Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"

Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals-fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen

Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"

Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen

Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"

Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen

Planning for socially sustainable rural housing in Sweden

The aim of this article is to analyse and discuss policies and planning for rural housing, with a special focus on social sustainability. In this endeavour, we review research with such a focus and put this in dialogue with an analysis of the contemporary situation regarding rural housing challenges and policies in Sweden. Countrysides in Europe, including Sweden, are diverse and face different housing-related challenges. The literature illuminates spatial as well as socio-economic inequalities. Both a low demand for housing related to a shrinking labour market and out-migration and a high pressure on the housing market triggering restrictive or conditional measures to avoid speculative developments and rural gentrification affect social sustainability. Our case study on policy and planning measures that deal with rural housing in Sweden shows that there is a need to further investigate and understand the role of housing in rural areas for various groups and people with fewer resources, including further elaboration on the connection between mobilities and housing needs. A narrow focus upon housing provision that does not take into account access to services and communications as well as contemporary mobility flows of different groups challenges equality and well-being in rural areas. In Sweden, housing is primarily a municipal, local responsibility. However, exogenous forces or trends mean that housing issues play out at both the regional and national levels and put the municipalities in a difficult situation

Liminality in nature-based tourism experiences as mediated through social media

The intersection between social media, liminality and nature-based tourism experiences hasn’t been the focus of previous tourism research. Such intersection, on the other hand, is illustrative of how social media relate to the constitution and performance of tourism spatialities, tourist identities, storytelling and place-making, and can lead to relevant theoretical contributes. We aim to investigate how liminality is expressed in relation to nature-based experiences by tourists on social media, and what role social media plays in mediating liminality during nature-based tourism experiences. The analysis is based on a participatory netnography of images and text posts, as well as online interviews with users of the popular social media Instagram. Findings show that the expression of tourism experiences in nature is closely related to specific notions of liminal otherness as opposed to the urban life and the everyday, where nature and wilderness are expressed as related to the genuine, the authentic and a true inner self. Creative combinations of pictures, captions and hashtags make it easier for tourists to express the contrast between the natural landscape and the everyday landscape once they returned home. These combinations also relate closely to performances of resistant and alternative selves and communities. At the same time, such performances are mediated and contested between freedom of self-expression, surveillance and social norms, an aspect that makes their liminal nature ambiguous.

Planning for socially sustainable rural housing in Sweden

The aim of this article is to analyse and discuss policies and planning for rural housing, with a special focus on social sustainability. In this endeavour, we review research with such a focus and put this in dialogue with an analysis of the contemporary situation regarding rural housing challenges and policies in Sweden. Countrysides in Europe, including Sweden, are diverse and face different housing-related challenges. The literature illuminates spatial as well as socio-economic inequalities. Both a low demand for housing related to a shrinking labour market and out-migration and a high pressure on the housing market triggering restrictive or conditional measures to avoid speculative developments and rural gentrification affect social sustainability. Our case study on policy and planning measures that deal with rural housing in Sweden shows that there is a need to further investigate and understand the role of housing in rural areas for various groups and people with fewer resources, including further elaboration on the connection between mobilities and housing needs. A narrow focus upon housing provision that does not take into account access to services and communications as well as contemporary mobility flows of different groups challenges equality and well-being in rural areas. In Sweden, housing is primarily a municipal, local responsibility. However, exogenous forces or trends mean that housing issues play out at both the regional and national levels and put the municipalities in a difficult situation