Erfarenhetsåterföring för industriellt byggande i samverkan : Erfarenhetsåterföringsmodell för MIKS-projekt med Masonite Beams AB som systemägare, baserad på tillverkningsindustrins processförbättringsfilosofier utifrån referensprojektet "Kv. Kullen"

The general construction process today is not designed to handle the entire process as a whole system, which means that changes are needed in both process and the management of it. Productivity within housing is lower than in the manufacturing industries due to a lack of cooperation between actors, weak commitment, a disruptive construction process and lack of holistic approach. Creating maximum value for the customer and minimize waste of resources is fundamental to lean production and the Toyota Production System, TPS, two of the most successful manufacturing process philosophies. To achieve an effective and functioning concept within industrial housing, it should be based on long-term relationships and continuous processes with a focus on the customers. Structured processes and practices, standardized technology and knowledge back into the processes is the key.MFB, Masonite Flexible Building System, is a building system for industrial construction with a high degree of prefabrication which minimize and facilitates the assembly work on the construction site. MIKS, MFB Industrial Constructive Interaction, is a form of cooperation between actors in industrial wood construction with the MFB-system. The MIKS model has been developed during a development project, with two construction projects made with MFB system and the MIKS model. One of these, Kv. Kullen in Nordmaling (Sweden), has been studied to analyze how methods for experience feedback within the manufacturing industry can be used to increase the experience feedback for the joint action group so as to gain power in competing with larger companies.On site documentation, along with the contractor's statement of costs, showed which procedures that were most time and resource consuming. Participants were interviewed with techniques from the manufacturing business and the interviews were analyzed to find the root cause of the additional costs of the project. The analysis shows that the greatest waste is unnecessary or faulty workmanship, and the waste that it created in turn. To form a competitive joint action group requires: - Control of the process- Designate the process owner- Common goals for each new construction project: - Short-term goals - what the specific project to achieve - Long-term goals - evaluate and revise- Determine the common platform for the process- The contractor appoints and train or hire a process manager- Every actor or team for each stage designates a process observer who uses “five whys”, continuous follow-up meetings and simple documentation and reports to the process manager- Perform continuous and time-limited measurement and control- Return the experience to the common process platform of joint action group and distribute the informationValiderat; 20120226 (anonymous

Badhus i Umeälven : designförslag och fördjupning av förstudie

Validerat; 20101217 (root

Primary nurse’s experiences of assess skin rashes in primary care

Hudutslag ären vanlig kontaktorsak inom primärvården och därför möter distriktssköterskan dagligen patienter med olika typer av hudutslag. Hudutslag oavsett diagnos eller etiologi, drabbar stora delar av världens befolkning och kan påverka människors livskvalitet negativt. I rollen som distriktssköterska innebär det att självständigt kunna bedöma och undersöka hudutslag. Genom förskrivningsrätten har distriktssköterskan möjlighet att förskriva behandling och därmed lindra patientens besvär men också kontakt med andra professiner för att remittera vidare. Syfte: Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att bedöma personer med hudutslag inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta distriktssköterskor inom primärvården i Hallands län. Data analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier med fem subkategorier indentifierades; Regelbundna bedömningar, Organisatoriska förutsättningar, Erfarenhetens betydelse. Slutsats: Studien belyser distriktssköterskans erfarenhet av att bedöma hudutslag och utmärkande för studien är att det är den yrkesverksamma tiden som skapar erfarenheten samt vikten av teamarbete vid bedömningar. Samtliga distriktssköterskor upplever att hudbedömningar är komplexomvårdnad och önskar mer utbildning inom området. En förbättrad kunskap inom området kan leda till minskat vårdbehov då flera korrekta bedömningar utförs.

Workplace incivility : A study of workplace incivility among office workers

Människor på en arbetsplats kan bete sig på en rad olika sätt som orsakar skada för organisationen och dess medlemmar. Mobbning, stöld, trakasserier och våld är några av de beteenden som arbetsgivare sedan lång tid tillbaka, med olika medel, försökt att bekämpa. Men det finns även andra typer av beteenden, något mindre synliga, som skadar organisationen och dess medlemmar minst lika mycket. Dessa beteenden går att kategorisera som ohövligt beteende. Den här kvantitativa enkätstudien är baserad på 120 svar som analyserats för att besvara syfte och frågeställningar om vem som blir utsatt för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende bland kontorspersonal och på vilket sätt detta påverkar individer.  I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren till ämnet genom bakgrund och tidigare forskning. I kapitlet definieras bland annat begreppet ohövligt beteende, teorier kring hur beteendet kan sprida sig, hur det skiljer sig från andra beteenden och konsekvenser av det. Genomgående i kapitlet redogörs för tidigare forskning på ämnet. Sedan följer metodkapitlet som bland annat redogör för val av metod, urval, datainsamling, hur enkäten konstruerats samt hur databearbetningen gått till väga.  I studiens resultat och analys redovisas vilka individer som blir utsatta för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende, samt eventuella orsaker till detta. I resultatet framkommer bland annat att män, individer som arbetat i 0–5 år på sin nuvarande arbetsplats och individer i en tidsbegränsad anställning i större utsträckning blir utsatta för ohövligt beteende. Dessutom visar resultatet på att individer som utsätts för ohövligt beteende bevittnar ohövlighet i större utsträckning jämfört med de som inte blir utsatta för beteendet. Vidare bevittnar män och individer som arbetat 2–5 år på sin nuvarande arbetsplats ohövligt beteende i större utsträckning och anstiftare av ohövligt beteende är i åldern 24–43 år. Individer som utsätts för och bevittnar ohövligt beteende upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen jämfört de individer som inte utsätts för eller bevittnar ohövlighet. Resultatet visar på att individer som upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen anstiftar ohövligt beteende i högre utsträckning jämfört med de som upplever en hög trivsel och bra stämning. Vidare visar resultatet också på att ohövlighet smittar. Individer som utsätts för eller bevittnar ohövligt beteende anstiftar ohövlighet mer jämfört med de som inte utsätts för eller bevittnar beteende. Därtill visar resultatet på att individer som anstiftar ohövligt beteende blir utsatta för ohövlighet i större utsträckning än de som inte anstiftar beteendet. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara syfte och frågeställningar. Avslutningsvis diskuteras studiens styrkor och svagheter följt av förslag till vidare forskning på ämnet.

Workplace incivility : A study of workplace incivility among office workers

Människor på en arbetsplats kan bete sig på en rad olika sätt som orsakar skada för organisationen och dess medlemmar. Mobbning, stöld, trakasserier och våld är några av de beteenden som arbetsgivare sedan lång tid tillbaka, med olika medel, försökt att bekämpa. Men det finns även andra typer av beteenden, något mindre synliga, som skadar organisationen och dess medlemmar minst lika mycket. Dessa beteenden går att kategorisera som ohövligt beteende. Den här kvantitativa enkätstudien är baserad på 120 svar som analyserats för att besvara syfte och frågeställningar om vem som blir utsatt för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende bland kontorspersonal och på vilket sätt detta påverkar individer.  I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren till ämnet genom bakgrund och tidigare forskning. I kapitlet definieras bland annat begreppet ohövligt beteende, teorier kring hur beteendet kan sprida sig, hur det skiljer sig från andra beteenden och konsekvenser av det. Genomgående i kapitlet redogörs för tidigare forskning på ämnet. Sedan följer metodkapitlet som bland annat redogör för val av metod, urval, datainsamling, hur enkäten konstruerats samt hur databearbetningen gått till väga.  I studiens resultat och analys redovisas vilka individer som blir utsatta för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende, samt eventuella orsaker till detta. I resultatet framkommer bland annat att män, individer som arbetat i 0–5 år på sin nuvarande arbetsplats och individer i en tidsbegränsad anställning i större utsträckning blir utsatta för ohövligt beteende. Dessutom visar resultatet på att individer som utsätts för ohövligt beteende bevittnar ohövlighet i större utsträckning jämfört med de som inte blir utsatta för beteendet. Vidare bevittnar män och individer som arbetat 2–5 år på sin nuvarande arbetsplats ohövligt beteende i större utsträckning och anstiftare av ohövligt beteende är i åldern 24–43 år. Individer som utsätts för och bevittnar ohövligt beteende upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen jämfört de individer som inte utsätts för eller bevittnar ohövlighet. Resultatet visar på att individer som upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen anstiftar ohövligt beteende i högre utsträckning jämfört med de som upplever en hög trivsel och bra stämning. Vidare visar resultatet också på att ohövlighet smittar. Individer som utsätts för eller bevittnar ohövligt beteende anstiftar ohövlighet mer jämfört med de som inte utsätts för eller bevittnar beteende. Därtill visar resultatet på att individer som anstiftar ohövligt beteende blir utsatta för ohövlighet i större utsträckning än de som inte anstiftar beteendet. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara syfte och frågeställningar. Avslutningsvis diskuteras studiens styrkor och svagheter följt av förslag till vidare forskning på ämnet.

Design of user interface for application to assist elderly in every day life

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram ett gränssnitt till en applikation för äldre. Målet med applikationen är att öka tryggheten och underlätta för äldre i vardagen, samt att minska social isolering. Frågeställningarna grundades dels på vilka funktioner som är relevanta och önskvärda i en sådan applikation, dels hur applikationen ska anpassas efter såväl låg teknikvana, som fysiska och kognitiva nedsättningar som är vanliga vid hög ålder. Arbetet inleddes med litteraturstudier om målgruppen, dess behov och svårigheter. Relaterade arbeten och liknande produkter granskades. Dessutom studerades olika designmetoder och -verktyg som ansågs vara relevanta för projektet. Arbetsprocessen bestod av iterativa cyklar där designval och funktioner diskuterades och utvecklades med hjälp av olika designverktyg. Dessa utvärderades sedan genom användartester. Resultatet från testerna analyserades och bidrog till ändringar och vidarutvecklingar i nästa cykel. Resultatet består av en interaktiv prototyp som grundar sig i teori och de upptäckter som gjorts under arbetets gång. Rapporten avslutas med en diskussion om huruvida resultatet uppfyllde målen och vad som fungerat bra och mindre bra i arbetsprocessen. Dessutom diskuteras etiska aspekter med arbetet och möjlig vidareutveckling

To live a changed life : Men´s experience to live with prostate cancer

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Sjukdomen skapar olika besvär som påverkar männens dagliga liv. Under sjukdomsförloppet upplever männen att de förlorar sin värdighet. Som sjuksköterska är det viktigt att se till hela patienten och ge en personcentrerad omvårdnad utifrån omvårdnadsdiagnoser. Syfte: Att belysa mäns upplevelse av att leva med prostatacancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Data hämtades från 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien utmynnade i fem kategorier som männen upplevde: informationsbehov, förlorad värdighet, oro för egen dödlighet, upplevelse av olika stöd och anpassning av vardagen. Slutsats: Männens vardag påverkas av sjukdomen prostatacancer och de behöver stöd i olika former. Sjuksköterskan bör möta männen på deras nivå och ge männen en individanpassad omvårdnad.Background: Prostate cancer is the most common form of cancer that afflicts men in Sweden. The affliction creates different struggles that affect the men’s daily lives. During the progress of the disease the men experience a loss of their dignity. As a nurse it is important to care for the patient as a whole and provide a personal care, related to the nursing diagnosis of the patient. Aim: To shed light on the experiences of the men who are currently living with prostate cancer. Method: A study of literature focusing on qualitative data. Data was gathered from 12 scientific articles. Result: The study led to five categories that the men experienced: The lack of information, loss of dignity, anxiety surrounding own mortality, experience of different support forms and adjustment of the everyday life. Conclusion: The men’s daily lives are affected extensively by the disease prostate cancer and they need different forms of support. The nurse should level with the men in order to provide an individual care

Design of user interface for application to assist elderly in every day life

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram ett gränssnitt till en applikation för äldre. Målet med applikationen är att öka tryggheten och underlätta för äldre i vardagen, samt att minska social isolering. Frågeställningarna grundades dels på vilka funktioner som är relevanta och önskvärda i en sådan applikation, dels hur applikationen ska anpassas efter såväl låg teknikvana, som fysiska och kognitiva nedsättningar som är vanliga vid hög ålder. Arbetet inleddes med litteraturstudier om målgruppen, dess behov och svårigheter. Relaterade arbeten och liknande produkter granskades. Dessutom studerades olika designmetoder och -verktyg som ansågs vara relevanta för projektet. Arbetsprocessen bestod av iterativa cyklar där designval och funktioner diskuterades och utvecklades med hjälp av olika designverktyg. Dessa utvärderades sedan genom användartester. Resultatet från testerna analyserades och bidrog till ändringar och vidarutvecklingar i nästa cykel. Resultatet består av en interaktiv prototyp som grundar sig i teori och de upptäckter som gjorts under arbetets gång. Rapporten avslutas med en diskussion om huruvida resultatet uppfyllde målen och vad som fungerat bra och mindre bra i arbetsprocessen. Dessutom diskuteras etiska aspekter med arbetet och möjlig vidareutveckling

Intensivvårdsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA. Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige. Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd. Utifrån kategorierna framkom huvudtemat; Att vara utlämnad i en krävande situation. Sjuksköterskorna upplevde starka känslor i vården kring barn och det ansågs viktigt att vara väl förberedda då ett barn kommer till IVA, samt att ha ett fungerande samarbete. Slutsatser: Att vårda barn på en allmän IVA kan vara en både utmanande och utsatt situation för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna är i behov av ytterligare utbildning och möjlighet att askultera på andra avdelningar för att kunna lära sig mer om vård av barn.Background: An intensive care unit [ICU] specialized in children might not be available in a smaller hospital, this causes many children to be admitted to a general ICU along with adult patients. In 2012, 2709 children in Sweden, between 0-18 years of age were admitted to a general ICU. There are major differences in caring for children compared to adults, intensive care nurses that work in general ICUs may lack the knowledge that’s required to care for children. Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurses experiences of caring for children in a general ICU. Method: Four focus group discussions with a total of 13 participants were carried out, data was analysed using qualitative content analysis and eight categories and one theme emerged. The study was carried out in a smaller hospital in the middle of Sweden. Results: The categories that emerged were; an emotional challenge, a need of control and a need of cooperation and support. From these categories a main theme emerged; being exposed in a demanding situation. The nurses experienced strong emotions when caring for children. They also described the importance of being well prepared when a child was going to be admitted to the ICU and it was also important with a functioning teamwork. Conclusions: Caring for a child in a general ICU can be a challenging and exposed situation for the nurses. The nurses are in need of further education and the possibility to visit other wards to learn more about caring for children

Intensivvårdsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA. Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige. Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd. Utifrån kategorierna framkom huvudtemat; Att vara utlämnad i en krävande situation. Sjuksköterskorna upplevde starka känslor i vården kring barn och det ansågs viktigt att vara väl förberedda då ett barn kommer till IVA, samt att ha ett fungerande samarbete. Slutsatser: Att vårda barn på en allmän IVA kan vara en både utmanande och utsatt situation för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna är i behov av ytterligare utbildning och möjlighet att askultera på andra avdelningar för att kunna lära sig mer om vård av barn.Background: An intensive care unit [ICU] specialized in children might not be available in a smaller hospital, this causes many children to be admitted to a general ICU along with adult patients. In 2012, 2709 children in Sweden, between 0-18 years of age were admitted to a general ICU. There are major differences in caring for children compared to adults, intensive care nurses that work in general ICUs may lack the knowledge that’s required to care for children. Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurses experiences of caring for children in a general ICU. Method: Four focus group discussions with a total of 13 participants were carried out, data was analysed using qualitative content analysis and eight categories and one theme emerged. The study was carried out in a smaller hospital in the middle of Sweden. Results: The categories that emerged were; an emotional challenge, a need of control and a need of cooperation and support. From these categories a main theme emerged; being exposed in a demanding situation. The nurses experienced strong emotions when caring for children. They also described the importance of being well prepared when a child was going to be admitted to the ICU and it was also important with a functioning teamwork. Conclusions: Caring for a child in a general ICU can be a challenging and exposed situation for the nurses. The nurses are in need of further education and the possibility to visit other wards to learn more about caring for children