Serious violence – a challenge and reason for reforms?

This text discusses the more recent changes in Swedish criminal law with a focus on the more serious crime and some of the measures lately taken to counter that kind of criminality. A brief walk through the earlier reasoning on punishment and consequences is followed by a glimpse of the reasoning by the Swedish legislator on the rationale of increasing the penalty levels and remodeling the crimes themselves. In the conclusion we find some answers to whether we are dealing with symbolic measures without support in research or an adaptation to society changes and public view on increasing crime

A place for growing : urban farmers relationships to the city and residential areas as part of a sustainable development

I den här uppsatsen undersöks stadsodling som social företeelse med ett fokus på odlingar som engagerar barn, unga och familjer. Stadsodlingen har varit ett alltmer vanligt inslag i städerna och ett alltmer undersökt ämne inom forskningen under senare år. Ibland begränsas beskrivningen av stadsodlingens sociala funktion till att den fungerar som en mötesplats. Med den här uppsatsens teoretiska angreppssätt är förhoppningen att kunna förstå mer om skälen bakom stadsodlingens popularitet. Med en tvärvetenskaplig ansats där både sociologiska och mer miljöpsykologiska teorier tas till hjälp undersöks stadsodlingen dels uppifrån, från ett förvaltningsperspektiv, dels nedifrån genom de som arbetar med växter och människor ute i staden. Teorier om medborgardeltagande, socialt kapital, den gröna miljöns betydelse för hälsa samt platsanknytning har använts. Den huvudsakliga metoden har varit intervjuer med platsbesök där tre olika stadsodlingar har studerats. Syftet med studien är att undersöka hur stadsodling kan bidra till en stärkt social hållbarhet i Malmö. Resultatet gav en bild av att stadsodlingen blivit alltmer eftertraktad på förvaltningssidan, både kommuner och fastighetsägare stöttar odlingsprojekt av olika slag. Att upplåta mark till människor som vill odla den gemensamt går väl i linje med de rådande idealen om ökat medborgarinflytande. Bland odlarna själva finns en drivkraft som tycks bygga mycket på sökandet efter kunskap om matproduktion. I ett alltmer globalt livsmedelssystem där kunskapen koncentrerats till några få producenter söker många efter en motvikt, och att engagera barnen i detta känns meningsfullt för många. De faktorer som tydligast kan kopplas till en ökad social hållbarhet handlar om stadsodlingens tillgänglighet. Att införa gemensamma aktiviteter i kvarter och på innergårdar gör att många kan delta, även barn vars familjer inte har möjlighet att skjutsa till olika fritidsaktiviteter eller skaffa dyr utrustning. Att de undersökta odlingarna bjuder in människor i alla åldrar underlättar också deltagandet. En annan viktig faktor handlar om den fysiska förändringen som en stadsodling kan innebära. Den ökade platsanknytningen som kan uppstå ur möjligheten att få lov att fysiskt förändra och påverka sin egen närmiljö är en viktig del för att skapa positiva spiraler av trygghet och närvaro. En utmaning som stadsodlingen står inför är att öka och behålla bredden av deltagare. Om ribban läggs för högt gällande kunskapsnivå eller föreningsengagemang riskerar det att innebära att bara de redan frälsta nås av odlingens alla potentiella fördelar. I uppsatsen finns flera exempel på hur man kan arbeta för att engagera även nya odlare, att det finns ledare på plats är en viktig pusselbit. Att det är svårt att få ekonomi i odlingen är en annan utmaning. Både inom kommunal förvaltning och hos fastighetsägare syns motsättningar mellan stadsodlingen och den traditionella förvaltningen av utemiljöer. Att få till ett kunskapsutbyte mellan dessa parter och inte se dem som konkurrerande vore en väg framåt men då behöver stadsodlingens sociala värden lyftas.In this thesis urban farming as a social phenomenon is explored with a focus on urban farms that engage children, young people and families. Urban farming has become an increasingly popular activity both in neighbourhoods and as a subject of research in recent years. Sometimes the social function of urban farming is explained simply as providing a meeting point for people. Through the theoretical framework of this thesis I hope to look further into the reasons behind the popularity of urban farming. With an interdisciplinary approach, where sociological theory has been applied as well as theory linked to environmental psychology, urban farming is examined from both a city management and farmer perspective. Public participation, social capital, health and place attachment are concepts used. The aim of the thesis is to investigate how urban farming can contribute to a stronger social sustainability in the city of Malmö. The results show that public sector supporting urban farming in different ways has become quite commonplace. Providing public land for citizens who wish to start community gardens is something that fits very well into today’s values of public participation and co-creation. Amongst the urban farmers the search for knowledge about food production seems to be a strong driving force. The clearest connections between the studied urban farms and local social sustainability concerns accessibility. Making space for shared activities close to people’s homes makes it possible for many to participate, especially children and young people. Another important connection to social sustainability lies within the physical change that urban farming can result in. The strengthened place attachment that may be achieved when people are allowed to influence their own local environment is an important step towards a safer and more lively community. Challenges for the urban farming movement in this study concerns reaching new farmers and especially reaching the ones that are in greatest need of the social exchange and the health promotion that farming together with others can mean. There is also a challenge at the management level where traditional green management methods tend to conflict with the more flexible ways of urban farming. To overcome this conflict there is a need for a greater exchange of knowledge between the two instead of viewing them as competing actors. To do this the social values of urban farming need to be recognized

Insidesaktivism som en strategi att kontrollera produktionsmedlen? : - Ett exempel från skogsbruket

I artikeln integreras begreppet insidesaktivism med det bredare begreppet rent-seeking och insikter i hur transaktionskostnaderna är avgörande för hur produktion organiseras. Ansatsen är att förstå vilken roll insidesaktivismen spelar för produktionens organisering. För att uppnå detta konstrueras en modell över produktionens organisering som utgår från konsumenten som avgörande aktör och där insidesaktivism ingår som en av flera möjliga strategier för konsumenten att komma i åtkomst av önskad konsumtion. I arbetet utnyttjas som exempel aktuella konflikter i Sverige om hur skogsbruket ska bedrivas, vilket möjliggör en mer konkret framställning av den framtagna modellen samt ger vissa insikter i konflikternas natur. Med hjälp av modellen kan också insidesaktivsmens troliga effekter diskuteras, med utgångspunkt i den aktuella konflikten, och det konstateras att det finns tre olika slags risker med insidesaktivism, risker ur perspektiven av samhällsekonomisk effektivitet respektive demokratiska och rättsliga principer

KONFLIKTERNA I SKOGEN : – EN ANALYS AV REGELKONFLIKTER OCH MYNDIGHETSAGERANDE

Vi har undersökt orsaken till de pågående kon!ikterna mellan skogsägare och skogsvårdande myndigheter angående tillämpningen av artskyddsförordningen. Vi konstaterar att myndigheterna i ett internt projekt har utvecklat en tillämp-ning av artskyddsförordningen som saknar stöd i gängse rättskällor, som lagtext, förarbeten och praxis. Tillämpningen etablerades i internt framtagna riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden. Vi konstaterar att den nya tillämpningen kon-sekvent är till nackdel för den enskilde skogsbrukaren. De viktigaste punkterna är a) en försämrad möjlighet att få ersättning vid nekad skogsbruksåtgärd, b) svårighet att av myndigheten få svar på vad som gäller och c) en utökad börda för utrednin-gar och bevisföring för den enskilde

Нравственное воспитание будущих врачей при обучении их русскому языку как иностранному

НРАВСТВЕННОЕ ВОСПИТАНИЕРУССКИЙ ЯЗЫК КАК ИНОСТРАННЫЙВОСПИТАНИЕ СТУДЕНТОВОБУЧЕНИЕИНОЯЗЫЧНОЕ ОБРАЗОВАНИЕИНОСТРАННЫЕ СТУДЕНТ

Color structure for soft gluon resummation - a general recipe

A strategy for calculating the color structure needed for soft gluon resummation for processes with any number of colored partons is introduced using a N_c --> infinity inspired basis. In this basis a general formalism can be found at the same time as the calculations are simplified. The advantages are illustrated by recalculating the soft anomalous dimension matrix for the processes gg --> gg, q\qbar --> q \qbar g and q\qbar --> ggg.Comment: 16 page

Soft gluons in Higgs plus two jet production

We investigate the effects of an all order QCD resummation of soft gluon emissions for Higgs boson production in association with two hard jets. We consider both the gluon-gluon fusion and weak boson fusion processes and show how to resum a large part of the leading logarithms in the jet veto scale. Our resummation improves on previous analyses which also aim to include the effects of multiple soft gluon radiation. In addition we calculate the interference between weak boson fusion and gluon-gluon fusion and find that it is small.Comment: 15 pages and 5 figure

Boganmeldelser

Book review