The interplay between ozone and urban vegetation – BVOC emissions, ozone deposition, and tree ecophysiology

Tropospheric ozone (O3) is one of the most prominent air pollution problems in Europe and other countries worldwide. Human health is affected by O3 via the respiratory as well the cardiovascular systems. Even though trees are present in relatively low numbers in urban areas, they can be a dominant factor in the regulation of urban O3 concentrations. Trees affect the O3 concentration via emission of biogenic volatile organic compounds (BVOC), which can act as a precursor of O3, and by O3 deposition on leaves. The role of urban trees with regard to O3 will gain further importance as NOx concentrations continue declining and climate warming is progressing—rendering especially the urban ozone chemistry more sensitive to BVOC emissions. However, the role of urban vegetation on the local regulation of tropospheric O3 concentrations is complex and largely influenced by species-specific emission rates of BVOCs and O3 deposition rates, both highly modified by tree physiological status. In this review, we shed light on processes related to trees that affect tropospheric ozone concentrations in metropolitan areas from rural settings to urban centers, and discuss their importance under present and future conditions. After a brief overview on the mechanisms regulating O3 concentrations in urban settings, we focus on effects of tree identity and tree physiological status, as affected by multiple stressors, influencing both BVOC emission and O3 deposition rates. In addition, we highlight differences along the rural-urban gradient affecting tropospheric O3 concentrations and current knowledge gaps with the potential to improve future models on tropospheric O3 formation in metropolitan areas

Pathways from research to sustainable development: insights from ten research projects in sustainability and resilience

Drawing on collective experience from ten collaborative research projects focused on the Global South, we identify three major challenges that impede the translation of research on sustainability and resilience into better-informed choices by individuals and policy-makers that in turn can support transformation to a sustainable future. The three challenges comprise: (i) converting knowledge produced during research projects into successful knowledge application; (ii) scaling up knowledge in time when research projects are short-term and potential impacts are long-term; and (iii) scaling up knowledge across space, from local research sites to larger-scale or even global impact. Some potential pathways for funding agencies to overcome these challenges include providing targeted prolonged funding for dissemination and outreach, and facilitating collaboration and coordination across different sites, research teams, and partner organizations. By systematically documenting these challenges, we hope to pave the way for further innovations in the research cycle

Implementering av innovationer i värdeskapande nätverk

Detta är slutrapporten från en förstudie inom FoI-projektet Verksamhetsutveckling och innovation i värdeskapande nätverk, som genomförts inom ramen för Trafikverkets FoI-portfölj 6 Trafikverket – En modern myndighet. Bakgrunden till detta projekt är att Trafikverket identifierat ett behov av att utveckla sin förmåga att arbeta innovativt i värdeskapande nätverk, vilket utvecklas nedan. Denna delstudie/förstudie bär namnet Implementering av innovationer i värdenätverk. Förstudiens syfte har varit att söka besvara frågan Vad krävs för att innovationer ska implementeras?Verksamhetsutveckling och innovation i värdenätverk, övergripande de

Innovation i värdeskapande nätverk

Trafikverket har identifierat ett behov av att utveckla sin förmåga att arbeta innovativt i värdeskapande nätverk. Syftet med FoI-projektet Verksamhetsutveckling och Innovation i värdeskapande nätverk har varit att pröva, utvärdera och vidareutveckla en metod för innovationer i värdenätverk. Detta har gjorts i tre samverkansprojekt på järnvägssidan:• Proaktiv kundkommunikation har handlat om att förbättra Trafikverkets relation med avtalskunderna på järnväg som genom de senaste de senaste NKI-mätningarna uttryckt sitt missnöje inom kommunikationsområdet.• Kommunikation Lokförare Trafikledning har handlat om att fånga in lokförarnas iakttagelser längs med rälsen och använda i det proaktiva underhållsarbetet.• Samverkan för bättre underhåll på järnvägen har fokuserat på att skapa förutsättningar för att använda sensordata för proaktivt underhåll av järnvägen. Slutsatserna visar att såväl praktiker som forskare har funnit att metoden fungerat väl i dessa tre sammanhang. Viktiga lärdomar handlar om att befintliga strukturer inte säkerställer att intressenter och partners bjuds in och att de inte är anpassade för innovationsprojekt som inte fullt ut kan planeras i förväg och där det är svårt att förutsäga leveranser.Trafikverket har goda kunskaper om hur man bygger multidiciplinära team men har stora svårigheter att få fram interna projektledare för denna typ av projekt. Ansvariga chefer tycks prioritera drift i den egna verksamheten framför branschgemensamma utvecklingsprojekt. De projektledare vi mött har varit jätteduktiga men de vittnar om att de och många kollegor saknar kunskaper om innovations- och utvecklingsarbete och att vanan att involvera kunder och intressenter varierar stort inom olika delar av Trafikverket. Engagemanget har varit stort hos såväl Trafikverkets medarbetare som hos de som kommer från olika partners och kunder. Stundtals har ledningsstödet kunnat utvecklats ytterligare hos både Trafikverket och kunder. Andra viktiga lärdomar är att engagemanget sjunker om man inte ges förutsättningar att delta och/eller bidra till verklig innovation och att ledare för innovationsprojekt måste brinna och dessutom ha riktigt lång brinntid. Denna rapport sammanfattar våra lärdomar från projektet. Vid sidan om denna rapport finns det också en ”Verktygslåda för innovation och förändringsledning” (Björkman, Johnsson och Sandén, 2017b) samt en rapport som särskilt lyfter fram implementeringsaspekterna i det första projektet Proaktiv kundkommunikation: ”Implementering av innovationer i värdeskapande nätverk” (Björkman, Johnsson och Sandén, 2017).Verksamhetsutveckling och innovation i värdenätverk, övergripande de

Moth Outbreaks Reduce Decomposition in Subarctic Forest Soils

Tree mortality from insect infestations can significantly reduce carbon storage in forest soils. In subarctic birch forests (Betula pubescens), ecosystem C cycling is largely affected by recurrent outbreaks of defoliating geometrid moths (Epirrita autumnata, Operophtera brumata). Here, we show that soil C stocks in birch forests across Fennoscandia did not change up to 8 years after moth outbreaks. We found that a decrease in woody fine roots was accompanied by a lower soil CO2 efflux rate and a higher soil N availability following moth outbreaks. We suggest that a high N availability and less ectomycorrhiza likely contributed to lowered heterotrophic respiration and soil enzymatic activity. Based on proxies for decomposition (heterotrophic respiration, phenol oxidase potential activity), we conclude that a decrease in decomposition is a prime cause why soil C stocks of mountain birch forest ecosystems have not changed after moth outbreaks. Compared to disturbed temperate and boreal forests, a CO2-related positive feedback of forest disturbance on climate change might therefore be smaller in subarctic regions

Innovation i värdeskapande nätverk

Trafikverket har identifierat ett behov av att utveckla sin förmåga att arbeta innovativt i värdeskapande nätverk. Syftet med FoI-projektet Verksamhetsutveckling och Innovation i värdeskapande nätverk har varit att pröva, utvärdera och vidareutveckla en metod för innovationer i värdenätverk. Detta har gjorts i tre samverkansprojekt på järnvägssidan: • Proaktiv kundkommunikation har handlat om att förbättra Trafikverkets relation med avtalskunderna på järnväg som genom de senaste de senaste NKI-mätningarna uttryckt sitt missnöje inom kommunikationsområdet. • Kommunikation Lokförare Trafikledning har handlat om att fånga in lokförarnas iakttagelser längs med rälsen och använda i det proaktiva underhållsarbetet. • Samverkan för bättre underhåll på järnvägen har fokuserat på att skapa förutsättningar för att använda sensordata för proaktivt underhåll av järnvägen. Slutsatserna visar att såväl praktiker som forskare har funnit att metoden fungerat väl i dessa tre sammanhang. Viktiga lärdomar handlar om att befintliga strukturer inte säkerställer att intressenter och partners bjuds in och att de inte är anpassade för innovationsprojekt som inte fullt ut kan planeras i förväg och där det är svårt att förutsäga leveranser. Trafikverket har goda kunskaper om hur man bygger multidiciplinära team men har stora svårigheter att få fram interna projektledare för denna typ av projekt. Ansvariga chefer tycks prioritera drift i den egna verksamheten framför branschgemensamma utvecklingsprojekt. De projektledare vi mött har varit jätteduktiga men de vittnar om att de och många kollegor saknar kunskaper om innovations- och utvecklingsarbete och att vanan att involvera kunder och intressenter varierar stort inom olika delar av Trafikverket. Engagemanget har varit stort hos såväl Trafikverkets medarbetare som hos de som kommer från olika partners och kunder. Stundtals har ledningsstödet kunnat utvecklats ytterligare hos både Trafikverket och kunder. Andra viktiga lärdomar är att engagemanget sjunker om man inte ges förutsättningar att delta och/eller bidra till verklig innovation och att ledare för innovationsprojekt måste brinna och dessutom ha riktigt lång brinntid. Denna rapport sammanfattar våra lärdomar från projektet. Vid sidan om denna rapport finns det också en ”Verktygslåda för innovation och förändringsledning” (Björkman, Johnsson och Sandén, 2017b) samt en rapport som särskilt lyfter fram implementeringsaspekterna i det första projektet Proaktiv kundkommunikation: ”Implementering av innovationer i värdeskapande nätverk” (Björkman, Johnsson och Sandén, 2017).Pilotprojekt 3 ”Operativ Kommunikation med Trafikledningen” inom verksamhetsutveckling oc

Программа общеинженерной (производственной) практики

Рассмотрены вопросы организации общеинженерной (производственной) практики, определены цель и задачи практики, баланс рабочего времени, обязанности студентов и руководителей практики, методика выполнения индивидуального задания, основные правила охраны труда и техники безопасности, требования к содержанию и оформлению отчета. Для студентов специализации 1-36 20 02-03 «Упаковочное производство (технологии и оборудование упаковочного производства)»

Can enzymatic stoichiometry be used to determine growth-limiting nutrients for microorganisms? - A critical assessment in two subtropical soils

The measurement of potential enzymatic activities has been proposed as an efficient method to infer nutrient limitations for microorganisms in environmental samples. To validate this use, confirmation with direct methods of microbial growth responses to resource additions are required. We experimentally manipulated nutrient-poor soils from the afromontane subtropics with relatively low (grassland soils, ca. 4% soil carbon (C)) or high organic matter content (forest soils, ca. 13% soil C) with nutrient additions (plant material added at 8 mg C g−1 soil combined with mineral N and/or P to reach C:N:P mass-ratios of 10:1:1) in a multifactorial design for one month in order to shift the microbial community towards C-, N- or P-limitation. We then measured the responses of the most commonly measured indicator enzymes used to infer growth limiting nutrients, using ß-1,4-glucosidase, ß-1,4-N-acetylglucosaminidase and leucine aminopeptidase, and acid phosphatase as indicators for C-, N- and P-acquiring enzymatic activities, respectively. In the same soil samples, we also determined the responses in bacterial (3H-leucine incorporation) and fungal growth rates (14C-acetate incorporation into ergosterol) to nutrient supplements, and also verified these with biomass responses (microbial PLFA and ergosterol concentrations) to the factorial nutrient loading amendments. Ratios of C-, N-, and P-acquiring enzymes indicated that the grassland soils were primarily P-limited, and secondarily co-limited by C and N, while the forest soils were co-limited by C and P. However, short-term responses in growth rates and respiration to nutrient additions, along with long-term growth rate, respiration and biomass responses to nutrient loading treatments all indicated that bacterial growth, fungal growth and respiration were primarily limited by C in both grassland and forest soils. We conclude that enzymatic ratios do not capture the growth-limiting factors for bacterial growth, fungal growth, or respiration in soil. Furthermore, the addition of C-rich plant material could shift the fungal community into N-limitation, while bacteria were shifted into co-limitation by both C and N, revealing that bacteria and fungi can be limited by different nutrients within the same soil environment

Momentary Contentment: A Modern Version of an Old Survival Culture

This is a classic grounded theory based in longitudinal data from everyday life in an environment in Northern Norway characterized by long distances, a harsh climate and people living close to nature and each other. The place has a history of poverty and isolation. Yet, old survival strategies prevail despite modernisation. The theory reveals a culture of momentary contentment with three dimensions: Doing safety, destiny readiness and middle consciousness. This momentary contentment culture explains how the participants resolve their main concern of enjoying life. Doing safety means that common and individual acts create stability. Destiny readiness illuminates a discourse of acceptance, a way of thinking that, with the aid of linguistic strategies, prepares for life changing events. Middle consciousness shows a way of handling difficulties by dividing and separating different phenomena

Scions impact biomass allocation and root enzymatic activity of rootstocks in grafted melon and watermelon plants

International audienceVegetable grafting is increasingly recognized as an effective and sustainable plant production alternative. Grafted plants usually show increased uptake of water and minerals compared with self-rooted plants, mostly thought a consequence of the vigorous rootstocks selected. However, while studies frequently addressed the effects of rootstocks on the performance of scions, knowledge on the influences of scions on biomass allocation, morphology, and metabolic activity of roots is rare. In particular, the plasticity of root traits affecting resource acquisition and its efficiency remains poorly understood. Two different rootstock species, Cucurbita maxima × Cucurbita moschata and Lagenaria siceraria, were grafted in combination with melon (Cucumis melo) and watermelon (Citrullus lanatus). Self-grafted rootstocks were used as control. Plant biomass and root traits were determined after destructive harvesting 30 and/or 60 days after grafting. Traits included biomass allocation, leaf and root morphology, potential activities of four extracellular enzymes on root tips and basal root segments, and root respiration. Successfully grafted scions increase the ratio of root to whole plant dry matter (RMF), and increased ratios of root length to whole plant dry matter (RLR) and to plant leaf area (RL : LA). In contrast, morphological root traits such as diameter, tissue density, and specific root length remain surprisingly stable, and thus scion-induced changes of those traits may only play a minor role for the beneficial effects of grafting in Cucurbitaceae. Incompatibility in melon/L. siceraria grafts, however, was likely responsible for the reduced root growth in combination with clear changes in root morphological traits. Reduced root respiration rates seem to be the effects of a non-compatible rootstock-scion combination rather than an active, C-efficiency increasing acclimation. In contrast, heterografts with melon and watermelon frequently resulted in root-stock-specific, often enhanced potential enzymatic activities of acid phosphatase, b-glucosidase, leucine-amino-peptidase, and N-acetylglucosaminidase both at root tips and basal parts of lateral roots-presenting a potential and complementary mechanism of grafted plants to enhance nutrient foraging. The studied melon and watermelon scions may thus increase the nutrient foraging capacity of grafted plants by fostering the Frontiers in Plant Science frontiersin.org 0