15 research outputs found
Constructing a Partially Environmentally Adjusted Net Domestic Product for Sweden 1993 and 1997
No full textAn Environmentally adjusted net Domestic Product, EDP, should ideally value not only all âgoodsâ produced during a year, but also all âbadsâ. This paper is an empirical attempt to show how in practice one can construct an EDP according both to academic theory and the practical guidelines in the forthcoming UN handbook, in which a short version of the paper is included. An EDP, the first of its kind for an industrialised country, is calculated for Sweden for the years 1993 and 1997. Depletion of metal ores, loss of agricultural soils, and increments of stock pollutants, influencing environmental degradation as acidification and eutrophication, have been possible to evaluate monetarily. Current damage caused by pollution emitted the current year, having already affected current productivity and output, is accounted for separately. An accounting scheme following âthe polluter pays principleâ is used for this purpose, transferring value added between sectors, not affecting the aggregate figure.resource accounting; environmental valuation; System of Environmental and Economic Accounts (SEEA); green GDP; Environmentally adjusted GDP
Ămsesidiga beroenden mellan olika hĂ„llbarhetsperspektiv : Del II: Möjligheter att genom kunskaper om synergier och trade-offs mellan olika globala hĂ„llbarhetsmĂ„l förbĂ€ttra förutsĂ€ttningarna att nĂ„ Agenda 2030 i sin helhet- RAPPORT 6903
No full textQC 20200302</p
Ămsesidiga beroenden mellan olika hĂ„llbarhetsperspektiv : Möjligheter att genom kunskaper om synergier och trade-offs mellan olika globala hĂ„llbarhetsmĂ„l förbĂ€ttra förutsĂ€ttningarna att nĂ„ Agenda 2030 i sin helhet
No full textSyftet med detta arbete Ă€r att utforska hur kunskapen om beroenden mellan nĂ„gra utvalda mĂ„l inom FNs 17 globala hĂ„llbarhetsmĂ„l (Sustainable Development Goals â SDGs) skulle kunna anvĂ€ndas för svensk policyutveckling, med avsikt att förbĂ€ttra möjligheten att nĂ„ de uppsatta mĂ„len. De utvalda mĂ„len Ă€r SDG 5 JĂ€mstĂ€lldhet och SDG 10 Minskad ojĂ€mlikhet Ă„ ena sidan, i förhĂ„llande till de mĂ„l som i första hand motsvaras av de svenska miljökvalitetsmĂ„len; SDG 3 HĂ€lsa och vĂ€lbefinnande, SDG 13 BekĂ€mpa klimatförĂ€ndringarna, SDG 14 Hav och marina resurser samt SDG 15 Ekosystem och biologisk mĂ„ngfald. Arbetet bygger pĂ„ resultaten frĂ„n en tidigare fas, dĂ€r ömsesidiga beroenden mellan 6 utvalda mĂ„l av de 17 hĂ„llbarhetsmĂ„len identifierades. Analysen gjordes pĂ„ delmĂ„lsnivĂ„, dĂ€r de delmĂ„l som bedömdes vara relevanta i svensk kontext för de aktuella hĂ„llbarhetsmĂ„len valdes ut. Resultat frĂ„n den tidigare analysen visar pĂ„ i huvudsak positiva, förstĂ€rkande kopplingar mellan mĂ„len (synergier). I ett relativt stort antal fall bedömdes kopplingarna vara obefintliga, eller sĂ„ svaga att de inte beaktades. PĂ„ ett fĂ„tal stĂ€llen Ă„terfanns negativa kopplingar, det vill sĂ€ga âtrade-offsâ. Dessa bedömdes mestadels vara möjliga att undvika genom ett hĂ„llbarhetsinriktat policy-ramverk. Effekter, som pĂ„ kort sikt skulle kunna vara negativa, bedömdes kunna undvikas genom kompensatoriska Ă„tgĂ€rder. Huvuddelen av arbetet i denna fas utgörs av intervjuer med personer aktiva inom policyutveckling. De intervjuade personerna valdes ut baserat pĂ„ deras kunskap och insikt om styrdokument och processer för att förbĂ€ttra samhĂ€llets styrning inom kopplingar mellan de identifierade hĂ„llbarhetsmĂ„len. Intervjuerna kompletterades med en internationell utblick genom exempel frĂ„n Asien, Colombia och Finland. Resultatet frĂ„n intervjuerna och litteraturstudien i steg 2 pekar pĂ„ att det Ă€nnu gjorts mycket lite pĂ„ policynivĂ„, bĂ„de internationellt och i Sverige, för att hantera sambanden och kopplingarna mellan de olika hĂ„llbarhetsmĂ„len i Agenda 2030. För svensk del pekas budgetpropositionen ut som det viktigaste styrdokumentet för förbĂ€ttring, eftersom det Ă€r pĂ„ hög nationell nivĂ„ som hĂ„llbarhetsfrĂ„gor bör hanteras och styras, och det Ă€r dĂ€r medel kan tillsĂ€ttas. Det har Ă€ven föreslagits en tydligare styrning mot mer samverkan mellan olika aktörer, samt mer tvĂ€rvetenskaplig forskning kring samverkansvinsterna och hur de lĂ€ttare ska kunna uppnĂ„s. De insatser som gjorts hittills för att integrera Agenda 2030 i svensk politik anses inte som tillrĂ€ckligt genomgripande. Agenda 2030-delegationens arbete anses inte ha haft tillrĂ€cklig med resurser och inflytande. Regionala och kommunala nivĂ„er har identifierats som viktiga för att operationalisera bĂ„de MĂ„l 5 och MĂ„l 10. LĂ€nsstyrelserna och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Ă€r viktiga aktörer pĂ„ det omrĂ„det, och kan utgöra en viktig lĂ€nk mellan nationell och regional/lokal nivĂ„. Avslutningsvis gör vi reflektionen att det Ă€r intressant att vĂ„r studie efterfrĂ„gats, och att vi fann material att studera. Vi ser det som ett gott tecken pĂ„ att Agenda 2030-arbetet har startat och engagerar. De 17 hĂ„llbarhetsmĂ„len beskrivs i Agenda 2030 som universella, transformativa och odelbara. Det sistnĂ€mnda innebĂ€r att de, för att kunna uppnĂ„s, mĂ„ste hanteras tillsammans. Vi hoppas att vĂ„rt arbete kan vara ett steg pĂ„ vĂ€gen för att nĂ„ dit.
Ămsesidiga beroenden mellan olika hĂ„llbarhetsperspektiv : Del II: Möjligheter att genom kunskaper om synergier och trade-offs mellan olika globala hĂ„llbarhetsmĂ„l förbĂ€ttra förutsĂ€ttningarna att nĂ„ Agenda 2030 i sin helhet- RAPPORT 6903
No full textQC 20200302</p
SÄ hÀnger jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet ihop med miljömÄlen : En analys av ömsesidiga beroenden mellan olika hÄllbarhetsmÄl
No full textSyftet med detta arbete Ă€r att identifiera ömsesidiga beroenden mellan nĂ„grautvalda mĂ„l bland FN:s 17 hĂ„llbarhetsmĂ„l (Sustainable Development Goalsâ SDGs); SDG 5 JĂ€mstĂ€lldhet och SDG 10 Minskad ojĂ€mlikhet Ă„ ena sidan,i förhĂ„llande till de mĂ„l som i första hand motsvaras av de svenska miljökvalitetsmĂ„len;SDG 3 HĂ€lsa och vĂ€lbefinnande, SDG 13 BekĂ€mpa klimatförĂ€ndringarna,SDG 14 Hav och marina resurser samt SDG 15 Ekosystemoch biologisk mĂ„ngfald. Analysen har gjorts pĂ„ delmĂ„lsnivĂ„, dĂ€r de delmĂ„l sombedömts vara relevanta i svensk kontext för de aktuella SDG:erna har valts ut.Sambanden mellan delmĂ„len har bedömts pĂ„ en skala frĂ„n ett betydande negativtsamband satt till â2 (motverkande), över â1 (begrĂ€nsande), 0 (neutralt), +1(möjliggörande) till ett betydande positivt samband med +2 (förstĂ€rkande).Analysen visar pĂ„ i huvudsak positiva kopplingar (synergier), de flesta pĂ„den lĂ€gre nivĂ„n möjliggörande (+1). I ett relativt stort antal fall har kopplingarnabedömts vara obefintliga, eller sĂ„ svaga att de inte givit utslag i bedömningen.PĂ„ nĂ„gra stĂ€llen Ă„terfinns negativa kopplingar, dvs âtrade-offsâ, dockbara pĂ„ den lĂ€gre nivĂ„n begrĂ€nsande (â1). Dessa Ă€r mestadels möjliga attundvika genom ett hĂ„llbarhetsinriktat policyramverk eller, i de fall det Ă€reffekterna pĂ„ kort sikt som bedömts kunna vara negativa, genom kompensatoriskaĂ„tgĂ€rder.Identifierade samband kan anvĂ€ndas för att underlĂ€tta uppfyllelsen av desvenska miljökvalitetsmĂ„len. Val av Ă„tgĂ€rder bör göras med beaktande av hurde identifierade synergierna pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan nyttjas. Utformandet av Ă„tgĂ€rderbör ocksĂ„ om möjligt göras med tanke pĂ„ hur dessa pĂ„verkar mindre gynnadegrupper i samhĂ€llet, sĂ„ att inte uppfyllelsen av mĂ„let om minskad ojĂ€mlikhetförsvĂ„ras ens pĂ„ kort sikt
Ămsesidiga beroenden mellan olika hĂ„llbarhetsperspektiv : Möjligheter att genom kunskaper om synergier och trade-offs mellan olika globala hĂ„llbarhetsmĂ„l förbĂ€ttra förutsĂ€ttningarna att nĂ„ Agenda 2030 i sin helhet
No full textSyftet med detta arbete Ă€r att utforska hur kunskapen om beroenden mellan nĂ„gra utvalda mĂ„l inom FNs 17 globala hĂ„llbarhetsmĂ„l (Sustainable Development Goals â SDGs) skulle kunna anvĂ€ndas för svensk policyutveckling, med avsikt att förbĂ€ttra möjligheten att nĂ„ de uppsatta mĂ„len. De utvalda mĂ„len Ă€r SDG 5 JĂ€mstĂ€lldhet och SDG 10 Minskad ojĂ€mlikhet Ă„ ena sidan, i förhĂ„llande till de mĂ„l som i första hand motsvaras av de svenska miljökvalitetsmĂ„len; SDG 3 HĂ€lsa och vĂ€lbefinnande, SDG 13 BekĂ€mpa klimatförĂ€ndringarna, SDG 14 Hav och marina resurser samt SDG 15 Ekosystem och biologisk mĂ„ngfald. Arbetet bygger pĂ„ resultaten frĂ„n en tidigare fas, dĂ€r ömsesidiga beroenden mellan 6 utvalda mĂ„l av de 17 hĂ„llbarhetsmĂ„len identifierades. Analysen gjordes pĂ„ delmĂ„lsnivĂ„, dĂ€r de delmĂ„l som bedömdes vara relevanta i svensk kontext för de aktuella hĂ„llbarhetsmĂ„len valdes ut. Resultat frĂ„n den tidigare analysen visar pĂ„ i huvudsak positiva, förstĂ€rkande kopplingar mellan mĂ„len (synergier). I ett relativt stort antal fall bedömdes kopplingarna vara obefintliga, eller sĂ„ svaga att de inte beaktades. PĂ„ ett fĂ„tal stĂ€llen Ă„terfanns negativa kopplingar, det vill sĂ€ga âtrade-offsâ. Dessa bedömdes mestadels vara möjliga att undvika genom ett hĂ„llbarhetsinriktat policy-ramverk. Effekter, som pĂ„ kort sikt skulle kunna vara negativa, bedömdes kunna undvikas genom kompensatoriska Ă„tgĂ€rder. Huvuddelen av arbetet i denna fas utgörs av intervjuer med personer aktiva inom policyutveckling. De intervjuade personerna valdes ut baserat pĂ„ deras kunskap och insikt om styrdokument och processer för att förbĂ€ttra samhĂ€llets styrning inom kopplingar mellan de identifierade hĂ„llbarhetsmĂ„len. Intervjuerna kompletterades med en internationell utblick genom exempel frĂ„n Asien, Colombia och Finland. Resultatet frĂ„n intervjuerna och litteraturstudien i steg 2 pekar pĂ„ att det Ă€nnu gjorts mycket lite pĂ„ policynivĂ„, bĂ„de internationellt och i Sverige, för att hantera sambanden och kopplingarna mellan de olika hĂ„llbarhetsmĂ„len i Agenda 2030. För svensk del pekas budgetpropositionen ut som det viktigaste styrdokumentet för förbĂ€ttring, eftersom det Ă€r pĂ„ hög nationell nivĂ„ som hĂ„llbarhetsfrĂ„gor bör hanteras och styras, och det Ă€r dĂ€r medel kan tillsĂ€ttas. Det har Ă€ven föreslagits en tydligare styrning mot mer samverkan mellan olika aktörer, samt mer tvĂ€rvetenskaplig forskning kring samverkansvinsterna och hur de lĂ€ttare ska kunna uppnĂ„s. De insatser som gjorts hittills för att integrera Agenda 2030 i svensk politik anses inte som tillrĂ€ckligt genomgripande. Agenda 2030-delegationens arbete anses inte ha haft tillrĂ€cklig med resurser och inflytande. Regionala och kommunala nivĂ„er har identifierats som viktiga för att operationalisera bĂ„de MĂ„l 5 och MĂ„l 10. LĂ€nsstyrelserna och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Ă€r viktiga aktörer pĂ„ det omrĂ„det, och kan utgöra en viktig lĂ€nk mellan nationell och regional/lokal nivĂ„. Avslutningsvis gör vi reflektionen att det Ă€r intressant att vĂ„r studie efterfrĂ„gats, och att vi fann material att studera. Vi ser det som ett gott tecken pĂ„ att Agenda 2030-arbetet har startat och engagerar. De 17 hĂ„llbarhetsmĂ„len beskrivs i Agenda 2030 som universella, transformativa och odelbara. Det sistnĂ€mnda innebĂ€r att de, för att kunna uppnĂ„s, mĂ„ste hanteras tillsammans. Vi hoppas att vĂ„rt arbete kan vara ett steg pĂ„ vĂ€gen för att nĂ„ dit.
The Agenda 2030 Compass
No full textAs we near the mid-point of the 2030 Agenda, itâs more and more important that climate change action and sustainable development are pursued in an integrated and coherent way to enable countries to achieve their commitments under the Paris Agreement and the 2030 Agenda. As momentum builds to tackle climate change and build a truly sustainable and inclusive future, the 2030 Compass can help stakeholders make more informed decisions
Scenarios for sustainable futures beyond GDP growth 2050
No full textThe idea of continued economic growth is increasingly questioned and critically analysed on the basis of its potential negative sustainability impact. Along with the critique, visions and strategies for alternative systems need also be brought onto the agenda. The aim of this paper is to present the qualitative content of scenarios that explore sustainability strategies for Swedish society when economic growth is not seen as an end in itself, and the goal is instead other values/goals that society might wish to achieve. Multi-target backcasting scenarios are developed, that illustrate future states in which four sustainability targets (climate, land use, participation and resource security) are to be attained. The focus of the four scenarios is: 1) collaborative economy, 2) local self-sufficiency, 3) automation for quality of life, and 4) circular economy in the welfare state. In the paper, we also present the process of the development of the scenarios and feedback from stakeholders. Although the focus is on Sweden, the process and scenarios should also be relevant for other similar countries. The scenarios are discussed in terms of their relevance and their purpose, the fulfilment of the sustainability goals and the multi-target approach.QC 20181127</p
Scenarios for sustainable futures beyond GDP growth 2050
No full textThe idea of continued economic growth is increasingly questioned and critically analysed on the basis of its potential negative sustainability impact. Along with the critique, visions and strategies for alternative systems need also be brought onto the agenda. The aim of this paper is to present the qualitative content of scenarios that explore sustainability strategies for Swedish society when economic growth is not seen as an end in itself, and instead the objective is other values/targets that society might wish to achieve. Multi-target backcasting scenarios are developed that illustrate future states in which four sustainability targets (climate, land use, participation, and resource security) are to be attained. The focus of these four scenarios is: 1) a Collaborative economy, 2) Local self-sufficiency, 3) Automation for quality of life, and 4) Circular economy in the welfare state. In the paper, we also present the process of the development of the scenarios, and feedback from stakeholders. Although the focus is on Sweden, the process and scenarios may also be relevant for other similar countries. The scenarios are discussed in terms of their relevance and their purpose, the fulfilment of the sustainability targets, and the multi-target approach
Scenarios for sustainable futures beyond GDP growth 2050
No full textThe idea of continued economic growth is increasingly questioned and critically analysed on the basis of its potential negative sustainability impact. Along with the critique, visions and strategies for alternative systems need also be brought onto the agenda. The aim of this paper is to present the qualitative content of scenarios that explore sustainability strategies for Swedish society when economic growth is not seen as an end in itself, and the goal is instead other values/goals that society might wish to achieve. Multi-target backcasting scenarios are developed, that illustrate future states in which four sustainability targets (climate, land use, participation and resource security) are to be attained. The focus of the four scenarios is: 1) collaborative economy, 2) local self-sufficiency, 3) automation for quality of life, and 4) circular economy in the welfare state. In the paper, we also present the process of the development of the scenarios and feedback from stakeholders. Although the focus is on Sweden, the process and scenarios should also be relevant for other similar countries. The scenarios are discussed in terms of their relevance and their purpose, the fulfilment of the sustainability goals and the multi-target approach.QC 20181127</p
