Adaptation of aphid stylectomy for analyses of proteins and mRNAs in barley phloem sap

Sieve tubes are transport conduits not only for photoassimilates but also for macromolecules and other compounds that are involved in sieve tube maintenance and systemic signalling. In order to gain sufficient amounts of pure phloem exudates from barley plants for analyses of the protein and mRNA composition, a previously described stylectomy set-up was optimized. Aphids were placed in sealed cages, which, immediately after microcauterization of the stylets, were flooded with water-saturated silicon oil. The exuding phloem sap was collected with a capillary connected to a pump. Using up to 30 plants and 600 aphids (Rhopalosiphum padi) in parallel, an average of 10 μl of phloem sap could be obtained within 6 h of sampling. In first analyses of the macromolecular content, eight so far unknown phloem mRNAs were identified by cDNA-amplified fragment length polymorphism. Transcripts in barley phloem exudates are related to metabolism, signalling, and pathogen defence, for example coding for a protein kinase and a pathogen- and insect-responsive WIR1A (wheat-induced resistance 1A)-like protein. Further, one-dimensional gel electrophoresis and subsequent partial sequencing by mass spectrometry led to the identification of seven major proteins with putative functions in stress responses and transport of mRNAs, proteins, and sugars. Two of the discovered proteins probably represent isoforms of a new phloem-mobile sucrose transporter. Notably, two-dimensional electrophoresis confirmed that there are >250 phloem proteins awaiting identification in future studies

"Killarna mot tjejerna" : En intervjustudie om grundskoleelevers uppfattningar om jämställdhet på idrottslektionerna

Bakgrund: I Sverige finns styrdokumentet läroplanen som föreskriver att under­vis­ningen i skolan ska präglas av jämställdhet och att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Trots det visar forskning att idrottslärares uppfattningar om jämställdhet tenderar att grunda sig i ett ideal där manligt är överordnat kvinnligt och en maskulin norm uppmuntras på lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur grundskoleelever på en skola i norra Sverige upplever jämställdhet i idrottsundervisningen och hur de uppfattar att idrottsläraren arbetar med jäm­ställdhet i skolämnet idrott och hälsa. Metod: För att besvara studiens syfte deltog nio respondenter (sex flickor och tre pojkar) mellan 14–16 år i semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys användes för att beskriva och dra slutsatser kring respondenternas upplevelser. Resultat: Studiens resultat visade att eleverna anser att idrottsundervisningen är jäm­ställd och att de inte uppfattar att läraren gör skillnader på eleverna baserat på deras könstillhörighet. Trots det kunde flera aspekter som pekar på att idrottsundervisningen inte är jämställd urskiljas. Dessa inkluderade en maskulinitetsnorm där manligt kodade idrotter värderades högre än kvinnligt kodade idrotter och en norm där pojkarna tog mer plats än flickorna. Det förekom dessutom könsrelaterade gruppindelningar. Att lärarna inte lyckas bryta situationer där pojkarna tar plats på bekostnad av flickorna tror elev­erna beror på att lärarna inte ser eller hinner. Slutsats: För att arbeta enligt läroplanens föreskrifter behöver idrottslärarna ifrågasätta normer som i samhället anses vara självklara. Om läroplanens jämställdhetsföreskrifter ska kunna realiseras behöver fokus flyttas från tillfälliga lösningar, så som könsrela­terade gruppindelningar, till att ta itu med strukturen och utmana könsrelaterade normer. Därför kan idrottslärarna behöva jämställdhetsinriktad utbildning för att utveckla sin förmåga att upptäcka och ifrågasätta traditionella könsmönster, samt hjälp att imple­mentera normkritisk pedagogik i undervisningen

"Killarna mot tjejerna" : En intervjustudie om grundskoleelevers uppfattningar om jämställdhet på idrottslektionerna

Bakgrund: I Sverige finns styrdokumentet läroplanen som föreskriver att under­vis­ningen i skolan ska präglas av jämställdhet och att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Trots det visar forskning att idrottslärares uppfattningar om jämställdhet tenderar att grunda sig i ett ideal där manligt är överordnat kvinnligt och en maskulin norm uppmuntras på lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur grundskoleelever på en skola i norra Sverige upplever jämställdhet i idrottsundervisningen och hur de uppfattar att idrottsläraren arbetar med jäm­ställdhet i skolämnet idrott och hälsa. Metod: För att besvara studiens syfte deltog nio respondenter (sex flickor och tre pojkar) mellan 14–16 år i semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys användes för att beskriva och dra slutsatser kring respondenternas upplevelser. Resultat: Studiens resultat visade att eleverna anser att idrottsundervisningen är jäm­ställd och att de inte uppfattar att läraren gör skillnader på eleverna baserat på deras könstillhörighet. Trots det kunde flera aspekter som pekar på att idrottsundervisningen inte är jämställd urskiljas. Dessa inkluderade en maskulinitetsnorm där manligt kodade idrotter värderades högre än kvinnligt kodade idrotter och en norm där pojkarna tog mer plats än flickorna. Det förekom dessutom könsrelaterade gruppindelningar. Att lärarna inte lyckas bryta situationer där pojkarna tar plats på bekostnad av flickorna tror elev­erna beror på att lärarna inte ser eller hinner. Slutsats: För att arbeta enligt läroplanens föreskrifter behöver idrottslärarna ifrågasätta normer som i samhället anses vara självklara. Om läroplanens jämställdhetsföreskrifter ska kunna realiseras behöver fokus flyttas från tillfälliga lösningar, så som könsrela­terade gruppindelningar, till att ta itu med strukturen och utmana könsrelaterade normer. Därför kan idrottslärarna behöva jämställdhetsinriktad utbildning för att utveckla sin förmåga att upptäcka och ifrågasätta traditionella könsmönster, samt hjälp att imple­mentera normkritisk pedagogik i undervisningen