysisk träning under centerbaserad hjärtrehabilitering (fas 2) efter hjärtinfarkt. Metod: Studien utformades utifrån en beskrivande intervjustudie med induktiv ansats. Sex patienter intervjuades för att undersöka upplevelser av deras hjärtrehabilitering. En manifest innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. Resultat: Sex kategorier och nio underkategorier skapades utifrån analysen. De sex kategorierna var: Mental påverkan av fysisk träning, Gruppens betydelse vid fysisk träning, Insikt och förståelse av fördelar och hinder för fysisk träning efter hjärtinfarkt, Positiva och negativa effekter av fysisk träning, Fysioterapeutens stöttande roll i träningen samt träningsuppläggets struktur. Slutsats: Resultaten visade att informanterna upplevde den fysiska förmågan som nedsatt i början av hjärtrehabiliteringen. Socialt stöd från fysioterapeuten och andra deltagare i gruppen bidrog till en ökad tilltro till att genomföra och vidmakthålla den fysiska träningen

Mmm... Que Cuarentena tan aburrida / ¡o sole mío!

Gorila en el Parque Nacional del Gorila de Mgahinga, Uganda. Comedy Wildlife Photo Awards 2020Ardilla en Hungr&iacute;a. Comedy Wildlife Photo Awards 202