Molecular characterization of a murine norovirus isolate from Sweden and detection of noroviruses in artificially contaminated raspberries

Frozen, imported raspberries have been linked to several outbreaks of human norovirus (NoV) gastroenteritis in Sweden. Noroviruses are highly infectious and are often presented in low numbers in contaminated foods. Detection with RT-PCR must therefore be preceded by a method that extract and concentrate viruses from the tested food samples, but most available methods are laborious and/or inefficient. Studies on noroviruses are further complicated by the fact that human noroviruses are unable to grow in routinely used cell culture models. The murine norovirus (MNV), a common pathogen of immunocompromised mice, can be cultivated in macrophage-like cells and is often used as a model for studies on human noroviruses. In the present study, a previously unidentified MNV isolate from Sweden was sequenced and molecularly characterized. This isolate also served as a surrogate for testing and further developing a method to concentrate noroviruses from raspberries. Pathatrix (Life Technologies) is an automated magnet separation system that allows concentration of viruses or bacteria from large sample volumes. This system was tested together with cationic paramagnetic beads that attract the negatively charged surface of NoV particles. Results from this study shows that few modifications of the Pathatrix protocol might enhance viral recovery. For further evaluation, the Pathatrix method was compared with polyethylene glycol (PEG) precipitation for concentrating MNV, NoV GI, and GII from artificially contaminated raspberries. PEG precipitation was clearly more efficient but displayed a high degree of inhibition in RT-PCR. Altogether, this study shows that the Pathatrix method is a convenient and quick alternative. However, it needs to be further optimized before it can be used to concentrate noroviruses from raspberries

An investigation into the effectiveness of facial morphing in reducing uv exposure among women and men aged 35 years and older

Background: Non-melanoma skin cancer, which is often caused by exposure to ultraviolet (UV) radiation, is a growing problem among men and women globally. Interventions highlighting the negative appearance-related consequences of UV exposure appear to be effective in changing behaviour and attitudes relating to UV exposure. Facial morphing is an appearance-related intervention (demonstrating future hypothetical ageing to the face) that has been shown to reduce long-term levels of UV exposure among those younger than 35 years; however, its effectiveness has not been tested with older age groups. Aim: To investigate how those aged 35 years and older react to a facial morphing intervention, and to examine how effective this type of intervention can be in reducing UV exposure long-term, as compared to a health-focused intervention. Method: A mixed-methods approach was used, comprising a systematic review and meta-analysis into the effectiveness of appearance-focused interventions to reduce UV exposure; two qualitative studies examining attitudes to UV exposure and a facial morphing intervention among men and women aged 35 years and older; and a small-scale experimental study assessing the long-term effectiveness of facial morphing in reducing UV exposure in this age group, as compared to a healthfocused intervention. Results: Appearance-focused interventions were associated with a small but positive effect in reducing UV exposure. Qualitative findings indicated that facial morphing increased motivations to reduce UV exposure among both men and women, but the quantitative findings did not find significant improvements in sun protection. However, when facial morphing was combined with implementation intentions, results revealed increased intentions to use sun protection among those who considered proximal consequences more important than distal consequences. Conclusion: This PhD has concluded that facial morphing may need to be adapted to be effective with older age groups, and that implementation intentions may be a useful addition to this type of intervention. The current project has identified a number of relevant moderators that should be further examined in future research

Områdesbaserad risk- och sårbarhetsanalys för beslutsfattande inom operativ krishantering

During the past decades, Geographic Information Systems (GIS) have been developed as a tool for managing spatial data. Under the right conditions, GIS can be a useful tool in the field of crisis management where private and public actors need to manage extensive flows of information. This master thesis aims to study how GIS is used in different parts of the risk and vulnerability analysis process. Specifically, the use of GIS and maps as support for decision making in operational crisis management is studied. The project also aims to study the prerequisites for the implementation and use of GIS in an organization for this purpose. The results partly show that technical challenges related to hard- and software are relatively simple to solve in comparison to those that are related to the organization and the staff.Det är den bittra sanningen att under en kris går inte allt att rädda. Grundläggande värden konkurrerar mot varandra om vår uppmärksamhet i en kamp där det mest samhällsviktiga ska räddas först. Men hur ska en beslutsfattare kunna avgöra vem eller vad som ska prioriteras i ett tidspressat och kaotiskt tillstånd? Kan en digital karta vara den vägvisare som skapar den överblick som krävs för att på ett korrekt sätt hantera en kris? Kartan är ett givet hjälpmedel för att överblicka vår omgivning. De utvecklas hela tiden och är idag långt mer avancerade än de grottmålningar som utgör starten för kartografin, dvs. läran om att framställa kartor. Under de senaste decennierna har Geografiska Informationssystem (GIS) utvecklats som ett verktyg för att hantera data som har en geografisk position. I GIS kan data läggas ovanpå data i olika tematiska lager där ett lager t.ex. kan innehålla information om vägar, fastigheter eller befolkningstäthet. Olika kombinationer av lager kan fungera som lättförståeliga och användbara material för att överblicka en kris och planera insatserna. Under rätt förutsättningar kan GIS därmed vara ett viktigt hjälpmedel i krishanteringssammanhang. I samband med skogsbränderna i Västmanland togs en kartor fram med hjälp av GIS. Genom ett samarbete mellan Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Länsstyrelsen i Västmanland och GIS-företaget ESRI togs kartor fram över brandens utspridning och avstängda områden. Kartorna var till stor hjälp för allmänheten samt de som deltog i släckningsarbetet. Just lättförståelighet är något som en bild ofta kan bidra med. I jämförelse med t.ex. en text så kan olika typer av visualisering förhöja vår kognitionsförmåga. Det beror på att en del av våra hjärnceller är särskilt tillägnade visuell perception och igenkänning av mönster. Detta gör bilden och kartan till ett viktigt medium för att t.ex. kommunicera risker. Här har dock kartografen ett stort ansvar. Precis som att politiska partier kan presentera statistik som gynnar partiet så kan kartografer genom val av dataunderlag och grafik förmedla ett visst budskap. De extraordinära omständigheter som karaktäriserar en kris innebär att ett kartstöd i hanteringen av krisen måste vara väl genomtänkt. Därför genomfördes en studie för att kartlägga erfarenheter av GIS i operativ krishantering. Intervjuer med den offentliga sektorn visar att krishanterarna och beslutsfattarna ställer höga krav på att kartstödet ska vara intuitivt, enkelt och lättmanövrerat. Det kommer inte av sig självt utan organisationen måste tänka igenom utformningen och implementeringen av GIS- och kartstödet. Investeringen kräver engagemang och resurser som sträcker sig bortom inköp av datorer och programvara. Ett fungerande GIS-stöd är t.ex. även beroende av att relevant kompetens knyts till organisationen för att förvalta databaserna och anpassa systemet efter verksamheten och de anställda. Dessutom måste användarna identifieras, engageras och utbildas så att kartstödet kan bli en del av deras dagliga arbetsuppgifter. Det visar sig att de intervjuade organisationerna anser det vara sårbart att vara beroende av ett fåtal anställda för att ta fram relevanta kartstöd. Vissa geografiska analyser kan vänta tills en GIS-kunnig kan ta sig an dem men så är inte fallet i en krissituation. Finns ingen GIS-expert på plats så måste helt enkelt någon annan genomföra uppgiften. Ovana och okunnighet kan då kosta viktiga minuter. Den digitala kartan är idag lika given i en krissituation som bandage och radioapparater. Men vilken roll spelar GIS om några år? Det är lätt att inspireras av visionerna som framförs under studiens intervjuer samt de internationella exempel som beskrivs i litteraturen. Framtidssynerna hintar om att interaktiva kartor kommer dyka upp i våra sociala medier. På så sätt kan allmänheten lätt ta del av risk- och krisrelaterad information och samtidigt dela med sig av sina iakttagelser. Efter de omfattande skyfallen i Malmö 2014 publicerade Sydsvenskan en interaktiv karta för att dela denna typ av information. Genom inrapporteringar från allmänheten kunde krishanterarna och stadens invånare få en överblick över situationen i staden. För att hantera en kris måste beslutsfattarna ta riskinformerade beslut. Det visar sig att under rätt förutsättningar kan en karta visa vägen genom den djungel av risker och sårbarheter som påverkar krisen

De oskyldiga barnen - beaktas barns rättigheter när en förälder frihetsberövas?

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barns rättigheter tillvaratas då en förälder häktas. Vem beaktar egentligen barns behov då en förälder rycks bort? Frågan är på intet sätt ny men likväl höljd i dunkel. Enligt gällande rätt har alla barn rätt till sina föräldrar. De har en rätt att upprätthålla en nära och god kontakt såvida det inte strider mot barnets bästa. Barn som har föräldrar vilka är häktade lever emellertid i en svår situation. För dem styr samhället när, om och hur kontakt ska ske. Att bli berövad en förälder på grund av ett frihetsberövande skapar en känslomässig kris för barnet, ett trauma. Den psykiska smärtan kan vara djup och ta sig uttryck på flera olika sätt men symptom som aggressivitet, koncentrationssvårigheter och stress är vanliga. Det händer även att ett barn föreställer sig ett häkte som på film, ett rum med kala väggar och med ingenting i. Oavsett vad föräldern har gjort är det ett barns mamma eller pappa som sitter i häktescellen och frihetsberövandet förorsakar en mängd frågor barnet behöver och vill ha svar på. Barnet måste därför ges en möjlighet att få träffa och se sin förälder, att få se att han eller hon lever och mår bra. Att få komma på besök är avgörande för såväl barnets välmående som för barnets förmåga att hantera sin livssituation. Samhället brister dessvärre i denna hänsyn och detta trots att det inte är meningen att de oskyldiga barnen ska bestraffas för förälderns eventuella kriminalitet. Barns rättigheter kan beaktas i högre grad än vad som görs idag och så borde också ske.The purpose of this essay is to analyse how society pays attention to children’s rights and needs whose parents are imprisoned. Who takes into account children’s needs when a parent is taken away? The topic is by no means a new phenomenon but it is slightly raised in obscurity. According to existing law, a child has the right to both parents. Children has the right to maintain a close and healthy contact with both parents on a regular basis as long as it does not interfere with the best interest of the child. Children whose parents are detained however, are stuck in a difficult situation. For these children, society regulates when, if and how the contact should take place. To be deprived of a parent will create an emotional trauma for the child. The physical pain can be hard and can come to show in different ways. Symptoms such as aggression, lack of concentration and stress are common. It also happens that the child imagines a detention as seen in movies, like a room with bare walls and nothing else. Regardless of the reasons, it is still someone’s mom or dad who is detained. The detention raises a lot of questions the child wants and needs answers to. It is therefore essential that the child is given opportunities to meet the parent, to ensure that he or she is coping and doing well. Visits are crucial for a child’s well-being and ability to handle the situation. Unfortunately, society has not been successful in this regard even though a child should not be punished for a parent’s potential crime. Children’s rights can be taken into account to a much larger extent than today and so should be done

Olika ansvarsformer för sexualbrott mot barn i 6 kap. 13 § BrB - Med anledning av Människohandelsutredningens lagförslag i SOU 2016:42

Ämnet för denna uppsats är regleringen i 6 kap. 13 § BrB, som föreskriver att även den som inte insåg men hade skälig anledning att anta att ett barn är underårigt ska dömas till ansvar. Ansvar för sexualbrott förutsätter som huvudregel att en gärningsperson har uppsåt i förhållande till att ett barn är underårigt men 6 kap. 13 § BrB utgör således ett undantag härtill. Bestämmelsen syftar dels till att skydda barn mot sexuella handlingar, dels till att skydda misstänkta från att dömas då ingen klandervärdhet visats. Med anledning av regeringens lagförslag i SOU 2016:42, som föreslår att 6 kap. 13 § BrB ska reformeras, syftar uppsatsen till att ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ur ett rättstrygghetsperspektiv utreda behovet av en förändring av paragrafen. I en god rättsstat är den tilltalades rättssäkerhet en grundläggande rättighet, och innebär att rättsordningen ska bestå av regler som är förutsebara och som tillämpas på ett enhetligt sätt. Samtidigt ska allmänheten, i detta fall barnen, tillförsäkras rättstrygghet i form av en effektiv lagföring av gärningspersoner. Barn under 15 år kan inte samtycka till sexuella handlingar, vilket innebär att den som begår en sexuell handling med ett barn under 15 år har begått ett sexualbrott mot barn. Även vissa handlingar med barn över 15 år men under 18 år är straffbara, trots att barn över 15 år har uppnått åldern för sexuell självbestämmanderätt. Bestämmelsen i 6 kap. 13 § BrB tillämpas i förhållande till alla sexualbrott mot barn och är av stor betydelse för om en gärning är straffbar eller inte. Regeln har dock inte förändrats sedan 1962 och inte heller har Högsta domstolen förtydligat den. I samband med friande domar har regeln uppmärksammats och kritiserats av såväl allmänhet som framstående jurister. Från flera olika håll har det framförts att den behöver förändras för att barns rätt till skydd inte ska urholkas. Förhoppningen med uppsatsen är att klargöra rättsläget och ge förslag på förbättringar för att öka rättssäkerheten och rättstryggheten. För att ge framställningen en mer dynamisk framtoning återges åsikter från praktiker löpande i texten. I analysen konstateras att lagtexten och förarbetena ger lite vägledning för tillämpningen av 6 kap. 13 § BrB. Det framgår endast att barnets kroppsutveckling och omständigheterna i övrigt ska beaktas. Tolkningen har därmed överlämnats till domstolarna, vilket har resulterat i att rättstillämpningen varken är enhetlig eller förutsebar. Det innebär att det föreligger rättssäkerhetsbrister. Vidare finns det flera bevissvårigheter kopplade till bedömningen av barns kroppsutveckling, vilket innebär att en invändning om att gärningspersonen trott att barnet varit äldre riskerar att inte kunna motbevisas. Därmed blir lagföringen ineffektiv och rättstryggheten äventyras. Bestämmelsen är således i behov av en förändring. Det konstateras att ansvaret för att åtgärda problematiken borde ligga på lagstiftaren och att det därför är bra att bestämmelsen nyligen har utretts. Lagförslaget bedöms förvisso i viss mån förbättra rättssäkerheten och rättstryggheten men anses inte i tillräcklig utsträckning komma åt problematiken. En del bedömningsfrågor kvarstår, bland annat rörande barns kroppsutveckling. För att ytterligare skärpa lagstiftningen anges därför att ett alternativ kan vara att införa ett strikt ansvar med ett s.k. good-faith försvar för barn under 13 år, medan ett oaktsamhetsansvar borde gälla för barn under 18 år.The subject of this essay is the regulation in Chapter 6, 13th article of the BrB, which stipulates that even those who did not realise, but had reasonable reason to assume that a child is minor age, shall be sentenced to liability. The responsibility for sexual offences generally requires that the offender is intentional in relation to the fact that a child is underage, but Chapter 6, 13th article of the BrB is an exception to this. This provision is aimed both as a way of protecting children from sexual acts, and for protecting suspects from being sentenced without proof of intent or negligence in relation to the child’s age while upholding the suspects right to a foreseeable legislation. Following the government's bill in SOU 2016: 42, which proposes that Chapter 6, 13th article of the BrB is to be reformed, this essay aims to investigate the need for a change of provision from a legal certainty perspective, and from a legal security perspective. In a good rule of law, the legal certainty of the accused is a fundamental right, and means that the rule of law must consist of rules that are foreseeable and applied in a uniform manner. At the same time, the public, in this case the children, must be assured of a legal certainty in the form of effective prosecution of offenders. Children under the age of 15 can not consent to sexual acts, which means that the person who commits a sexual act with a child under the age of 15 has committed a sexual offence against a child. Certain actions with children over the age of 15 but under 18 years are also punishable, even though children over the age of 15 have reached the age of sexual self-determination. The provision in Chapter 6, 13th article of the BrB is applied in relation to all sexual offences against children and is of great importance to whether an offence is punishable or not. However, the rule has not been changed since 1962 and nor have the Supreme Court clarified it. The rule has been noted and criticised by both public and prominent lawyers, particularly in connection with detention sentences. It has been suggested from various sources that the law needs to change, in order to prevent children's right to protection from being eroded. The hope of this paper is to clarify the legal situation and suggest improvements to increase legal certainty and legal security. In order to give the presentation a more dynamic appearance, opinions from practitioners are reproduced in the text. The analysis finds that the text and the preliminary work provide small guidance for the application of Chapter 6, 13th article of the BrB. It is only apparent that the child's physical development and circumstances must be taken into account. The interpretation has thus been handed over to the courts, which has resulted in that the legal application has neither been uniform nor foreseeable. This means that there are legal uncertainties. In addition, there are several probabilities associated with the assessment of the child's development, which means that an objection that the perpetrator thought the child was older may not be able to be disproved. This makes inefficient prosecution and legal security is compromised. The provision is therefore in need of a change. It is stated that responsibility for addressing the problem should be on the legislator and that it is therefore good that the provision has recently been investigated. The bill is judged to improve legal certainty and legal security, but is not considered to adequately assess problems. A number of as- sessment questions remains, relating to the child's body development. In order to further tighten the legislation, it is proposed that a strict liability with a so-called good-faith defence should be introduced for children under 13 years, while a negligence liability should apply to children under 18 years

Computer-aided surface estimation of pain drawings – intra- and inter-rater reliability

Pain drawings are often utilized in the documentation of pain conditions. The aim here was to investigate intra- and inter-rater reliability of area measurements performed on pain drawings consecutively, using the computer program Quantify One. Forty-eight patients with chronic nonmalignant pain had shaded in their experienced pain on the front and back views of a pain drawing. The templates were scanned and displayed on a 17-inch computer screen. Two independent examiners systematically encircled the shaded-in areas of the pain drawings with help of a computer mouse, twice each on two separate days, respectively. With this method it is possible to encircle each marked area and to obtain immediate details of its size. The total surface area (mm2) was calculated for each pain drawing measurement. Each examiner measured about 2400 areas, and as a whole, the number of areas measured varied only by 3%. The intra-rater reliability was high with intraclass correlation coefficients 0.992 in Examiner A and 0.998 in Examiner B. The intra-individual absolute differences were small within patients within one examiner as well as between the two examiners. The inter-rater reliability was also high. Still, significant differences in the absolute mean areas (13%) were seen between the two examiners in the second to fourth measurement sessions, indicating that one of the examiners measured systematically less. The measurement error was ≤10%, indicating that use of the program would be advantageous both in clinical practice and in research, but if repeated, preferably with the same examiner. Since pain drawings with this method are digitized, high quality data without loss of information is possible to store in electronic medical records for later analysis, both regarding precise location and size of pain area. We conclude that the computer program Quantify One is a reliable method to calculate the areas of pain drawings

Ungas fritidsresande – En studie av barn och ungdomars förutsättningar att resa hållbart på fritiden

The aim of this master thesis was to examine the leisure travel conditions of children and adolescents. Results from The Swedish national travel survey 2011-2014 shows that journeys to leisure activities represents a great portion of the total travel and a significant share is made by car. Former research implies that active transport among youth improves physical and mental health, increases independence and affects the sustainable habits regarding travel in the adulthood. Traffic creates inaccessible cities for children due to unsafe traffic environment and retardant barriers. Unsafe traffic environment is an important reason why parents choose to drive their children by car. Our case study in the urban area of Lund shows that the local buses reach many destinations for leisure activities but it also showed that several destinations is not accessible with commonly accepted distance to the closest stop. A weakness in the cycle path network of Lund was found in the center of the city where there were no separated cycle paths and cyclists share the space with cars and buses. An inventory of the nearest environment of two destinations for leisure activities in Lund shows that the travel conditions for children and adolescents can be much improved

Att bli vuxen - synsätt på processen att bli vuxen för personer med utvecklingsstörning

This study is based on nine interviews with counsellors in habilitation and education as well as teachers in special schools, with the goal of studying the extent to which the theoretical models of normalization - as formulated by Bengt Nirje (2003) and Wolf Wolfensberger (1972) - apply to their daily work of supporting and preparing mentally retarded youngsters for transition to adult life. The conclusion is that the approaches of the staff are more in line with the principle formulated by Nirje, even though Wolfensberger's principle is clearly dis-cernible as well.The staff emphasize the importance of giving mentally retarded people the opurtunity to, like other youngsters, move away from the parental home and separate from the parents. Since they do not necessarily possess a capacity of their own, they should, according to the staff, be given support to build social relationships and to form an active lifestyle in order to have similar life conditions like other. In accordance with the principle of Wolfens-berger, the importance of knowing how to be seen by others is also considered important

Organic iron complexes enhance iron transport capacity along estuarine salinity gradients of Baltic estuaries

Rivers discharge a notable amount of dissolved Fe (1:5×109 mol yr-1) to coastal waters but are still not considered important sources of bioavailable Fe to open marine waters. The reason is that the vast majority of particular and dissolved riverine Fe is considered to be lost to the sediment due to aggregation during estuarine mixing. Recently, however, several studies demonstrated relatively high stability of riverine Fe to salinity-induced aggregation, and it has been proposed that organically complexed Fe (Fe-OM) can "survive" the salinity gradient, while Fe (oxy)hydroxides are more prone to aggregation and selectively removed. In this study, we directly identified, by X-ray absorption spectroscopy, the occurrence of these two Fe phases across eight boreal rivers draining into the Baltic Sea and confirmed a significant but variable contribution of Fe-OM in relation to Fe (oxy)hydroxides among river mouths. We further found that Fe-OM was more prevalent at high flow conditions in spring than at low flow conditions during autumn and that Fe-OM was more dominant upstream in a catchment than at the river mouth. The stability of Fe to increasing salinity, as assessed by artificial mixing experiments, correlated well to the relative contribution of Fe-OM, confirming that organic complexes promote Fe transport capacity. This study suggests that boreal rivers may provide significant amounts of potentially bioavailable Fe beyond the estuary, due to organic matter complexes

Styrketrenings innvirkning på hvilemetabolismen

Formål: Overvekt er i de fleste deler av verden en utfordring og anses som en stor trussel mot folkehelsen. Overvekt kan gi en økt risiko for hjertelidelser, hypertensjon, diabetes og flere typer kreft. Det er derfor et behov for å etablere gode strategier for å motvirke overvekt, både på individ- og samfunnsnivå. Til tross for at energiforbruket under styrketrening ikke er stort, spekuleres det i om økningen i muskelmasse som kan oppnås gjennom styrketrening vil kunne øke det totale daglige energiforbruket og dermed bidra til å motvirke overvekt. Hensikten med denne studien er å belyse denne tematikken og kartlegge styrketrenings effekt på hvilemetabolismen og vår problemstilling er som følger; Til hvilken grad kan man påvirke hvilemetabolismen gjennom styrketrening? Metode: Problemstillingen skal besvares gjennom en litteraturstudie med vitenskapelige artikler hentet fra databasene Ovid Medline og PubMed. Resultater: Denne litteraturstudien har observert en signifikant økning av hvilemetabolismen på i overkant av 100 kcal/døgn som et resultat av en styrketreningsintervensjon. Konklusjon: Det konkluderes med at styrketrening vil kunne gi en moderat økning av hvilemetabolismen. Denne økningen kan over tid være av betydning for vektregulering eller endring av kroppssammensetning