Correction: Disease duration, age at diagnosis and organ damage are important factors for cardiovascular disease in SLE.

To access publisher's full text version of this article, please click on the hyperlink in Additional Links field or click on the hyperlink at the top of the page marked Downloa

Kidney transplant in diabetic patients: modalities, indications and results

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Diabetes is a disease of increasing worldwide prevalence and is the main cause of chronic renal failure. Type 1 diabetic patients with chronic renal failure have the following therapy options: kidney transplant from a living donor, pancreas after kidney transplant, simultaneous pancreas-kidney transplant, or awaiting a deceased donor kidney transplant. For type 2 diabetic patients, only kidney transplant from deceased or living donors are recommended. Patient survival after kidney transplant has been improving for all age ranges in comparison to the dialysis therapy. The main causes of mortality after transplant are cardiovascular and cerebrovascular events, infections and neoplasias. Five-year patient survival for type 2 diabetic patients is lower than the non-diabetics' because they are older and have higher body mass index on the occasion of the transplant and both pre- and posttransplant cardiovascular diseases prevalences. The increased postransplant cardiovascular mortality in these patients is attributed to the presence of well-known risk factors, such as insulin resistance, higher triglycerides values, lower HDL-cholesterol values, abnormalities in fibrinolysis and coagulation and endothelial dysfunction. In type 1 diabetic patients, simultaneous pancreas-kidney transplant is associated with lower prevalence of vascular diseases, including acute myocardial infarction, stroke and amputation in comparison to isolated kidney transplant and dialysis therapy.</p> <p>Conclusion</p> <p>Type 1 and 2 diabetic patients present higher survival rates after transplant in comparison to the dialysis therapy, although the prevalence of cardiovascular events and infectious complications remain higher than in the general population.</p

The BARRIERS scale -- the barriers to research utilization scale: A systematic review

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>A commonly recommended strategy for increasing research use in clinical practice is to identify barriers to change and then tailor interventions to overcome the identified barriers. In nursing, the BARRIERS scale has been used extensively to identify barriers to research utilization.</p> <p>Aim and objectives</p> <p>The aim of this systematic review was to examine the state of knowledge resulting from use of the BARRIERS scale and to make recommendations about future use of the scale. The following objectives were addressed: To examine how the scale has been modified, to examine its psychometric properties, to determine the main barriers (and whether they varied over time and geographic locations), and to identify associations between nurses' reported barriers and reported research use.</p> <p>Methods</p> <p>Medline (1991 to September 2009) and CINHAL (1991 to September 2009) were searched for published research, and ProQuest^®digital dissertations were searched for unpublished dissertations using the BARRIERS scale. Inclusion criteria were: studies using the BARRIERS scale in its entirety and where the sample was nurses. Two authors independently assessed the study quality and extracted the data. Descriptive and inferential statistics were used.</p> <p>Results</p> <p>Sixty-three studies were included, with most using a cross-sectional design. Not one study used the scale for tailoring interventions to overcome identified barriers. The main barriers reported were related to the setting, and the presentation of research findings. Overall, identified barriers were consistent over time and across geographic locations, despite varying sample size, response rate, study setting, and assessment of study quality. Few studies reported associations between reported research use and perceptions of barriers to research utilization.</p> <p>Conclusions</p> <p>The BARRIERS scale is a nonspecific tool for identifying general barriers to research utilization. The scale is reliable as reflected in assessments of internal consistency. The validity of the scale, however, is doubtful. There is no evidence that it is a useful tool for planning implementation interventions. We recommend that no further descriptive studies using the BARRIERS scale be undertaken. Barriers need to be measured specific to the particular context of implementation and the intended evidence to be implemented.</p

Amniotic fluid C-peptide and phosphatidyl glycerol in diabetic pregnancy

Peer Reviewe

The separation and identification of parasite eggs from horse feces

Freely grazing horses are at risk of infection by parasites such as Parascaris equorum (roundworm), Strongylus spp. (large bloodworms), Cyathostomes (small bloodworms), and Anoplochephala perfoliata (tapeworms). Mixed infections are common and diagnosis is based on demonstrations of eggs in feces followed by identification of larvae after fecal culture. Drug resistance is a growing problem, not least because treatments tend to be cheaper than diagnosis and “just in case” treatments common. There is a need for improved methods that are easy to use, rapid and cheap. Furthermore, a successful approach may find use with other livestock such as ruminants and pigs

Från ord till handling : Metoder för att omsätta miljömål till praktisk handling

Ett flertal av dagens stora miljöproblem är betingade av människors livsstil. Samtidigt har dålig miljö ofta en negativ inverkan på människors hälsa. Att påverka människors beteende är nödvändigt för att åstadkomma en bättre miljö och ett förbättrat hälsotillstånd. Detta kan ske genom utbildning och information, men frågan är på vilket sätt detta ska ske för att verkligen ge avtryck i människors beteende. I handlingsplanen för Dalarnas Miljömål finns flera åtgärder som innebär informationsinsatser inom områden som berör sambandet mellan miljö och hälsa. Här finns också starka kopplingar till flera av de elva folkhälsomålen. Dalarnas Miljömål är ett måldokument med relativt hög abstraktionsnivå. Nästa steg är att operationalisera det – att gå från ord till handling. Det finns ett stort behov av att hitta metoder att kommunicera miljömålen med olika väl avgränsade målgrupper. Detta projekt har handlat om att pröva olika metoder för detta och bygger på några grundläggande pedagogiska teorier som kan sammanfattas med begreppen delaktighet och motivation. Projektet har också visat hur övergripande måldokument med fördel kan omsättas i praktiken genom att bygga nedifrån och börja i det lilla. Vad som påverkar en människas beteende styrs av en rad skilda faktorer som varierar från människa till människa, från sakområde till sakområde och som även förändras över tid. En gemensam nämnare är att det förändrade beteendet ger någon form av vinst för den enskilda människan i form av till exempel förbättrad hälsa, ekonomi eller en bättre miljö. Vinsterna för den enskilde behöver inte nödvändigtvis vara direkt kopplade till miljömålen utan kan vara indirekta som t ex önskan att tillhöra ett avantgarde, att bli omtyckt av andra etc. Det viktigaste för varje individ är att frågan ”What’s in it for me?” får ett nöjaktigt svar. Det kräver en tydlig och avgränsad målgrupp vilket är en viktig utgångspunkt i detta projekt

Från ord till handling : Metoder för att omsätta miljömål till praktisk handling

Ett flertal av dagens stora miljöproblem är betingade av människors livsstil. Samtidigt har dålig miljö ofta en negativ inverkan på människors hälsa. Att påverka människors beteende är nödvändigt för att åstadkomma en bättre miljö och ett förbättrat hälsotillstånd. Detta kan ske genom utbildning och information, men frågan är på vilket sätt detta ska ske för att verkligen ge avtryck i människors beteende. I handlingsplanen för Dalarnas Miljömål finns flera åtgärder som innebär informationsinsatser inom områden som berör sambandet mellan miljö och hälsa. Här finns också starka kopplingar till flera av de elva folkhälsomålen. Dalarnas Miljömål är ett måldokument med relativt hög abstraktionsnivå. Nästa steg är att operationalisera det – att gå från ord till handling. Det finns ett stort behov av att hitta metoder att kommunicera miljömålen med olika väl avgränsade målgrupper. Detta projekt har handlat om att pröva olika metoder för detta och bygger på några grundläggande pedagogiska teorier som kan sammanfattas med begreppen delaktighet och motivation. Projektet har också visat hur övergripande måldokument med fördel kan omsättas i praktiken genom att bygga nedifrån och börja i det lilla. Vad som påverkar en människas beteende styrs av en rad skilda faktorer som varierar från människa till människa, från sakområde till sakområde och som även förändras över tid. En gemensam nämnare är att det förändrade beteendet ger någon form av vinst för den enskilda människan i form av till exempel förbättrad hälsa, ekonomi eller en bättre miljö. Vinsterna för den enskilde behöver inte nödvändigtvis vara direkt kopplade till miljömålen utan kan vara indirekta som t ex önskan att tillhöra ett avantgarde, att bli omtyckt av andra etc. Det viktigaste för varje individ är att frågan ”What’s in it for me?” får ett nöjaktigt svar. Det kräver en tydlig och avgränsad målgrupp vilket är en viktig utgångspunkt i detta projekt