The everyday of decision-making

Udostępnienie publikacji Wydawnictwa Uniwersytetu Łódzkiego finansowane w ramach projektu „Doskonałość naukowa kluczem do doskonałości kształcenia”. Projekt realizowany jest ze środków Europejskiego Funduszu Społecznego w ramach Programu Operacyjnego Wiedza Edukacja Rozwój; nr umowy: POWER.03.05.00-00-Z092/17-00

Climate change, values, and the cultural cognition thesis

Recently the importance of addressing values in discussions of risk perception and adaptation to climate change has become manifest. Values-based approaches to climate change adaptation and the cultural cognition thesis both illustrate this trend. We argue that in the wake of this development it is necessary to take the dynamic relationship between values and beliefs seriously, to acknowledge the possibility of bi-directional relationships between values and beliefs, and to address the variety of values involved (e.g. personal, epistemic and cultural values). The dynamic relationship between values and beliefs, we claim, highlights the need to bring ethical considerations to bear on climate change communication. In particular, we must ask whether it is acceptable to tailor information about the risks of climate change in an effort to maximize communicative effectiveness given the values of the target group

Using Eye Tracking to Trace a Cognitive Process: Gaze Behaviour During Decision Making in a Natural Environment

The visual behaviour of consumers buying (or searching for) products in a supermarket was measured and used to analyse the stages of their decision process. Traditionally metrics used to trace decision-making processes are difficult to use in natural environments that often contain many options and unstructured information. Unlike previous attempts in this direction (i.e. Russo & Leclerc, 1994), our methodology reveals differences between a decision-making task and a search task. In particular the second (evaluation) stage of a decision task contains more re-dwells than the second stage of a comparable search task. This study addresses the growing concern of taking eye movement research from the laboratory into the ‘real-world’, so findings can be better generalised to natural situations

Unveiling the Concept of Packaging Logistics

An increasingly competitive environment, technological advancements and globalisation are a few of the factors placing higher demands on today’s company activities, e.g. development, production and distribution processes. Company activities have hereby become a complex system, even more so if one company is seen as part of a network of companies. The aim of this article is to present and elaborate on an approach that deals with these matters in an integrated manner – packaging logistics, where the logistics systems are studied from a packaging perspective. This is carried out through putting package definitions and logistics definitions into a model framework based on Porter’s value chain and Christopher’s network theory. Rather than studying packaging and logistics separately, the integrated concept of packaging logistics will give a more complete perspective in problem solving and research. The contribution of this article is to theorise and introduce suggestions to define the subject of packaging logistics

Avkastning och foderkvalitet i våtängsvegetation i översvämningsområden runt sjön Östen

Området runt sjön Östen har höga natur- och kulturvärden och är samtidigt värdefull jordbruksbygd samt har ett stort värde för friluftsliv med mera. Ett sätt att behålla områdets natur- och kulturvärden och värde för friluftslivet är slåtter. Inom projektet ”Samverkan sjön Östen” har man från SLU Skara under sommaren 2014 skördat ett antal provrutor på 6 olika provtagningsplatser runt sjön för att uppskatta avkastning och analysera näringsinnehållet i våtängsvegetationen. Detta för att se om materialet kan användas till foder. Fyra provtagningstillfällen, med tre veckors intervall gjordes, med start den 2 juli och avslut den 1 september. Vid första tillfället gjordes en växtartsinventering. Avkastningen vid första provtagningstillfället varierade från 2 900 till 8 800 kg ts/ha, beroende på om det var låg- eller högstarräng. Torrsubstanshalten i grönmassan var hög och varierade mellan 25 och 34 %. Näringsinnehållet i grönmassan var lågt redan vid det första provtagningstillfället, vilket gör att det endast duger som foder till dikor under lågdräktighet. Vid tredje provtagningstillfället (12 augusti) märktes att det började bli mögeltillväxt i det tjocka gräset, främst i högstarrängen och därför inte dugligt till foder. Högstarrängen hade något högre råproteininnehåll och högre smältbarhet, men hade också ett högre fiberinnehåll än lågstarrängen. Jättegröe visade sig vara ett mycket grovt gräs, som hade ett väsentligt lägre näringsinnehåll än rörflen, speciellt när det gällde råprotein. Återväxten däremot höll ett näringsinnehåll som motsvarar vallfoder skördat vid full axgång. Järn och manganhalter i växtmaterialet ökade över tid och var mycket höga i augusti och september. Troligtvis är det lågt pH i jorden, vilket gör att växterna tar upp mer av järn och mangan

Aluminiumburkar i ensilage – problem för korna och lantbrukarna

Enligt Håll Sverige Rent:s markägarenkät 2013 har nedskräpningen ökat i Sverige de senaste åren och det är både jordbruksmark och skogsmark som skräpas ner. Att odla vall intill trafikerade vägar innebär stor risk för inblandning av aluminium i grovfoderkedjan. Skärvor från söndertrasade aluminiumburkar kan leda till att djuren drabbas av åkomman vasst och i förlängningen måste nödslaktas. I projektet ”Aluminiumburkar i ensilage – problem för korna och lantbrukarna” har 16 mjölk- och nötköttsproducenter samt distriktsveterinärer och besiktningsveterinärer i Västsverige intervjuats i syfte att försöka fastställa om och i hur stor grad aluminiumburkar är ett problem. De intervjuade lantbrukarna visade sig ha problem med nedskräpning utmed trafikerade vägar, särskilt i början och slutet av turistsäsongen. Det skräp som oftast hittades på foderbordet hos djuren var söndertrasade aluminiumburkar. Totalt nödslaktades 51 nötkreatur på grund av vasst och den djurkategori som drabbades hårdast var kor. Kostnader för veterinärbesök samt nödslakt kan enligt gjorda beräkningar komma upp i 33 000 kr per nödslaktad mjölkko inklusive produktionsbortfall. Under 2013 fick 5 274 nötkreatur anmärkningen vasst vid slakt vilket motsvarade 1,54 % av det i Sverige totalt slaktade djurantalet. Av dessa var andelen kor 54 %. Distriktsveterinärerna i studien obducerade sällan nödslaktade nötkreatur men fynd av aluminium har gjorts. Besiktningsveterinärer på slakterierna upptäcker skador som orsakas av svalda föremål men föremålen hittas sällan. Flera av de intervjuade lantbrukarna efterlyser en teknisk lösning för att detektera aluminiumburkar innan de hamnar i grovfoderkedjan. En sådan utrustning har parallellt med denna studie utvecklats av två studenter vid Högskolan i Halmstad och kan komma att testas av SLU i Skara under sommaren 2015, förutsatt att finansieringen är löst. Problemet med nedskräpning kvarstår dock