”It becomes spontaneous, neither we nor the children think of it.” : A study of music, language development and learning in practice and theory

Efter att jag har mött pedagoger som är verksamma inom förskolor som har känt sig obekväma under musikstunder ville jag undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och varför de tror att en del förskollärare gärna undviker att använda sig av musik. Jag fick även ett intresse för hur musik används på förskolor och vad förskollärare anser att barn lär sig under musikstunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och om de använder musik som ett pedagogiskt verktyg för lärande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten från beskriver hur förskollärarna själva förhåller sig till musik och att de tror att självförtroende, självkänsla och intresse påverkar de pedagoger som inte känner sig bekväma med att leda musikstunder. Resultaten redogör även för att förskollärarna använder musik i sin verksamhet och att barnen lärde och utvecklade sig på flera olika områden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus låg på språkutveckling

”It becomes spontaneous, neither we nor the children think of it.” : A study of music, language development and learning in practice and theory

Efter att jag har mött pedagoger som är verksamma inom förskolor som har känt sig obekväma under musikstunder ville jag undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och varför de tror att en del förskollärare gärna undviker att använda sig av musik. Jag fick även ett intresse för hur musik används på förskolor och vad förskollärare anser att barn lär sig under musikstunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och om de använder musik som ett pedagogiskt verktyg för lärande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten från beskriver hur förskollärarna själva förhåller sig till musik och att de tror att självförtroende, självkänsla och intresse påverkar de pedagoger som inte känner sig bekväma med att leda musikstunder. Resultaten redogör även för att förskollärarna använder musik i sin verksamhet och att barnen lärde och utvecklade sig på flera olika områden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus låg på språkutveckling

En kreativ verktygslåda : en studie av Mumford och hans kollegors kreativa processmodell och dess bärighet i praktiken

Kreativitet och kreativa processmodeller kan ses som verktyg som i marknadskommunikationsbranschen kan användas för att ta fram marknadskommunikation som tilltalar och når den tänkta målgruppen och som gör att det önskade kommunikationsresultatet uppnås. En kommunikationsbyrås uppdrag är att ta fram kreativa kommunikationslösningar för en kunds räkning. Det är viktigt att kunden får valuta för sina pengar, alltså att kommunikationen ger en effekt som uppfyller eller överträffar de mål som ställts upp av kunden. Därför är det nödvändigt att det kreativa arbetet genomförs på ett sätt som leder till dessa resultat på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. En del byråer använder sig av definierade metoder för det kreativa arbetet. Metodernas syfte är att vägleda och underlätta det kreativa arbetet, samt att säkerställa att de idéer som genereras håller så hög kvalitet som möjligt. Mumford et al. (1991) har tagit fram en kreativ processmodell bestående av en uppsättning delprocesser som behöver genomföras för att en kreativ problemlösning ska nås. Syftet med denna studie är att undersöka den kreativa processen på en kommunikationsbyrå som inte har någon uttalad arbetsmetod, för att sedan jämföra resultatet med den kreativa processmodellen framtagen av Mumford et al. (1991). Detta för att ta reda på om rekommendationer för förändring av kommunikationsbyråns kreativa process kan ges, och i så fall på vilka grunder. Kommunikationsbyrån där undersökningen ägde rum valdes ut genom ett målinriktat urval och en mikro-etnografisk undersökning i form av observationer och en intervju genomfördes. Den insamlade datan analyserades utifrån den modell som beskrivs av Creswell (2009). Modellen anpassades något. Undersökningen visade att det finns likheter mellan deltagarnas kreativa process och den kreativa processmodell som beskrivs av Mumford et al. (1991). Processmodellen innehåller ett antal steg som är nödvändiga för att ett kreativt resultat ska nås. Under våra observationer av deltagarnas kreativa arbete kunde vi identifiera samtliga delprocesser som ingår i modellen. Deras arbetssätt var dock inte lika linjärt som modellen föreskriver. I stället hoppade deltagarna fram och tillbaka mellan de olika delprocesserna. Genom att arbeta efter den kreativa processmodellen kan deltagarna förbättra sina kreativa problemlösningar och nå resultat på ett mer effektivt sätt. Vi rekommenderar också att deltagarna utvecklar egna strategier för hur de olika delprocesserna genomförs eftersom det är av stor vikt för resultatet att de genom förs på rätt sätt. Medarbetarna utvärderade inte alla idéer som de genererade. Vi rekommendrar att de arbetar mer med idéutvärdering eftersom Mumford et al. (1991) menar att det är en viktig delprocess för att ett kreativt resultat ska nås