”Det är mellan lärare och lärare det sprids” - En studie av lärares uppfattningar av implementeringen av IKT som didaktiskt verktyg.

Den svenska skolan digitaliseras i allt högre grad. Andelen skolor där elever och lärare har tillgång till personliga datorer har ökat markant de senaste åren men utvärderingar ifrågasätter implementeringens framgång. Enligt Digitaliseringskommissionen är Sverige världsbäst på att dela ut datorer i skolan men bland de sämsta på att använda dem i undervisningen. Syftet med föreliggande studie är att studera förutsättningarna för implementering av IKT som didaktiskt verktyg, med särskilt fokus på lärares förändringsbenägenhet, organisatoriska resurser och styrning. För att svara mot syftet vilar undersökning på tre forskningsfrågor -Hur uppfattar lärare styrningen kring implementeringen av IKT? -Hur uppfattar lärare stöd och resurser för implementeringen av IKT som didaktiskt verktyg? -Vilka centrala faktorer förklarar lärares förändringsbenägenhet med avseende på lärares användning av IKT? Studien har en fenomenografisk utgångspunkt och utifrån denna ansats har undersökningen designats som en kvalitativ intervjustudie med respondentinriktning. Materialet har samlats in genom öppna intervjuer med sju lärare och analyserats med fenomenografisk och hermeneutisk analysmetod. Resultatet visar att lärarna uppfattar såväl en avsaknad av styrning som att styrningen kommer från flera nivåer. I fråga om stöd och resurser uppfattar lärarna att det finns organisatoriskt stöd och kollegialt stöd men även att de uppfattar att stödet brister i vissa avseenden, såsom tid och fortbildning. Resultatet på studiens tredje forskningsfråga visar att synen på IKT och professionellt ledarskap samt upplevelse av nytta och pedagogiska möjligheterna är speciellt viktiga för förklara lärarnas förändringsbenägenhet. Detta påverkar läraryrket genom att studien visar på faktorer som är fortsatt viktiga för att förbättra implementeringen. Stöd och resurser vid implementering bör fördelas efter individers eller gruppers behov och inte lika över hela lärarkåren. Dessutom betonas vikten av det kollegiala stödet och samarbetet mellan lärare som centralt för det praktiska IKT-arbetet

Möjligheter, begränsningar och professionellt motstånd. En studie av gymnasierektorers uppfattningar av möjligheter att implementera beslut rörande ökad lönespridning.

Bakgrund: Sedan tariffsystemet avskaffades och ersattes med individuell, differentierad lönesättning 1996 har lönespridningen bland lärarna minskat. Lärarfackförbund och arbetsgivarorganisationer är överens om skolan behöver vara flexibel och att lönespridningen är viktigt för goda resultat. Då rektorerna på skolorna är högst delaktiga i lönesättnings-processen har denna studie valt att ta ett aktörsperspektiv Syfte: Syftet med studie är att studera hur rektorer på kommunala gymnasieskolor uppfattar sina möjligheter att implementera beslut rörande ökad lönespridning. Den frågeställning som ligger till grund för studien är: Hur uppfattar gymnasierektorerna de beslut som ska implementeras? Hur uppfattar gymnasierektorerna sina möjligheter att kunna genomföra implementeringen? Hur upplevs viljan att genomföra implementeringen bland gymnasierektorer? Metod: Utifrån studiens syfte och frågeställning har undersökningen utformats som en teorikonsumerande fallstudie. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med respondentinriktning. Resultat: Studiens visar på tre huvudsakliga resultat. För det första uppfattas besluten som tydlig gällande ramverk men inte rörande praktiskt genomförande. För det andra har rektorerna goda möjligheter att arbeta inom de ramar som finns men de upplever att de finns begränsande faktorer. För det tredje finns en skillnad i rektorernas inställning till ökad lönespridning, vissa är positiva medan andra gör ett professionellt motstånd mot besluten

Paul between Synagogue and State : Christians, Jews, and Civic Authorities in 1 Thessalonians, Romans, and Philippians

When first-century gentile Christians withdrew from the traditional and civic Graeco-Roman cults and increasingly began to be identified by the Romans as not belonging to mainstream or common Judaism, they soon found themselves pressed "between synagogue and state." On the one side, the fact that they did not observe the Torah elicited hostility from Jews who did not want to be identified with a movement that in Roman eyes could be interpreted as seditious and thus jeopardize their own political and religious privileges. On the other side, the Roman authorities were well known for their suspicion of upstart religious movements and potentially subversive organizations. Did Christians in this situation make any attempt to claim Jewish identity and rights in order to operate under the privileges of the Jews and to avoid potential conflicts with the wider civic community and the governing authorities? And how did the apostle Paul respond to this socio-political dilemma of the early first-century Christian movement? Building on these and related questions, this study attempts to reconstruct the interactions between Christians, Jews, and civic authorities in Thessalonica, Rome, and Philippi in the middle of the first century CE and investigates how interactions in this tripartite relation shaped the self-understanding and identity of the Christian communities of 1 Thessalonians, Romans, and Philippians. It is argued that the need for socio-political legitimacy in the Graeco-Roman society was a pressing need for the Christian movement not only from the late first century and onward but already in the middle of the first century, and that the interactions between Christians, Jews, and civic authorities played a vital role in forming a specific Christian self-understanding in the Pauline churches. After having identified the socio-political settings implicit in these three letters, it is concluded that Paul addresses issues relating to the interactions between Christians, Jews, and civic authorities in 1 Thessalonians, Romans, and Philippians, and that his response and theology fomented the process of the "parting of the ways"—that is, the emergence of Christian distinctiveness and the pulling apart of Christianity and Judaism—in its early stages. However, it is also concluded that when they were in conflict with the wider civic community and the governing authorities early Christians did in some places claim Jewish social and political rights for themselves