Interrelationship of emotional stability, hassles, uplifts, coping and stress-related symptoms in Swedish female and male military veterans

Drawing on previous research, two hypotheses were tested: (1) the higher the frequency of daily uplifts and use of functional coping strategies, and the lower the frequency of daily hassles and use of dysfunctional coping strategies, the lower the prevalence of stress‐related symptoms will be, and vice versa; and (2) the direct relationship between the personality dimension emotional stability and stress‐related symptoms, will be moderated by daily hassles, daily uplifts and coping processes. A quantitative test of a qualitatively developed model was performed. A questionnaire was sent to all Swedish military veterans who had served in the period 2011–2015 and 1859 individuals (1,614 men and 199 women, 46 individuals did not mark gender) responded (40.5% total response rate). All analyses were made separately for men and women. Comparisons between theoretically favorable and unfavorable profiles across the model variables, daily uplifts, daily hassles, functional coping and dysfunctional coping (based on a cluster analysis), showed considerable differences regarding the prevalence of stress‐related symptoms as predicted by the model and supporting the first hypothesis. Regression and moderation analyses yielded limited support for the second hypothesis. As predicted, female veterans reported a higher frequency of physical, emotional and cognitive stress‐related symptoms than male veterans. The main conclusion is that the theoretical model stood up well when empirically tested and offers a promising approach to future studies on everyday stress and health. The results contribute with new knowledge of military veterans compared to the main stream PTSD, depression and drug abuse‐oriented studies.publishedVersio

Do parents educational level impact on medicate ADHD children?

Studiens syfte var dels att undersöka om det fanns skillnader iförskrivning av centralstimulantia hos barn som kunde kopplas tillföräldrarnas utbildningsnivå och dels att undersöka om det fannsskillnader i förskrivning av centralstimulantia vid nydiagnosticeradADHD som kunde kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. Uppgifterom studiepopulationen hämtades som aggregerad data frånläkemedelsregistret, patientregistret och utbildningsregistret.Deltagarantal för första forskningsfrågan var 37959 personer, varav25385 pojkar och 12574 flickor. Den andra forskningsfråganomfattade 9443 personer varav 5931 pojkar och 3512 flickor.Åldrarna på deltagarna var 5-24 år. Resultaten från analyser av denförsta forskningsfrågan visade att barn vars föräldrar hadegymnasium som högsta utbildning var den grupp som hade störstandel behandlade. I den andra forskningsfrågan sågs inga skillnadermellan föräldrarnas utbildningsnivåer och andelen behandlade vidnydiagnosticerad ADHD.This study examined some factors that can influence which childrenthat medicate with Central Nervous System (CNS) drug. Are there alink between differences in CNS drug use for children with ADHDconnected to parents’ educational level. The research questions of thisstudy were: 1) What are the impacts of parents’ education level onCNS drug use by children with ADHD? and 2) Are there differencesbetween these group of children and children newly diagnosed withADHD in this regard? Aggregated data for this study was collectedfrom The national patient register, Pharmaceutical register, andEducation register. Number of participants in the first group was37959 and the second group consisted of 9443 children. The resultsshowed that children whose parents had Swedish gymnasium as theirhighest education were the ones with the highest treatment proportion,but there were no differences in time of treatment considering theparental education level

Det osynliga läraransvaret : Lärares riskuppfattning och riskhantering

The nature of the risks in today's society means that several occupational groups, such as teachers, have to deal with risks in their work. Because women are not being seen as risk managers to the same extent as men, women-dominated professions are not seen as involving risk management in the same extent as men-dominated. The purpose of this study is to examine how teachers' risk understanding and thereby risk management looks like. The method is a qualitative interview study with 16 participating teachers from four different schools. Thematic analysis was used to extrapolate themes from the interviews. The result of the analysis shows that teacher's understanding of the risk entails a balance between visible and invisible requirements as teachers feels a) a prolonged responsibility in and outside the school and are consequently posed b) organizational and resource-related dilemmas. The study contributes to broadening the concept of risk to areas that are traditionally not perceived as seen as risk management   Keywords: risk understanding, risk manager, teacher, gende

Prekariserande arbetsförhållanden? : En kvalitativ studie om upplevda negativa organisatoriska arbetsvillkor inom barnomsorgen

Syftet med denna kvalitativa studie var att få djupare förståelse för förskollärarnas och barnskötarnas upplevda organisatoriska arbetsvillkor så som de beskrevs i vittnesmålen i den 689-sidor långa förskoleuppropet #pressatläge. Studien baserades på anonymiserade vittnesmål från personal i barnomsorgen från hela Sverige. Analysen av datamaterialet resulterade i tre huvudsakliga teman: a) prekariserande arbetsförhållanden, b) förskolemiljön som en krisplats och c) barns utsatthet nu och i framtiden. Slutsatsen av studien visar att konsekvenser av dåliga arbetsvillkor i en kvinnodominerad yrkesgrupp är kortsiktiga i form av psykisk ohälsa men också långsiktiga vad gäller barnens bästa och verksamhetens framtida utveckling.The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the preschool teacher’s experienced working conditions, as described in the testimonies of a social media call named #pressatläge. The study was based on anonymized testimonies from all over the country. The analysis of the data material resulted in three main themes: a) precarious working conditions, b) the preschool environment as a crisis site and c) the vulnerability of children now and in the future. The consequences of poor working conditions among pre-school teachers are primarily psychological vulnerability and secondly they are jeopardizing the best of the children and the pre-school teacher profession itself

Prekariserande arbetsförhållanden? : En kvalitativ studie om upplevda negativa organisatoriska arbetsvillkor inom barnomsorgen

Syftet med denna kvalitativa studie var att få djupare förståelse för förskollärarnas och barnskötarnas upplevda organisatoriska arbetsvillkor så som de beskrevs i vittnesmålen i den 689-sidor långa förskoleuppropet #pressatläge. Studien baserades på anonymiserade vittnesmål från personal i barnomsorgen från hela Sverige. Analysen av datamaterialet resulterade i tre huvudsakliga teman: a) prekariserande arbetsförhållanden, b) förskolemiljön som en krisplats och c) barns utsatthet nu och i framtiden. Slutsatsen av studien visar att konsekvenser av dåliga arbetsvillkor i en kvinnodominerad yrkesgrupp är kortsiktiga i form av psykisk ohälsa men också långsiktiga vad gäller barnens bästa och verksamhetens framtida utveckling.The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the preschool teacher’s experienced working conditions, as described in the testimonies of a social media call named #pressatläge. The study was based on anonymized testimonies from all over the country. The analysis of the data material resulted in three main themes: a) precarious working conditions, b) the preschool environment as a crisis site and c) the vulnerability of children now and in the future. The consequences of poor working conditions among pre-school teachers are primarily psychological vulnerability and secondly they are jeopardizing the best of the children and the pre-school teacher profession itself

Internationell tjänst 2011-2015 : hur mår dessa kvinnor och män idag och vilken långsiktig effekt har vardagsstress?

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska kvinnor och män som gjort internationella insatser upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse. En enkät skickades hem till samtliga nu levande svenskar som genomfört en eller flera militära internationella insatser för Försvarsmaktens räkning under perioden 2011-2015(N = 4594), de personer som genomfört insatser som enskilt tjänstgörande (till exempel som observatörer) ingår ej i undersökningen eftersom de medverkat i en samtidig, separat studie. Svar erhölls från 199 kvinnor och 1614 män (40.5% svarsfrekvens, 46 personer avstod från att ange kön). Det dominerande svarsmönstret är att undersökningsdeltagarna upplever att de mår bra idag. Dock besväras cirka 15-25% ”ofta” eller ”mycket ofta” av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Sex procent av kvinnorna (n = 11) redovisar en tydlig indikation på PTSD motsvarande siffra bland männen är tre procent (n = 50). Undersökningens främsta praktiska slutsatser är att flertalet undersökningsdeltagare i huvudsak mår bra idag. Samtidigt är antalet personer som uppvisar tydlig PTSD indikation inte är försumbart och detta behöver följas upp av Försvarsmakten. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD

Interrelationship of emotional stability, hassles, uplifts, coping and stress-related symptoms in Swedish female and male military veterans

Drawing on previous research, two hypotheses were tested: (1) the higher the frequency of daily uplifts and use of functional coping strategies, and the lower the frequency of daily hassles and use of dysfunctional coping strategies, the lower the prevalence of stress‐related symptoms will be, and vice versa; and (2) the direct relationship between the personality dimension emotional stability and stress‐related symptoms, will be moderated by daily hassles, daily uplifts and coping processes. A quantitative test of a qualitatively developed model was performed. A questionnaire was sent to all Swedish military veterans who had served in the period 2011–2015 and 1859 individuals (1,614 men and 199 women, 46 individuals did not mark gender) responded (40.5% total response rate). All analyses were made separately for men and women. Comparisons between theoretically favorable and unfavorable profiles across the model variables, daily uplifts, daily hassles, functional coping and dysfunctional coping (based on a cluster analysis), showed considerable differences regarding the prevalence of stress‐related symptoms as predicted by the model and supporting the first hypothesis. Regression and moderation analyses yielded limited support for the second hypothesis. As predicted, female veterans reported a higher frequency of physical, emotional and cognitive stress‐related symptoms than male veterans. The main conclusion is that the theoretical model stood up well when empirically tested and offers a promising approach to future studies on everyday stress and health. The results contribute with new knowledge of military veterans compared to the main stream PTSD, depression and drug abuse‐oriented studies

Enskilt tjänstgörande 1990-2015 : hur mår de idag och vilken långsiktig effekt har vardagsstress?

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska officerare som gjort insatser som enskilt tjänstgörande upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse. Studiens teoretiska ramverk utgörs av en modell över vardagsstress, vilket urskiljer sig gentemot tidigare forskning där allvarliga reaktioner som Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) ofta varit i främsta fokus. En enkät skickades till samtliga nu levande svenskar som varit enskilt tjänstgörande officerare under perioden 1990-2015 (N = 1198). Svar erhölls från 653 personer (54,5% svarsfrekvens). Resultatet visar att majoriteten av deltagarna upplever att de mår bra idag. Endast en mindre grupp rapporterar att de besväras av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Resultatet visar även att ju starkare kombinationen av vardagliga glädjeämnen och funktionell stresshantering är i förhållande till kombinationen av vardagliga oros- och irritationsmoment och dysfunktionell stresshantering, desto lägre är förekomsten av symptom och vice versa. Undersökningens främsta praktiska slutsats är att undersökningsdeltagarna i huvudsak mår bra idag. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD