Gastronomy and creative entrepreneurship in rural tourism: encouraging sustainable community development

No abstract available

Dynamics of participation: Access, standing and influence in contested natural resource management

Although participative measures were introduced in 2001 to support dialogue on large carnivore presence and the aims and justifications of national predator policy, polarization has remained between pro-wolf groups promoting fauna diversity and the groups maintaining that rural Sweden is jeopardized by the reappearance of large carnivores. Through empirically investigating the participatory process itself, we address how the local environment of RPG members is situated in the deliberative setting of the groups. By taking account of the local community context, we emphasize that divergent perceptions of the local environment, together with the landscape as a context of relationships between those using its resources, form an informed basis for action. In sum, we examine how participatory voices can be supported and maintained given the existence of a contingent social situation in which particular interests, values, and norm systems mee

Local Environment at Stake : The Hallandsås Railway Tunnel in a Social and Cultural Context

A major trend in facility siting research focuses on economic and psychological aspects of land-use regarding the location of potentially hazardous technological facilities including storage for high-level radioactive waste, landfills, chemical plants, large-scale dams, or waste incinerators. Such facilities frequently have profound environmental impact and are often understood by local citizens as intrusions on their environment that threaten landscape, place, and community. This investigation of local responses to facility siting is grounded in social anthropological theories of landscape and place. The study addresses the social and cultural impacts of the building of a railway tunnel through the Hallandsås ridge in an agricultural area in the southwest of Sweden. This tunnel project has met with technological difficulties and environmental problems such as a lowered groundwater table and toxic contamination of groundwater, soil, and surface water. A principal concern in this dissertation is how homeowners’ perceptions and views of the landscape, place, and locality—that is, their local environment—has been affected by the building of a tunnel beneath their farms and homesteads. The four articles on which the thesis build are derived from anthropological fieldwork carried out among local residents affected by the Hallandsås tunnel project. Data were collected through in-depth interviews, collaborative photography, nature walks, and participant observation at public meetings, between the years 1999 and 2003. The main findings of the study suggest that the construction of the tunnel and the subsequent environmental consequences have given rise to an increased sense among affected residents of the fragility and uncertainty of life systems and people’s livelihoods. Feelings of uncertainty regarding the future of the community and the landscape have stimulated a discourse about local history and collective memories bearing on the local environment. Shared responsibility for nature and the local environment is another theme. The building of the Hallandsås railway tunnel has both reinforced local identity within the rural community of affected residents and incited conflict as to how the natural resources of the area should be understood and interpreted. Groundwater issues play a central role in land-use disputes generated by the tunnel project. Groundwater serves as a ‘boundary object’ bordering the domains of the concerned parties: the local community and the Swedish National Rail Administration

Conflicting perspectives on water in a Swedish railway tunnel project

The building of a railway tunnel through the Hallandsas ridge in the southwest of Sweden resulted in sinking groundwater levels and a toxic spill for the local community. As a result, this highly technological project expanded from the addressing of technological and economic issues of rail traffic and tunnel building to include issues of environmental harm and how to assess and manage the geology of the ridge. A central concern for local residents as well as for the developer has been how to view and interpret the resource of groundwater. This article focuses on groundwater as a boundary object, bordering the domains of the technologists and the local community. In this situation, technological understanding and knowledge confronts an experience-based understanding and a symbolic interpretation of the water resource

Exploring instrumental and symbolic constitutive conditions for environmental communication: The case of the Swedish Wildlife Management Delegations

Session abstract A4.

Dynamics of participation: Access, standing and influence in contested natural resource management

Although participative measures were introduced in 2001 to support dialogue on large carnivore presence and the aims and justifications of national predator policy, polarization has remained between pro-wolf groups promoting fauna diversity and the groups maintaining that rural Sweden is jeopardized by the reappearance of large carnivores. Through empirically investigating the participatory process itself, we address how the local environment of RPG members is situated in the deliberative setting of the groups. By taking account of the local community context, we emphasize that divergent perceptions of the local environment, together with the landscape as a context of relationships between those using its resources, form an informed basis for action. In sum, we examine how participatory voices can be supported and maintained given the existence of a contingent social situation in which particular interests, values, and norm systems meet<br /

Quota-regulated hunt for wolves in Sweden: Analysis of media frames 2010 and 2015

Session abstract A4.

Att leva nära stora rovdjur : Perspektiv på psykosociala och socioekonomiska konsekvenser

Frågan om stora rovdjur i det svenska landskapet har under en lång tid varit föremål för diskussioner och debatt. Rovdjursförvaltningen ska arbeta för en gynnsam bevarandestatus samtidigt som samexistens mellan människor och rovdjur ska främjas och rovdjursangrepp förebyggas och begränsas. Det inkluderar att förvaltningen ska ta hänsyn till psykosociala och socioekonomiska konsekvenser samt arbeta för att minska konflikter relaterade till stora rovdjur. Trots att rovdjursförvaltningen ska ta hänsyn till psykosociala konsekvenser finns det till dags dato i en svensk kontext begränsad forskning avseende psykosocial ohälsa kopplat till förekomsten av stora rovdjur. Vår studie belyser hur lantbruksföretagare och jägare som bor i områden med rovdjur upplever förekomsten av dessa. Studien intresserar sig för jägare och lantbrukares erfarenheter och tankar kring den egna situationen, upplevelser av oro och stress kopplat till rovdjursförekomst, deras syn på förvaltningsstrategier och åtgärder, samt hur de upplever att deras socioekonomiska situation påverkas av rovdjursförekomst. Studien inkluderar också erfarenheter från personer som jobbar inom rovdjursförvaltningen vid länsstyrelserna eftersom handläggare och fältpersonal har nära kontakt med jägare och tamdjursägare som berörs av att det finns rovdjur i deras omgivningar. Det primära syftet är att utifrån ett socialantropologiskt perspektiv undersöka hur jägare och lantbruksföretagare i Dalarna, Värmland och Örebro län upplever stress, oro och socioekonomiska konsekvenser i relation till närvaron av stora rovdjur i deras vardag. Studiens analytiska ramverk hämtar inspiration från socialantropologiska perspektiv på hälsa vilka framhåller att människors upplevelser kring välbefinnande och meningsfull vardag bäst förstås utifrån ett utforskande av kulturella och sociala faktorer, men där även politiska aspekter kan påverka individens hälsa. De data som ligger till grund för analysen i den här rapporten kommer både från platsintervjuer som genomförts med lantbrukare och jägare samt med tjänstemän vid länsstyrelserna. Dessutom har en telefonenkät riktad till ett slumpmässigt urval av 300 jägare och lantbruksföretagare distribuerats. Data är också inhämtade från ansökningar och beslut om skyddsjakt på björn, lodjur, och varg i Dalarna, Värmland och Örebro län mellan 2015 och 2020. För att diskutera eventuella förändringar över tid avseende synen på rovdjursförvaltningen har även intervjuer gjorda i tidigare forskningsprojekt analyserats. Resultaten visar att förekomsten av stora rovdjur påverkar såväl jägare som lantbruksföretagare och att de behöver göra anpassningar i jakten och i hur de håller sina tamdjur. Som framkommer av våra resultat handlar socioekonomiska konsekvenser till exempel om merkostnader för skadeförebyggande arbete, kostnader och merarbete för tamdjursägaren efter ett rovdjursangrepp, eller förlorade EU-stöd för att de inte kan hålla betande djur på vissa områden efter ett angrepp. Resultaten visar att kostnader inte alltid täcks fullt ut samt att de ekonomiska konsekvenserna av ett rovdjursangrepp kan variera mellan individer beroende på företagets likviditet, när på året ett angrepp inträffar samt deras kontaktnät för hjälp med arbetsuppgifter och stöd efter ett angrepp. Lantbrukare uppgav att många inom branschen lever med små vinstmarginaler och med stor ekonomisk press, ett rovdjursangrepp skulle därför kunna föra med sig stora konsekvenser för verksamheten. Jägare uppgav i studien att de påverkas ekonomiskt av att behöva använda skadeförebyggande åtgärder för hundar och genom en minskad avkastning på jaktbart vilt. Med rovdjursangrepp, och risken för sådana, följer många gånger upplevelser av stress och oro, men också osäkerhet inför framtiden. Det handlar till exempel om lantbruksföretagets ekonomiska förutsättningar och om förutsättningar att fortsättningsvis kunna bo och verka på landsbygden. De som besvarade telefonenkäten uttryckte en oro för rovdjur i allmänhet, i relation till säkerheten för egna och andras barn, och i relation till djurhållning och jakt. Däremot var det relativt få som uppgav att de är oroade för sin egen säkerhet med anledning av stora rovdjur. De som intervjuats är dock främst oroade för sina tamdjur och för sina hundar. 81 procent av de tamdjursägare som besvarade enkäten uppgav att de är oroade för sina tamdjur. För lantbrukaren är eventuella ekonomiska konsekvenser av ett rovdjursangrepp ett orosmoment, och de som håller tamdjur som en inkomstkälla skattar sin oro högre än dem som håller tamdjur som en fritidssysselsättning. Av jägarna svarade 60 procent av respondenterna i telefonenkäten att de är oroliga för stora rovdjur i samband med jakt, och alla som jagar med hund uppgav att de är oroade för sin hund med anledning av stora rovdjur. I intervjuer med skadedrabbade jägare och lantbrukare framkommer att ett angrepp kan innebära en stor psykosocial påfrestning och påverkar vanligtvis människor en lång tid efteråt – medan andra sa att deras upplevda oro aldrig försvann. Både jägare och lantbrukare upplever också en känsla av vanmakt över att inte förmå skapa en trygg miljö för sina tamdjur och hundar. Denna känsla av vanmakt kan föra med sig negativa konsekvenser för individens hälsa och livskvalitet på grund av att djurägaren har en nära relation till djuren och känner ett ansvar att ta hand om sina djur. Ytterligare en faktor som negativt påverkar människors oro är rovdjursaktivister och aktioner som riktas mot jägare och lantbrukare, ofta i form av anonyma telefonsamtal eller att aktivister dyker upp på gården för att genomföra protestaktioner. Denna realitet är en viktig faktor som påverkar stress och oro som relaterar till rovdjur. Resultatet av enkäten samt intervjuerna visar att också förtroendet för rovdjursförvaltningen är lågt bland jägare och lantbruksföretagare. I platsintervjuerna går det att få ytterligare indikationer på vad det är som denna misstro mot rovdjursförvaltningen bygger på. En central faktor handlar om att de upplever en vanmakt och en orättvis maktfördelning i att människor som fattar beslut om landsbygden inte själva bor i områden med rovdjur eller förstår villkoren av att leva på landsbygden. De anser att de som privatpersoner och som företagare får ta konsekvenserna av en rovdjurspolitik i vilken de inte känner sig delaktiga. Denna rapport belyser vidare vikten av att ta hänsyn till lantbrukares och jägares platsbundenhet när konsekvenser av stora rovdjur ska diskuteras. Resultaten från enkäten visar att det var tämligen få som uppgav att de vill eller kan flytta från det område där de bor även om de har negativa erfarenheter av rovdjur och oavsett om de skattar sin oro på en mycket hög nivå. Utöver att det kan handla om att lantbrukare ofta är mer rotade på platsen och har lokal kännedom om markerna så ingår lantbrukaren, men också jägaren, ofta i ett socialt nätverk av kontakter med andra lantbruksföretagare och jägare. Oavsett så handlar det om anknytning till platsen vilken föder in i den lokala identiteten. Denna typ av platsanknuten och erfarenhetsbaserad kunskap utgör viktiga komponenter som bör uppmärksammas i diskussioner kring socioekonomiska och psykosociala konsekvenser av stora rovdjur. Rapportens rekommendationer Lägger vi samman studiens resultat avseende skadeförebyggande och kompensatoriska åtgärder föreslås följande: Att ersättningsnivåer för skadade, skrämda och dödade djur samt för arbetsinsatser i samband med angrepp utreds på nytt genom att tillsätta en nationell arbetsgrupp som består av representanter från rovdjursförvaltningen och berörda departement, intresseorganisationer som representerar lantbruks- samt jaktintresset samt att utredningen även inkluderar lantbruksföretagare och jägare som blivit beviljade bidrag och ersättning. Arbetsgruppen bör ledas av tredje part med god insikt i naturresurskonflikters sociala, ekonomiska och politiska dynamik. En kunskapssammanställning och utvärdering av olika typer av ersättningssystem (till exempel arealersättning för att upprätthålla biologisk mångfald) för att lära av andra ersättningssystem som upprättats för att förvalta gemensamma resurser. Vi konstaterar att lantbrukare behöver göra anpassningar med anledning av rovdjursförekomst vilket kan bidra till en redan stressig arbetsmiljö. Vi finner också att små ekonomiska marginaler och funderingar och oro inför framtiden får indirekta och direkta konsekvenser. Vi föreslår följande: Ytterligare studier för att ge en djupare kunskap om direkt och indirekt påverkan, avseende både ekonomiska och icke-ekonomiska effekter samt hur dessa förhåller sig till varandra. Det finns en problematik kopplad till att definiera psykosociala konsekvenser. En avsaknad av definition risker att leda till att dessa inte tas i beaktande medan en allt för avgränsad definition riskerar att begränsa förståelsen för sådana konsekvenser. Vi föreslår följande: En arbetsgrupp som utreder hur psykosociala dimensioner kan integreras i förvaltningsåtgärder på lokal och regional nivå. Fortsatt forskning som belyser konsekvenser av olika avgränsningar och definitioner av psykosociala respektive socioekonomiska konsekvenser. Forskningen visar att sociala och psykosociala aspekter är svåra att omsätta i förvaltningen. Vi ser ett behov av att utveckla rovdjursförvaltningen ur ett socialt hållbarhetsperspektiv och föreslår följande:  En utbildningsinsats riktad till tjänstemän på nationell och regional nivå som fokuserar på frågor kring social hållbarhet i relation till rovdjuren och medföljande konsekvenser för lantbruksföretagare och jägare. En kartläggning av lämpliga indikatorer för social hållbarhet inom rovdjursförvaltningen i syfte att utveckla ett förvaltningsverktyg som kan ge stöd åt tjänstemän. Verktyget bör utvecklas och testas genom fallstudier vars resultat analyseras av en arbetsgrupp som består av representanter från rovdjursförvaltningen, intresseorganisationer som representerar lantbruks- och jaktintresset samt lantbruksföretagare och jägare. Studiens resultat visar att lantbruksföretagare och jägare upplever oro och ekonomisk otrygghet som i större utsträckning behöver adresseras inom förvaltningen. Exakt vilka åtgärder som skulle kunna reducera människors oro är dock svårt att med säkerhet säga någonting om. Vi föreslår följande: En kunskapssammanställning avseende åtgärder som använts inom andra förvaltningsområden med syftet att minska otrygghet, konflikter och misstro. Att Naturvårdsverket, baserat på resultat av ovan nämnda kunskapssammanställning och i samråd med länsstyrelser, berörda intresseorganisationer och forskare med relevant expertis, undersöker hur rovdjursförvaltningen kan arbeta mer proaktivt för att motverka otrygghet, konflikter och misstro. Att det utreds om människors oro är en variabel som i större utsträckning skulle kunna tas i beaktande vid beviljandet av skyddsjakt. Att det undersöks om en anonymisering av skyddsjaktsansökningar och ansökningar om bidrag och ersättning är förenligt med nuvarande lagstiftning. Det finns potentiellt ett utrymme att öka förtroendet för rovdjursförvaltningen genom en förbättrad information och kommunikation till berörda grupper i län med rovdjursförekomst. Vi föreslår följande: En kunskapssammanställning av kommunikationsinsatser och dess förmåga att skapa tillit mellan lantbrukare, jägare och rovdjursförvaltning som inkluderar kunskaper och erfarenheter från andra förvaltningsområden. Att Naturvårdsverket, i samråd med länsstyrelser, berörda intresseorganisationer och forskare med relevant expertis, tar fram en vägledning för hur en kunskapssammanställning av kommunikationsinsatser bäst kan användas i den praktiska rovdjursförvaltningen. Vår studie finner att oro är en viktig faktor som kan predicera misstro mot rovdjursförvaltningen. Utifrån tidigare forskning, och de resultat som redovisas i denna rapport avseende förtroende för förvaltningen, rekommenderar vi följande:  En utredning som lämnar förslag avseende hur förtroendet för rovdjursförvaltningen långsiktigt kan öka. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot social hållbarhet. Förslagen bör ligga i linje med hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 och bidra till att genomföra rovdjurspolitikens övergripande mål. Ett alternativ till ovanstående rekommendation är att berört departement ger uppdraget åt en särskild utredare och att betänkandet redovisas i Departementsserien (Ds). Forskning som undersöker kopplingen mellan oro avseende stora rovdjur och förtroende för rovdjursförvaltningen. Ytterligare forskning som undersöker förvaltningsåtgärder som gynnar eller missgynnar förtroende för rovdjursförvaltningen.Large carnivore presence in the Swedish landscape has long been a subject for discussions and debate. As stated in the national policy, large carnivore management shall strive for a viable conservation status, work towards the coexistence of people and large carnivores, and prevent and limit large carnivore attacks. This includes that management shall even take into account the socioeconomic and psychosocial effects and reduce conflicts related to large carnivores. Despite the fact that management shall consider psychosocial consequences, there is to date a limited amount of research in the Swedish context related to psychosocial harm/wellbeing in connection to the presence of wolves and other large carnivores. Our study highlights how farm owners and hunters living in areas with large carnivores experience their presence. Our study includes hunters’ and farmers’ experiences and reflections around their own situation, their feelings of concern and stress from large carnivore presence, their view of management strategies and provisions, as well as how they feel their socioeconomic status is affected by large carnivore presence. This study also includes the experiences of people working within large carnivore management at the county administrative boards, since officials and field officers have close contact with hunters and livestock owners who have in some way been affected by large carnivore presence. The central aim is to study, from a social anthropological perspective, how hunters and livestock owners in the county of Dalarna, Värmland, and Örebro experience stress, concern, and socioeconomic consequences in their everyday lives due to the presence of large carnivores. The analytical framework used in this study is inspired by a social anthropological perspective on health, which emphasizes that people’s experiences around wellbeing and a meaningful way of life are best understood by exploring cultural and social factors, where even political aspects can influence an individual’s health. The empirical data analyzed in this report comes from in-person and phone interviews with farmers and hunters, and with officials at the country administrative boards. In addition to interviews, a randomized sample of 300 farmers and hunters were contacted to complete a telephone survey. Data was also collected from applications and decisions for the lethal removal of bears, lynx, and wolves in the counties of Dalarna, Örebro, and Värmland between 2015 and 2020. Finally, interviews from previous research projects have also been analysed in order to discuss possible changes over time in attitudes towards large carnivore management. The results of the study show that the presence of large carnivores affects both hunters and farmers alike, and that they need to make changes to their practices. Our results also demonstrate that socioeconomic consequences are, for example, extra costs for preventative measures, additional costs and labour for the farmer after an attack, or loss of EU funding if they cannot keep their grazing animals on certain pastures after an attack. The results show further that costs are not always fully compensated, and that the financial consequences of a large carnivore attack can vary between individuals in regard to the farm’s financial liquidity, at what time of year the attack takes place, and whether or not the individual has a social network for which he/she can rely on for support after an attack. Farmers stated that many within the industry live within small economic margins and are under high financial pressure, where a large carnivore attack could result in stark consequences for the farm’s operation. Hunters in the study related how they are impacted financially due to the use of protective measures for dogs and a reduction in the amount of game available for hunting. Oftentimes, a large carnivore attack or the risk of one, insights feelings of stress, concern, and uncertainty for the future. This is expressed in regard to the farmers’ financial situation, and in regard to the prerequisites of living and working in the rural countryside. Those who completed the telephone survey expressed concern about large carnivores in general, in relation to their, and other children’s safety, and in relation to keeping animals and hunting. However, there are relatively few who are concerned for their own safety due to large carnivores. Among those surveyed, most people are concerned for their livestock and their dogs. 81 percent of livestock owners who answered the survey reported a concern for their livestock. For farmers, there is a concern for the potential financial consequences of a large carnivore attack. Those who keep livestock as a source of income rated their concern higher than those who keep livestock as a hobby. 60 percent of the hunters who completed the survey are concerned about large carnivores in relation to hunting, and all those who hunt with a dog are concerned for their dog due to large carnivore presence. In interviews with hunters and farmers who experienced an attack, they related how an attack can cause significant psychosocial distress and can affect some people long after the attack. Some said this concern never disappeared. Both hunters and livestock owners also experience a lack of control over creating a safe environment for their livestock and/or dogs. This feeling of having little or no control may result in negative consequences for an individual’s health and quality of life, which can be exacerbated by having close relationships to their animals and a sense of responsibility to protect them. Our results also demonstrate that actions by animal rights activists directed towards hunters and farmers increase people’s concern. This is often done in the form of anonymous calls, or by people showing up at one’s farm to protest. This reality should be understood as an important component that can add to stress and concern over large carnivore presence. The results of this study additionally show that trust in large carnivore management is low among the farm owners and hunters we interviewed and surveyed. Indications of what this mistrust builds upon is evidenced in the interview data. A central factor is that they experience a lack of control and an unfair division of power in society, in that people who make decisions affecting the countryside often do not live in areas with large carnivores, nor understand the conditions for living in the countryside. A general consensus is that, as private individuals and business owners, they must assume the consequences of a large carnivore policy in which they do not feel included. This study highlights the importance of taking place attachment among farmers and hunters into account when discussing the consequences of large carnivore presence. The results from our survey show that very few people want to or can consider moving from the area in which they live, even if they have had negative experiences with large carnivores, and regardless of whether they are highly concerned about their presence or not. In addition to farmers often being connected to a place and possessing local knowledge about the area and the land, they, along with hunters, are often part of a social network of contacts with other farmers and hunters. This attachment to place then contributes to a sense of local identity. Therefore, this type of relation to place and experience-based knowledge are important factors to highlight and take into account in discussions around the socioeconomic and psychosocial consequences of large carnivores. Report recommendations Given the results of the study regarding preventative and compensatory measures, we recommend the following: That compensation levels for injured, lost, or killed livestock/hunting dogs, and for work effort after an attack are newly investigated by assigning a national working group consisting of representatives from large carnivore management, interest organisations that represent farming and hunting interests, as well as farm owners and hunters that have received aid and compensation. The working group should be led by a third party that has a good understanding of the social, economic, and political dynamics within natural resource conflicts. A synthesis of knowledge and evaluation of various types of compensation systems (e.g. compensation for arable land in order to maintain biological diversity), that draws from other compensation systems that were built for managing common resources. We find that farmers need to change their practices due to large carnivore presence, which can add to an already stressful work environment. We also find that small economic margins and concern for the future lead to direct and indirect consequences. We recommend the following: Further studies for a deeper understanding of indirect impact regarding both economic and non-economic effects and how these relate to each other. It is difficult to define psychosocial consequences. The lack of a definition risks oversight of the psychosocial consequences, while a definition that is too narrow risks li