Lahkajeaggi

Prošeaktaraporta mas buohtastahttojuvvo boazodoallu Suomas ja Ruotas, nugo áššit mat gusket sierralágán njuolggadusaide ja ruhtadollui

Kraftfull, slumrende gjensidighet: Forhandlinger i og om samiske landskap

Hvordan lytter vi oss inn til glemte steder i det samiske landskapet? Hvilke kunstneriske og forskningsmessige praksiser kan sette oss i kontakt med de kraftfulle steder som generasjoner før oss har hatt stor respekt for? I prosjektet «Kraftfull slumrende gjensidighet – (glemte) steder i det samiske landskap» kommer kunstnere og forskere sammen i en pågående interesse for steder og fortellinger med en særegen kraft. Steder og hellige steiner, som (glemte) Sieidier, inviterer oss til å lære å lytte og handle på nye måter overfor det materielle. Lytte til den materielle tilstedeværelsen til steder av betydning for mennesker og dyr. Vi ønsker å undersøke hva som er glemt – og hva som kan huskes. Denne teksten skrev vi til utstillingen «Institutt for natur og kunst» som vi deltok på under festspillene i Nord-Norge i 2018. I dette kapitlet reflekterer vi over hvilke forskningspraksiser som åpner for å se det som ikke (lenger) er kjent, og undersøker hvordan vårt prosjekt kan bidra til dekolonialisering både av våre egne, men muligens også andres tillærte forestillinger om hva som er – og hva som ikke er – til stede og konstituerende av og i et samisk landskap

Pengaruh Dimensi Gaya Kepemimpinan terhadap Kepuasan Kerja Karyawan pada PT Nippon Indosari Corpindo Tbk

Idus Sikku, 2016 . Thesis. Dimensional Effect of labor compensation and commitment employee performance at the work PT.Midi Utama Indonesia Cab.Makassar. (guided by Dr. Sukmawati M.SE.,M.SI as supervisor I H.M.Idris,SE.,M.Si as mentors II ). This research was conducted in june to august 2016 in the city of makassar. This study to determine leadership style analysis comprising variable democratic leadership style, leadership style participation, autocratic learership style,leardership style bureaucracy simultaneously on employee job satisfaction. This research wasconducted in PT.Nippon Indosari Corpindo Tbk the number of employees is 30 employees. The results of this study indicate that based on the results of multiple linear regression equation Y = 9.529 + 0,696X1 + 0,732X2 + 0,108X3 + 0,520X4. Variables that have the most significant and dominat influence on employee job satisfaction is a democratic leadership style (X1) with a coefficient of 0,696. The coefficient of determination R square of 0,478, four variable of leadership style that is X1, X2, X3 and X4 have the effect of 47,8% job satisfaction, while the remaining 52,2% influenced by other factors not included in the study

”We can’t keep on rowing if not everybody is aboard...” : a comparative survey, between a few public- and free standing schools, of how teachers cooperate with parents

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn. Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna. Med detta underlag har jag senare i mitt arbete försökt jämföra om jag kan se några likheter och skillnader mellan lärarnas sätt att samarbeta med föräldrarna och vidare diskuterat dessa med hjälp av litteratur och forskning. Undersökningensresultatet visar på några likheter mellan de båda skolformernas sätt att bemöta och arbeta tillsammans med föräldrarna, men jag har även funnit på skillnader bland annat i de olika skolornas verksamheter som kan ha inverkan på hur samarbetet med föräldrarna i slutändan blir

Duála mánáid gielas: Ohppiid giellageavaheapmi vuolggasadjin gielladiđolašvuođa nannemii

Dán masterdutkamuša fáddá lea mánáid giellageavaheapmi ja giellaovdáneapmi. Váldogažaldagat leat movt davvisámegielatmánát geavahit duála, ja movt mánáid giellageavaheamis sáhttá váldit vuolggasaji gielladiđolašvuođa nannemii. Dutkamuš lea pedagogalaš geahččanguovllus, ja teoriijavuođđu lea mánáid giellaoččodeapmi, giellaovdáneapmi, didaktihkalaš váikkuhusat, ja duála geavaheapmi davvisámegielas. Dutkamuša materiálan leat ohppiid teavsttat. Dutkamuššii leat searvan gávcci oahppi gaskal 3. ja 6. Luohkkácehkiid, geain lea sámegiella vuosttašgiellan skuvllas. Davvisámegielas duála boahtá oidnosii persovdnapronomeniin, finihtta vearbbain ja oamastangehčosiin. Gávcci informánttas čiežas hálddašit duála geavaheami bures persovdnapronomeniin ja vearbbain. Dutkanmateriála čájeha ahte ohppiid giellageavaheamis leat sihke normatiiva hámit, eará logut duála sajis, seaguhusat persovnnain ja analogiija hámit, main ovdamearkka dihte preseansa sojahangeažus geavahuvvo maiddái preterihtas. Dábáleamos spiehkasteapmi lea go duála sajis geavahuvvo eará lohku, go čujuha guoktásii. Ohppiid duála geavaheapmi sáhttá leat vuođđun ságastallamiidda ja gielalaš doaimmaide, mat čalmmustahttet giela hápmebeali ja nannejit gielladiđolašvuođa. Lea buorre pedagogalaš prinsihppa ahte váldá vuolggasaji das mii ohppiide lea oahpis. Mánáid árra gielladiđolašvuođas lea stuora dadjamuš sihke álgo lohkan- ja čállinoahppamii, muhto maiddái maŋŋelis lohkan- ja čállinmáhttui

Röstberättigande eller identitetsbekräftande? – den diskursiva striden kring Sametingets röstlängd : En institutionell diskursanalys över de politiska och identitetsmässiga effekterna av Sametingets röstlängds utformning, tolkning och tillämpning

In 1993, Sweden instituted the Sámi Parliament (Sámediggi) as a state agency with the main purpose of representing the indigenous Sámi people externally, as well as monitoring internal cultural affairs, governed by a popularly elected assembly. In the absence of official statistics on the Sámi population, or any formally recognized approaches to define who should count as Sámi, one of the challenging tasks was to create an accurate register of all those who would be eligible to take part in the elections. The idea was to design an electoral roll that would be normatively neutral and have no other functions beyond its core function of being a list of eligible voters, a concept that had already been put in use during the previous initiations of the Sámi Parliaments in Norway and Finland. Previous research from similar contexts, most prominently Norway, shows that electoral rolls of this sort might be attributed other functions by indigenous populations, especially in the absence of other formal devices that can be used to confirm their indigenous identity. It appears that the electoral roll might, under certain circumstances, assume an important and far-reaching role in indigenous institution building. In Sweden, however, similar research is missing. In this study, I examine perceptions within the indigenous Sámi community regarding the central functions of the electoral roll using a constructivist, discourse-theoretic approach. A systematic mapping out of the discourse surrounding the electoral roll, as reflected in public records from within the political sphere of the Sámi Parliament and relevant accounts in Sámi media, reveals that the electoral roll is attributed functions by the Sámi population that go far beyond its original, formalistic design. The act of formally defining a people, regardless of the limitations of the purpose, can seemingly cause unintended and far-reaching consequences, especially when the people itself does not control the definition. The analysis shows a fundamental conflict regarding the competing functions of the electoral roll as both an instrument of representation and a mechanism of identity validation. This influences the power structures between the Sámi people and the Swedish state as well as within the people itself, and affects the ability of the Sámi Parliament to gain legitimacy as an indigenous institution and instrument of self-determination.

Röstberättigande eller identitetsbekräftande? – den diskursiva striden kring Sametingets röstlängd : En institutionell diskursanalys över de politiska och identitetsmässiga effekterna av Sametingets röstlängds utformning, tolkning och tillämpning

In 1993, Sweden instituted the Sámi Parliament (Sámediggi) as a state agency with the main purpose of representing the indigenous Sámi people externally, as well as monitoring internal cultural affairs, governed by a popularly elected assembly. In the absence of official statistics on the Sámi population, or any formally recognized approaches to define who should count as Sámi, one of the challenging tasks was to create an accurate register of all those who would be eligible to take part in the elections. The idea was to design an electoral roll that would be normatively neutral and have no other functions beyond its core function of being a list of eligible voters, a concept that had already been put in use during the previous initiations of the Sámi Parliaments in Norway and Finland. Previous research from similar contexts, most prominently Norway, shows that electoral rolls of this sort might be attributed other functions by indigenous populations, especially in the absence of other formal devices that can be used to confirm their indigenous identity. It appears that the electoral roll might, under certain circumstances, assume an important and far-reaching role in indigenous institution building. In Sweden, however, similar research is missing. In this study, I examine perceptions within the indigenous Sámi community regarding the central functions of the electoral roll using a constructivist, discourse-theoretic approach. A systematic mapping out of the discourse surrounding the electoral roll, as reflected in public records from within the political sphere of the Sámi Parliament and relevant accounts in Sámi media, reveals that the electoral roll is attributed functions by the Sámi population that go far beyond its original, formalistic design. The act of formally defining a people, regardless of the limitations of the purpose, can seemingly cause unintended and far-reaching consequences, especially when the people itself does not control the definition. The analysis shows a fundamental conflict regarding the competing functions of the electoral roll as both an instrument of representation and a mechanism of identity validation. This influences the power structures between the Sámi people and the Swedish state as well as within the people itself, and affects the ability of the Sámi Parliament to gain legitimacy as an indigenous institution and instrument of self-determination.

Modersmålsundervisning, läs- och skrivutveckling i Sameskolan : Lärares erfarenheter och arbetsformer

The overall aim of the study was to take part of teachers' experiences and work force mother-tongue education and literacy development in the Sámi School. The study was conducted through interviews with twelve teachers who teach at two Sámi schools. The focus has been on looking how to work with native speakers teaching at the Sámi School, what factors promote / hinder students' development of their first or second language, and the importance of collaboration between the schools` various professions work with multilingual students reading and writing skills. Through interviews of various categories of teachers, I have tried to visibility problems of the education of minority language children and their reading and writing skills. I discuss the teaching, the importance and the lack / availability of communication and consensus between different categories of teachers. The study reveals the importance of adequate education for the teachers and the lack of Sámi teaching materials. From a sociocultural perspective, the situated and creative learning opportunities, where the teaching is based on students' prior knowledge and experience, is a factor that contributes to literacy development. The study also shows that mother tongue education contributes to students' identity is strengthened and that they will be confident with their background.Det övergripande syftet med studien var att ta del av lärares erfarenheter och arbetsformer gällande modersmålsundervisning och läs- och skrivutveckling i sameskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tolv lärare som undervisar vid två sameskolor. Fokus har lagts på att titta hur man arbetar med modersmålsundervisningen vid sameskolorna, vilka faktorer främjar/hindrar elevernas utveckling av sitt första respektive andraspråk samt vilken betydelse samverkan mellan specialpedagoger, klasslärare och modersmålslärare har kring arbetet med flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Genom intervjuer av olika lärarkategorier har jag försökt synliggöra problematiken kring undervisning av minoritetsspråkiga barn och deras läs- och skrivutveckling. I studien diskuteras det kring undervisningen, vikten av och bristen/tillgången på kommunikation och samsyn mellan olika lärarkategorier. Studien synliggör även vikten av adekvat utbildning till undervisande pedagoger och bristen på samiskt läromedel. Ur ett sociokulturellt perspektiv är de situerade och kreativa lärande tillfällena, där undervisningen utgår från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, en faktor som bidrar till läs- och skrivutveckling. Studien visar också att modersmålsundervisningen bidrar till att elevernas identitet stärks och att de blir trygga

”We can’t keep on rowing if not everybody is aboard...” : a comparative survey, between a few public- and free standing schools, of how teachers cooperate with parents

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn. Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna. Med detta underlag har jag senare i mitt arbete försökt jämföra om jag kan se några likheter och skillnader mellan lärarnas sätt att samarbeta med föräldrarna och vidare diskuterat dessa med hjälp av litteratur och forskning. Undersökningensresultatet visar på några likheter mellan de båda skolformernas sätt att bemöta och arbeta tillsammans med föräldrarna, men jag har även funnit på skillnader bland annat i de olika skolornas verksamheter som kan ha inverkan på hur samarbetet med föräldrarna i slutändan blir

”We can’t keep on rowing if not everybody is aboard...” : a comparative survey, between a few public- and free standing schools, of how teachers cooperate with parents

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn. Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna. Med detta underlag har jag senare i mitt arbete försökt jämföra om jag kan se några likheter och skillnader mellan lärarnas sätt att samarbeta med föräldrarna och vidare diskuterat dessa med hjälp av litteratur och forskning. Undersökningensresultatet visar på några likheter mellan de båda skolformernas sätt att bemöta och arbeta tillsammans med föräldrarna, men jag har även funnit på skillnader bland annat i de olika skolornas verksamheter som kan ha inverkan på hur samarbetet med föräldrarna i slutändan blir