Gendered lived experiences of marriage and family following exposure to chemical warfare agents : content analysis of qualitative interviews with survivors in Halabja, Kurdistan-Iraq

Abstract: Objective To study gendered experiences of the longterm effects of a chemical warfare agent (CWA; sulfur mustard). Design Qualitative face-to-face semi-structured in-depth interview study using content analysis approach with thematic analysis and anthropological inquiries. Setting The city of Halabja in the Kurdistan Region of Iraq. Participants Survivors of CWA (n=16, female:male 10:6, mean age 45.5 years (range 34 to 67)) with lung damage diagnosis and with a range of sociodemographic variables. Results Latent content was expressed as: To get or not to get married? Two categories—social abandonment and uncertain marriage—emerged as expressions of the manifest content. The majority of the participants showed uncertainty as a central concern that affects all decision-making in their private and social life. Uncertainty over marriage and family were huge, corresponding to their fear of giving birth to children with congenital birth defects. Exposure to CWAs was conceptualised in terms of stigmatised illnesses, and consequently resulted in loneliness and social isolation, leading to negative impacts on other aspects of professional and social life. The results demonstrated a gendered pattern: CWA-exposed women were more affected psychosocially than CWA-exposed men. More CWA-exposed women were unemployed, divorced or single, or lived under vulnerable circumstances compared with men. Conclusion Survivors of CWA exposure have developed a sense of gendered uncertainty around getting married and building a family. Sulfur mustard-exposed women, in particular, long to be desired in the community as they face social exclusion. Survivors should be provided evidence-based consultancy to optimise their decisionmaking around marriage and other social and family challenges

COVID-19 in people aged 18-64 in Sweden in the first year of the pandemic: Key factors for severe disease and death

Background: Studies on risk factors for severe COVID-19 in people of working age have generally not included non-working persons or established population attributable fractions (PAFs) for occupational and other factors. Objectives: We describe the effect of job-related, sociodemographic, and other exposures on the incidence, relative risks and PAFs of severe COVID-19 in individuals aged 18–64. Methods: We conducted a registry-based study in Swedish citizens aged 18–64 from 1 January 2020 to 1 February 2021 with respect to COVID-19-related hospitalizations and death. Results: Of 6,205,459 persons, 272,043 (7.5%) were registered as infected, 3399 (0.05%) needed intensive care, and 620 (0.01%) died, with an estimated case fatality rate of 0.06% over the last 4-month period when testing was adequate. Non-Nordic origin was associated with a RR for need of intensive care of 3·13, 95%CI 2·91–3·36, and a PAF of 32·2% after adjustment for age, sex, work, region and comorbidities. In a second model with occupation as main exposure, and adjusted for age, sex, region, comorbidities and origin, essential workers had an RR of 1·51, 95%CI, 1·35–1·6, blue-collar workers 1·18, 95%CI 1·06–1·31, school staff 1·21, 95%CI 1·01–1·46, and health and social care workers 1·89, 95%CI 1·67–2·135) compared with people able to work from home, with altogether about 13% of the PAF associated with these occupations. Essential workers and blue-collar workers, but no other job categories had higher risk of death, adjusted RRs of 1·79, 95%CI 1·34–2·38 and 1·37, 95%CI 1·04–1·81, with adjusted PAFs of altogether 9%. Conclusion: Among people of working age in Sweden, overall mortality and case fatality were low. Occupations that require physical presence at work were associated with elevated risk of needing intensive care for COVID-19, with 14% cases attributable to this factor, and 9% of deaths

Psychosocial work conditions - cardiovascular disease, perceptions and reactive behavior

The overall aims of this thesis were to improve our understanding of (1) associations between adverse psychosocial work conditions and less explored cardiovascular outcomes, and (2) workers’ perceptions and reactive behaviour when exposed to such conditions. Psychosocial job environment was evaluated with the job demand-control and effort-reward imbalance models. In the former construct, demand captures psychological work load, while control measures the employee’s influence over work tasks. Conceptually, effort is similar to job demand in measuring work intensity, while reward measures salary, esteem from colleagues and management, and job security. Examined subjects were drawn from three cohorts: randomly selected residents from Greater Gothenburg, patients with new onset acute coronary syndrome from the West county of Sweden and Swedish male construction workers. Results in paper I illustrated that a combination of high demands-low control, commonly referred to as high strain, and imbalance between effort and reward was related to adverse values in intermediate cardiovascular heart disease risk factors, foremost blood pressure and blood lipids. Surprisingly, findings in paper II showed that work conditions characterized by high demands-high control were more strongly associated to increased ischemic stroke, than high strain. Furthermore, high strained and effort-reward imbalanced jobs predicted job mobility in a general population sample (Paper III) and were related to delayed return to work and fear-avoidance perceptions towards the workplace, among patients with new onset acute coronary syndrome (Paper IV). Fear-avoidance attributions, in turn, mediated the relationship between poor psychosocial conditions and expected work resumption. The results partly concur with previous evidence on links between psychosocial job factors and cardiovascular outcomes. The results also indicate that workers are not passive receptors to impairing job conditions, but both react to and actively try to improve or avoid detrimental work environment, and consequently protect their health. In the gender stratified analyses (paper I, III, IV) notable differences were detected, as psychosocial job dimensions were not related to blood pressure, job mobility, expected return to work or fear-avoidance attributions among women. These differences could be due to a gender segregated labour market or lack of precision in reflecting female dominated work cultures. Further explanations might be that for women, private life stressors, e.g. child care or household work, deflate relationships between the psychosocial factors and outcomes used in this thesis

”Nu säger inte mitt barn att det bara är svenskt utan att det är somaliskt och svenskt : Förskollärares beskrivningar av hur de utvecklar flerspråkiga barns subjektskapande i förskolan

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare kan skapa förutsättningar för flerspråkiga barns subjektskapande i förskolan. Vår inspiration till detta syfte uppkom efter en VFU-period som vi hade tillsammans på en flerspråkig förskola. Tidigare forskning som vi hittat under studiens gång menar att ett synliggörande av barnens olika språk och kulturer kan gynna barnens subjektskapande. För att uppnå vårt syfte med studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer via mail där åtta förskollärare deltog och vi har sedan analyserat våra resultat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet är relevant i vår studie eftersom förskolan ofta ses som en social och språklig arena, vilket även skrivs fram i läroplanen för förskolan Lpfö18. Det uppstår ständigt sociala möten mellan barn, vuxna och miljöer i förskolan och vi anser att dessa möten har betydelse för hur barnet ser på sin omvärld och på sig själv. Resultaten i vår studie visar att det finns en medvetenhet om flerspråkighet och subjektskapande hos förskollärarna och att de arbetar på olika sätt för att synliggöra barnens olika språk och kulturer i verksamheten. Vår slutsats utifrån resultatet är att flerspråkigheten ses som en tillgång som berikar förskolans verksamhet, samtidigt menar vissa förskollärare att det kan finnas baksidor med att synliggöra barnens olika språk och kulturer. Förskollärarna intar ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet med barnen vilket bidrar med ett erkännande av barnens olikheter som i sin tur kan utveckla barnens subjektskapande

Vardagsmatematik i förskolan : En jämförelse mellan förskollärares och barnskötares attityder

Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien är att ta reda på förskollärares respektive barnskötares syn på och attityder till vardagsmatematik samt jämföra dem. Arbetet går bland annat ut på att ta reda på hur verksamma förskollärare och barnskötare ser på ämnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollärare och fyra barnskötare med hjälp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollärarna och barnskötarna inte är beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till ämnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse

En rapport om studiemiljö, stress och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter

Rapporter från både Göteborgs universitets Akademihälsa och Sahlgrenska akademin Studentkår har uppmärksammat en hög förekomst av överbelastning och psykisk ohälsa bland studenter vid Sahlgrenska akademin. Därför beslöt Sahlgrenska akademins dåvarande dekan Olle Larkö, att utföra en studie om upplevd stress, studiemiljö och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter. Uppdraget att genomföra studien tilldelades Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin & Göteborgs universitet. Det övergripande syftet var att undersöka studiemiljöns betydelse för studenternas grad av upplevd stress och hälsa som underlag för förebyggande åtgärder. Övriga frågeställningar var om det fanns skillnader avseende sådana variabler mellan könen eller mellan studenter på olika program. Frågeställningarna undersöktes via en webenkät som skickades till alla studenter som under HT-2016 aktivt studerade vid något grundutbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin. Enkäten mätte företrädelsevis olika psykosociala aspekter i studiemiljön, såsom studieintensitet, möjligheter till inflytande, socialt klimat och hur man upplevde föreläsare och kursledare. Som utfall utvärderades grad av utmattning, ångest- och depressionssyndrom, om man sökt vård pga. sina studier eller starkt övervägt att avbryta sin utbildning. Utav 3961 tillfrågade, besvarades enkäten av 2398 studenter, vilket innebär en svarsfrekvens på 61%. Svarsfrekvenserna skiljde sig mycket mellan olika program, vilket man bör ha i åtanke när man tolkar resultaten för enskilda program. Sammanfattningsvis, trots många positiva aspekter såsom engagemang, stimulans och bra social gemenskap, rapporterade Sahlgrenska akademins studenter en hög förekomst av krävande och stressande studieförhållanden och en utbredd psykisk ohälsa. Studenterna vid Sahlgrenska akademin går på krävande utbildningar som ska förbereda dom för yrken med högt tempo och stort ansvar gentemot andra människor. Detta kräver god stresstålighet, men också att man kan känna igen mekanismer som kan orsaka stress och att man har kunskap om hur man kan skydda sin hälsa. Idag läggs stort ansvar för den egna hälsan på studenterna själva. Man bör diskutera huruvida inte universitet bör ha en tydligare och mer ansvarstagande roll i att minska förekomst av skadliga studieförhållanden och stärka studenternas förmåga att hantera krävande förhållanden och därmed bättre förbereda dom inför arbetslivet. Förslagna åtgärder bör därför fokusera på utökad tillgång till stresshanteringsprogram, förändra kulturer där stress och att må psykiskt dåligt ses som en svaghet, schemaläggning som gynnar tid för återhämtning och lyfta positiva och hälsofrämjande aspekter av fysisk aktivitet

Hållbart arbetsliv i bilindustrin: Vikten av psykosociala faktorer, kön och yrke

Syfte: Syftet med denna fall-kontroll studie var att undersöka sambandet mellan psykosociala faktorer och fortsatt arbete efter 62 års ålder i en grupp anställda inom bilindustrin. Metod: En inbjudan att delta i studien skickades ut till alla som var anställda på Volvo Cars i Västra Götaland åren 2005-2015, som antingen gick i pension i åldern 55-62 eller som arbetade till 63 års ålder eller längre. Psykosociala variabler såsom krav och kontroll samt ansträngning och belöning mättes via en enkät. Multipla regressionsmodeller användes för att undersöka psykosociala variabler och pension, mellan 572 fall som hade fortsatt arbeta ≥ 63 års ålder och 771 kontroller som hade gått i pension <63 års ålder. Resultat: I helgrupps- och könsstratifierade analyser framkom inga associationer mellan krav- och kontrollvariablerna och pension. Däremot var höga krav och låg kontroll (spänt arbete) relaterat till pension innan 63 års ålder bland arbetare med manuella yrken. Spänt arbete och obalans mellan ansträngning och belöning var relaterat till fortsatt arbete efter 62 års ålder bland manliga tjänstemän, men dessa effekter försvann i justerade modeller. Sammanfattning: Sammanfattningsvis fann denna studie att spända arbetsvillkor var relaterade till pension före 63 års ålder bland arbetare i manuella yrken

En rapport om studiemiljö, stress och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter

Rapporter från både Göteborgs universitets Akademihälsa och Sahlgrenska akademin Studentkår har uppmärksammat en hög förekomst av överbelastning och psykisk ohälsa bland studenter vid Sahlgrenska akademin. Därför beslöt Sahlgrenska akademins dåvarande dekan Olle Larkö, att utföra en studie om upplevd stress, studiemiljö och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter. Uppdraget att genomföra studien tilldelades Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin & Göteborgs universitet. Det övergripande syftet var att undersöka studiemiljöns betydelse för studenternas grad av upplevd stress och hälsa som underlag för förebyggande åtgärder. Övriga frågeställningar var om det fanns skillnader avseende sådana variabler mellan könen eller mellan studenter på olika program. Frågeställningarna undersöktes via en webenkät som skickades till alla studenter som under HT-2016 aktivt studerade vid något grundutbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin. Enkäten mätte företrädelsevis olika psykosociala aspekter i studiemiljön, såsom studieintensitet, möjligheter till inflytande, socialt klimat och hur man upplevde föreläsare och kursledare. Som utfall utvärderades grad av utmattning, ångest- och depressionssyndrom, om man sökt vård pga. sina studier eller starkt övervägt att avbryta sin utbildning. Utav 3961 tillfrågade, besvarades enkäten av 2398 studenter, vilket innebär en svarsfrekvens på 61%. Svarsfrekvenserna skiljde sig mycket mellan olika program, vilket man bör ha i åtanke när man tolkar resultaten för enskilda program. Sammanfattningsvis, trots många positiva aspekter såsom engagemang, stimulans och bra social gemenskap, rapporterade Sahlgrenska akademins studenter en hög förekomst av krävande och stressande studieförhållanden och en utbredd psykisk ohälsa. Studenterna vid Sahlgrenska akademin går på krävande utbildningar som ska förbereda dom för yrken med högt tempo och stort ansvar gentemot andra människor. Detta kräver god stresstålighet, men också att man kan känna igen mekanismer som kan orsaka stress och att man har kunskap om hur man kan skydda sin hälsa. Idag läggs stort ansvar för den egna hälsan på studenterna själva. Man bör diskutera huruvida inte universitet bör ha en tydligare och mer ansvarstagande roll i att minska förekomst av skadliga studieförhållanden och stärka studenternas förmåga att hantera krävande förhållanden och därmed bättre förbereda dom inför arbetslivet. Förslagna åtgärder bör därför fokusera på utökad tillgång till stresshanteringsprogram, förändra kulturer där stress och att må psykiskt dåligt ses som en svaghet, schemaläggning som gynnar tid för återhämtning och lyfta positiva och hälsofrämjande aspekter av fysisk aktivitet

A sustainable working life in the car manufacturing industry: The role of psychosocial factors, gender and occupation.

AIMS:In order to add to the existing knowledge about factors associated with retirement timing, in the car industry, it is useful to consider the psychosocial working conditions prior to retirement. This case-control study aimed to investigate relationships between psychosocial job factors and extended work after the age of 62 years among workers in the car industry in Sweden. METHODS:A study invitation with a survey was sent to workers in one of Sweden's largest car manufacturing company, who were employed 2005-2015 and either retired at the age 55-62 years or working at 63 years or older. Psychosocial variables such as job demand-control (JDC) and effort-reward imbalance (ERI) were recorded through the survey. Multiple logistic regression models were used to investigate associations between psychosocial variables and retirement in 572 cases that had continued to work ≥ 63 years, and 771 controls who had retired at 62 or earlier. RESULTS:No associations were found between JDC-variables and retirement in the total sample or gender stratified analyses, but high demands-low control (high strain) was related to retirement before the age of 63 years in blue-collar workers. In contrast, high strain was related to continuing to work after 62 years for white-collar men and, high ERI was associated with extended work for the total sample of white-collar workers, and white-collar men, however these effects became non-significant in fully adjusted models. CONCLUSIONS:The relationships between psychosocial factors and extended work after 62 years were inconsistent, with high strain being related to retiring earlier for blue-collar workers

Job strain and resting heart rate: a cross-sectional study in a Swedish random working sample

Abstract Background Numerous studies have reported an association between stressing work conditions and cardiovascular disease. However, more evidence is needed, and the etiological mechanisms are unknown. Elevated resting heart rate has emerged as a possible risk factor for cardiovascular disease, but little is known about the relation to work-related stress. This study therefore investigated the association between job strain, job control, and job demands and resting heart rate. Methods We conducted a cross-sectional survey of randomly selected men and women in Västra Götalandsregionen, Sweden (West county of Sweden) (n = 1552). Information about job strain, job demands, job control, heart rate and covariates was collected during the period 2001–2004 as part of the INTERGENE/ADONIX research project. Six different linear regression models were used with adjustments for gender, age, BMI, smoking, education, and physical activity in the fully adjusted model. Job strain was operationalized as the log-transformed ratio of job demands over job control in the statistical analyses. Results No associations were seen between resting heart rate and job demands. Job strain was associated with elevated resting heart rate in the unadjusted model (linear regression coefficient 1.26, 95 % CI 0.14 to 2.38), but not in any of the extended models. Low job control was associated with elevated resting heart rate after adjustments for gender, age, BMI, and smoking (linear regression coefficient −0.18, 95 % CI −0.30 to −0.02). However, there were no significant associations in the fully adjusted model. Conclusions Low job control and job strain, but not job demands, were associated with elevated resting heart rate. However, the observed associations were modest and may be explained by confounding effects