En ledande fråga - Om ledarskap och positivt klassrumsklimat

Sammanfattning Pedagogens yrkesroll är i ett föränderligt skede, numera krävs en stor yrkeskompetens för att hantera komplexiteten i att undervisa. Skolan har ett uppdrag att skapa en lärandemiljö som gynnar elevernas utveckling. Detta kan enbart ske när alla som är verksamma i skolan funderar över och reflekterar kring sin roll i elevernas lärande och utveckling. Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger talar kring och gestaltar sin roll i skapandet av klassrumsklimat. För att uppfylla detta syfte valde vi att utgå från tre frågeställningar: Vilka faktorer påverkar klassrumklimatet enligt pedagogerna? Hur påverkar pedagogens förhållningssätt klassrumsklimatet? Och vad kan pedagogen göra för att skapa studiero och ett positivt klassrumsklimat? Vi har utgått från ledarskapsteorier, för att ställa dessa mot resultaten. Detta för att undersöka hur betydelsefulla teorierna är i pedagogens yrkesroll. I insamlingen av material har vi valt att använda oss av en tredagars fokuserad observation och kvalitativ/halvstrukturerad intervju med tre informanter för att för att få en inblick i frågeställningarna. I resultatet fann vi svårigheten i att översätta teori till praktik och komplexiteten i att skapa ett positivt klassrumsklimat. Även om vi i vår undersökning utgick från pedagogens roll i skapandet av klassrumsklimat, så har vi sett att också en mängd andra faktorer är med och samspelar. Många av dessa är svåra för att förändra. Även om pedagogens förhållningssätt har inflytande på klassrumsklimatet, så är det således inte tillräckligt för att beskriva komplexiteten i skapandet av klassrumsklimat. Vi har kommit fram till att pedagogens förhållningssätt påverkar och att pedagogen behöver reflektera för att bli medveten om sin delaktighet i och om de faktorer som ligger utanför dennes möjlighet att förändra. Vi har genom arbetet fått en större insikt i betydelsen av reflektion för att utveckla verksamheten och för att skapa en gynnsam lärandemiljö.

Microscopic description of translationally invariant core+N+N overlap functions

We derive expressions for core+N+N overlap integrals starting from microscopic wave functions obtained in the ab initio no-core shell model. These overlap integrals correspond to three-body channel form factors and can be used to investigate the clustering of many-body systems into a core plus two nucleons. We consider the case when the composite system and the core are described in Slater determinant, harmonic oscillator bases, and we show how to remove spurious center-of-mass components exactly in order to derive translationally invariant overlap integrals. We study in particular the Borromean 6He nucleus using realistic chiral nuclear interactions, and we demonstrate that the observed clusterization in this system is a Pauli focusing effect. The inclusion of three-body forces has a small effect on this structure. In addition, we discuss the issue of absolute normalization for spectroscopic factors, which we show is larger than one. As part of this study we also perform extrapolations of ground-state observables and investigate the dependence of these results on the resolution scale of the interaction

Large-scale exact diagonalizations reveal low-momentum scales of nuclei

Ab initio methods aim to solve the nuclear many-body problem with controlled approximations. Virtually exact numerical solutions for realistic interactions can only be obtained for certain special cases such as few-nucleon systems. Here we extend the reach of exact diagonalization methods to handle model spaces with dimension exceeding $10^{10}$ on a single compute node. This allows us to perform no-core shell model (NCSM) calculations for 6Li in model spaces up to $N_\mathrm{max} = 22$ and to reveal the 4He+d halo structure of this nucleus. Still, the use of a finite harmonic-oscillator basis implies truncations in both infrared (IR) and ultraviolet (UV) length scales. These truncations impose finite-size corrections on observables computed in this basis. We perform IR extrapolations of energies and radii computed in the NCSM and with the coupled-cluster method at several fixed UV cutoffs. It is shown that this strategy enables information gain also from data that is not fully UV converged. IR extrapolations improve the accuracy of relevant bound-state observables for a range of UV cutoffs, thus making them profitable tools. We relate the momentum scale that governs the exponential IR convergence to the threshold energy for the first open decay channel. Using large-scale NCSM calculations we numerically verify this small-momentum scale of finite nuclei.Comment: Minor revisions.Accepted for publication in Physical Review

Förvaltning av offentliga skogsfastigheter

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten äger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen ägs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna får betydelse för säkerställande av bland annat frilufts- och rekreationsområden men även som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen är det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift är bred med ett konglomerat av uppdrag och tjänster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebära att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter åsidosätts. Därför behövs det en ökad lokal och nationell uppmärksamhet då de offentliga skogsfastigheterna är invånarnas samfällda egendom. Studiens övergripande syfte är att identifiera och beskriva strategier och handlingsplaner hos olika kommuner för förvaltning av offentliga fastigheter. Vidare är syftet att se hur kommunala strategier för offentliga skogsfastigheter ser ut, i vilken grad beslutsprocesser är metodiskt genomförda, vilka mål och målsättningar som finns, vilken skoglig kunskap som finns hos kommunerna samt hur förvaltningsarbete kan förbättras och utvecklas. Studiens undersökningsobjekt är Växjö, Uddevalla, Sollentuna, Sandvikens och Piteå kommun. Eftersom forskningsområdet är relativt outforskat och det inte finns så mycket färdig teoribildning har den kvalitativa metoden grundad teori använts. Genom intervjuer med personer på olika hierarkiska nivåer hos de fem olika kommunerna har material samlats in. Den grundade teorin utgår från empirin och kan genom datamaterial generera ny teori. En viktig ansats i metodarbetet är att det inledande arbetet, i största möjliga mån, ska ske förutsättningslöst. För att undvika att styra arbetet mot redan etablerade teorier och begrepp tillkommer en litteraturstudie i avsnittet för analys och diskussion. Etablerade teorier och begrepp används för att styrka den genererade teorin. Metoden skiljer sig från andra metoder där man vanligtvis utgår från etablerad teori som sedan testas i empirin. Resultatet visar att utformningen av kommunernas förvaltning av skogsinnehavet skiljer sig åt och att det finns brister inom strategiarbetet hos flera kommuner. Målformulering, strategisk utveckling, måluppfyllelse, uppföljning och säkerställande av utförda åtgärder, funktioner i organisationen för resursutnyttjande är kärnkategorier som tagits fram för att identifiera och beskriva strategier hos kommunerna. Resultatet visar att ändamålet för de offentliga skogsfastigheterna skiljer sig åt mellan förvaltare, högre tjänstemän och politiker. Två av kommunerna har formellt antagna skogspolicys där det finns övergripande strategier för de offentliga skogsfastigheterna. Högre tjänstemän och politiker kände dock inte till antagna policys som ligger till grund för operativa beslut som fattas i skogsförvaltningens dagliga arbete. Hos en kommun finns en mycket kort övergripande plan men det är oklart om den har antagits i någon nämnd. Den är inte tillräckligt utförlig för att kunna användas som policy till kommunens strategiarbete. Hos en kommun finns ingen formell antagen policy. Förvaltaren har arbetat under flera år med att ta fram en policy men den är fortfarande under arbete. Arbetet sker enligt en naturvårdsplan som förvaltaren tagit fram. Hos den femte kommunen finns ingen skogspolicy utan arbetet sker utifrån en skogsbruksplan. Operativa och strategiska beslut fattas av tjänstemän inom skogsförvaltningarna. Resultatet visar att kommunikationen och återkopplingen mellan förvaltningen av de offentliga skogsfastigheterna och den övriga kommunala verksamheten är låg. Det är förvaltarna själva som formulerar mål och bedriver arbetet inom de offentliga skogsfastigheterna. Studien visar att det behövs gemensamma och tydliga riktlinjer för mål och strategier för innehavet av de offentliga skogsfastigheterna. För att förbättra och utveckla flera steg inom strategiarbetet behövs samordnade exkursioner i fält för förvaltare, högre tjänstemän och politiker. Nätverkande mellan olika kommuner rekommenderas för att bland annat kunna ge samhörighet, lärande och kunskap i organisationerna.Sweden has 290 municipalities where most of them own forestland. 60 percent of the urban forests are owned by municipalities, which mean that the strategy for management of the forests will be important to ensure recreation areas as well as land reserved for future development. According to the Swedish Local Government act, each municipality has to form their own strategies for how to design and implement the management of forests. Since the municipalities has a wide commission with a conglomerate of duties and services many of the forces within the organizations often compete with each other, which can cause implementation problems. For some municipalities, it may mean that the management of municipal forests is undermined. Therefore there is a need for an increased local and national attention due to the resident’s collective possession. The study's overall purpose is to identify and describe strategies for management of municipal forests. An additional purpose is to understand how work is organized, which the goals are and how strategies can be developed or improved. The study has been made in the following municipalities: Växjö, Uddevalla, Sollentuna, Sandviken and Piteå. Since the literature background is considered low the qualitative method of grounded theory is used. Data has been collected through interviews with people at different hierarchical levels in the five different municipalities. The theory is based on empirical data, which is used to generate new theory. An important approach to the method is that the initial work, as far as possible, should be unbiased. Therefore the literature review and established theories are placed in the latter section of the study. The grounded theory differs from other methods, which are usually based on established theory and then empirically tested. The results show that the strategy of municipal organizations differs and there are shortcomings in the strategy of several municipalities. Objectives, strategic development, objective compliance, monitoring and management, functions of the organization are the core categories that were developed for identifying and describing the strategies of the municipalities. The results show that the objectives of municipal forest differ between managers, senior officials and politicians. Two of the municipalities have formally enrolled forest policies where there are comprehensive approaches to municipal forests. Senior officials and politicians were not aware of the forest policies that form the basis for operational decisions made in the daily work of forest management. Two of the municipalities have forest policies, but they were not formally enrolled. One of the municipalities did not have any long-term and overall goals and strategies. Officials in the forestry administrations make the operational and strategic decisions. The result shows that communication and feedback between the management of municipal forests and other municipal areas is low. It is the managers of the municipal forests that formulate objectives and conduct the work. The study indicates that there is a need for common and clear guidance on goals and strategies for the maintenance of municipal forests. To improve and develop parts within the strategy coordinated field trips for managers, senior officials and politicians are needed. Networking between various municipalities is recommended for instance, to give unity, learning and knowledge in organizations

Att få sätta spår

Every place is a stage where people interact. The nature of the stage and its scenography to some extent shapes the interaction. Considered as a place, the school ground gives rise to many varying expectations. Lower school pupils often have clear ideas of how they are expected to behave and how they are expected to use the place. But as the pupils age, the purpose of the school ground grows less obvious. This presents the planner with a challenge as well as creative freedom. Obviously, the basic functions of the school grounds remain the same whether children or young adults are using it; windows should offer a pleasant view; pupils should have ready access to a place for gathering during breaks. The grounds should offer pupils a chance to relax from the demands of the classroom and fill their lungs with fresh air and their heads with new thoughts. In the best of worlds, the school ground can become an extra class room and a pedagogical resource for the school. But whereas school grounds present younger children with ample room for games and play, an activity void appears as pupils age. The identity and usage of place is no longer determined by games and play. Something else must fill the void: the school ground can become a place where you can set tracks. Since adults create school grounds, they express an adult perspective. They are by and large shaped by adult values, adult's readiness to delegate responsibility to children, and adult's faith in children's judgement. Our personalities are partly formed the physical environment in which we develop. People shape places that in turn shape people. The school ground is then a space that not only influences the physical health of sub-adults, but also their personality. Consequently, the best of school grounds embraces the tracks set by the pupils By allowing someone to shape their own environment, you allow them to shape their own self. The school ground then becomes a place that belongs to the pupils, a place to which they can belong. There are two ways to set tracks. One is to effectively change the physical situation. The other is to instruct someone who is involved in the planning process. In this work I have examined various ways of designing school grounds in collaboration with its users. It has been my intention to use the visions that students of the upper secondary school have of their outdoor environment. The work has allowed me as a landscape architect to examine how I can create external places based in part on students' inner worlds. The work also includes a proposal to renovate the school ground at Alströmergymnasiet, an upper secondary school in the south of Sweden. My aim has been to rely on user participitation both for creating an inventory of the grounds and as a method for realising the proposal. The occupational role of the landscape architect offers an array of choices. We can choose to use those roles most appropriate for the project in question. One of the more inspiring roles during this work has been to allow the actual end-users to paint me a picture of their dream-places.Skolgården är en plats som rymmer många förväntningar. För de lägre skolåren finns i många fall klara idéer om vad en skolgård bör användas till. För gymnasieskolgården är det inte längre lika självklart. Detta innebär både en utmaning och en frihet. De mest uppenbara funktionerna hos en skolgård bör naturligtvis även finnas på en gymnasieskolgård. Den kan vara något trevligt att titta på från fönstren. Den kan vara en plats att träffa kompisar på, för ett avbrott i lektionstempot och en möjlighet att fylla lungor och hjärna med frisk luft. Den kan vara ett av skolans pedagogiska rum och en resurs i undervisningen. Men där leken och kreativiteten inte längre har något givet utrymme måste något annat till. En skolgård kan vara en plats att få sätta avtryck på. Det finns platser som är färdiga, iordningställda och regisserade. Platser där rollerna är givna och där alla vet hur man ska bete sig. Så kan en skolgård vara, inte minst för de lägre årskurserna där skolgården är till för lek och spring i benen. Det finns ytor som väntar på att något ska hända, på att något ska ta plats på dem. Många gymnasieskolgårdar kan upplevas just så. Leken är inte längre en socialt godkänd syssla och sportlekar (eller tjuvrökning) passar inte alla. Det finns också platser som söker ett utrymme att hända på. Inom varje människa ligger tusen sådana platser och väntar på att få komma fram. Inom varje elev, lärare och rektor finns dessa platser. Detta examensarbete har som mål att undersöka hur gymnasieskolgården kan bli det utrymme där de inre platserna hos eleverna kan få finna ett fysiskt uttryck. Skolgården är en plats dit eleverna är hänvisade, den är gjord just för dem. Den är skapad av vuxna och blir därmed ett uttryck för hur vuxenvärlden ser på och värderar ungdomarna, vilket ansvar de ger dem, vad man betror dem med. Skolgården är på så sätt en plats som inte bara påverkar ungdomarnas hälsa, utan även formar deras personlighet. I själva skapandet, i formandet av sin omgivning, formas också den egna personen. Människan formar därför platsen som formar människan. Den skolgård som ger utrymme för elevernas medbestämmande skulle därmed på ett effektivt sätt kunna bidra till att att skapa nya aktiva medborgare. Den bästa skolgården är den som tillåter och omfamnar de spår som eleverna sätter, en plats som de kan göra till sin egen, en plats som de kan göra till en del av sig. Det finns två sätt att sätta spår. Det ena är att själv gå ut och delta i arbetet med att fysiskt förändra. Det andra är att få berätta för någon annan hur de ska göra det, att få göra sin röst hörd i planeringsprocessen. I detta arbete har jag prövat olika former av brukarinflytande för att undersöka hur man som landskapsarkitekt kan dra nytta av gymnasieelevers funderingar och önskemål om sin egen skolgård. Som en del av detta arbete har det också ingått att ta fram ett förslag för upprustning av Alströmergymnasiet i Alingsås skolgård. Mitt mål med det färdiga förslaget har varit att förverkligandet av det i sin tur ska rymma medverkan från eleverna i såväl detaljutformning som i byggandet. Brukarinflytandet har använts i analysarbetet och samtidigt varit ett sätt att påbörja den interna förankringen på skolan. De metoder som kan användas för att engagera och integrera brukarna av en plats i en planeringsprocess är både många och skiftande. Där finns de allmänt använda, som ex stormöte och samrådsmöte som främst handlar om förankring av en redan påbörjad process. Men det finns också en uppsjö av mer processinriktade som ex. charet, framtidsverkstad m.fl. De metoder jag har valt att arbeta med är gåtur tillsammans med elev- och personalrepresentanter och en framtidsverkstad med en elevgrupp. Dessa valdes dels för att de ger ett stort utbyte på kort tid, dels därför att de angriper problemet från två olika synsätt. Gåtur grundar sig på att en expert kommer in och väljer de områden som är viktiga att diskutera. Brukarna ska ge svaren till experten. Framtidsverkstaden å andra sidan ser brukarna som experterna som ska hitta lösningarna. Arbetet har varit ett sätt att undersöka på vilket sätt jag som landskapsarkitekt kan använda mig av brukarnas inre platser, på vilket sätt jag kan ge dessa en fysisk form. Under arbetets gång har denna roll flera gånger förändrats. Att använda de faktiska brukarnas tankar och upplevelser som en del i analysen har också inneburit att jag har varit tvungen att ta ställning till min egen roll i situationer där deras och mina bilder behöver jämkas. En av slutsatserna av detta arbete är att vi ofta såg problem på olika strukturnivåer och förslagen kompletterade därför varandra. Att låta elever och personal på skolan vara med och påverka utformningen av sin gemensamma miljö är både berikande och utmanande för den som ska planera en gård. De problem som uppstått på vägen och de lösningar som jag därigenom varit tvungen att söka, kan ses som ett sätt att utveckla den egna yrkesrollen. Landskapsarkitektens yrkesroll är på gott och ont öppen och rymmer många valmöjligheter. Det innebär att vi kan välja att använda de roller som passar bäst för just det projekt som gäller. En av de mer inspirerande rollerna under detta arbete har för mig varit att ge de faktiska brukarna möjlighet att kunna visa vilken plats de drömmer om

Membrane topology of the 60 kDa Oxa1p-homologue from Escherichia coli

We have characterized the membrane topology of a 60-kDa inner membrane protein from Escherichia coli that is homologous to the recently identified Oxa1p protein in Saccharomyces cerevisiae mitochondria implicated in the assembly of mitochondrial inner membrane proteins. Hydrophobicity and alkaline phosphatase fusion analyses suggest a membrane topology with six transmembrane segments, including an N-terminal signal-anchor sequence not present in mitochondrial Oxa1p. In contrast to partial N-terminal fusion protein constructs, the full-length protein folds into a protease-resistant conformation, suggesting that important folding determinants are present in the C-terminal part of the molecule

MicroRNAs: Novel Regulators Involved in the Pathogenesis of Psoriasis?

MicroRNAs are a recently discovered class of posttranscriptional regulators of gene expression with critical functions in health and disease. Psoriasis is the most prevalent chronic inflammatory skin disease in adults, with a substantial negative impact on the patients' quality of life. Here we show for the first time that psoriasis-affected skin has a specific microRNA expression profile when compared with healthy human skin or with another chronic inflammatory skin disease, atopic eczema. Among the psoriasis-specific microRNAs, we identified leukocyte-derived microRNAs and one keratinocyte-derived microRNA, miR-203. In a panel of 21 different human organs and tissues, miR-203 showed a highly skin-specific expression profile. Among the cellular constituents of the skin, it was exclusively expressed by keratinocytes. The up-regulation of miR-203 in psoriatic plaques was concurrent with the down-regulation of an evolutionary conserved target of miR-203, suppressor of cytokine signaling 3 (SOCS-3), which is involved in inflammatory responses and keratinocyte functions. Our results suggest that microRNA deregulation is involved in the pathogenesis of psoriasis and contributes to the dysfunction of the cross talk between resident and infiltrating cells. Taken together, a new layer of regulatory mechanisms is involved in the pathogenesis of chronic inflammatory skin diseases

Promoter polymorphism -119C/G in MYG1 (C12orf10) gene is related to vitiligo susceptibility and Arg4Gln affects mitochondrial entrance of Myg1

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p><it>MYG1 </it>(<it>Melanocyte proliferating gene 1</it>, also C12orf10 in human) is a ubiquitous nucleo-mitochondrial protein, involved in early developmental processes and in adult stress/illness conditions. We recently showed that <it>MYG1 </it>mRNA expression is elevated in the skin of vitiligo patients. Our aim was to examine nine known polymorphisms in the <it>MYG1 </it>gene, to investigate their functionality, and to study their association with vitiligo susceptibility.</p> <p>Methods</p> <p>Nine single nucleotide polymorphisms (SNPs) in the <it>MYG1 </it>locus were investigated by SNPlex assay and/or sequencing in vitiligo patients (n = 124) and controls (n = 325). <it>MYG1 </it>expression in skin biopsies was detected by quantitative-real time PCR (Q-RT-PCR) and polymorphisms were further analysed using luciferase and YFP reporters in the cell culture.</p> <p>Results</p> <p>Control subjects with -119G promoter allele (rs1465073) exhibited significantly higher <it>MYG1 </it>mRNA levels than controls with -119C allele (<it>P </it>= 0.01). Higher activity of -119G promoter was confirmed by luciferase assay. Single marker association analysis showed that the -119G allele was more frequent in vitiligo patients (47.1%) compared to controls (39.3%, <it>P </it>< 0.05, OR 1.37, 95%CI 1.02-1.85). Analysis based on the stage of progression of the vitiligo revealed that the increased frequency of -119G allele occurred prevalently in the group of patients with active vitiligo (n = 86) compared to the control group (48.2% <it>versus </it>39.3%, <it>P </it>< 0.05; OR 1.44, 95%CI 1.02-2.03). Additionally, we showed that glutamine in the fourth position (in Arg4Gln polymorphism) completely eliminated mitochondrial entrance of YFP-tagged Myg1 protein in cell culture. The analysis of available EST, cDNA and genomic DNA sequences revealed that Myg1 4Gln allele is remarkably present in human populations but is never detected in homozygous state according to the HapMap database.</p> <p>Conclusions</p> <p>Our study demonstrated that both <it>MYG1 </it>promoter polymorphism -119C/G and Arg4Gln polymorphism in the mitochondrial signal of Myg1 have a functional impact on the regulation of the <it>MYG1 </it>gene and promoter polymorphism (-119C/G) is related with suspectibility for actively progressing vitiligo.</p

Filaggrin Genotype Determines Functional and Molecular Alterations in Skin of Patients with Atopic Dermatitis and Ichthyosis Vulgaris

BACKGROUND: Several common genetic and environmental disease mechanisms are important for the pathophysiology behind atopic dermatitis (AD). Filaggrin (FLG) loss-of-function is of great significance for barrier impairment in AD and ichthyosis vulgaris (IV), which is commonly associated with AD. The molecular background is, however, complex and various clusters of genes are altered, including inflammatory and epidermal-differentiation genes. OBJECTIVE: The objective was to study whether the functional and molecular alterations in AD and IV skin depend directly on FLG loss-of-function, and whether FLG genotype determines the type of downstream molecular pathway affected. METHODS AND FINDINGS: Patients with AD/IV (n = 43) and controls (n = 15) were recruited from two Swedish outpatient clinics and a Swedish AD family material with known FLG genotype. They were clinically examined and their medical history recorded using a standardized questionnaire. Blood samples and punch biopsies were taken and trans-epidermal water loss (TEWL) and skin pH was assessed with standard techniques. In addition to FLG genotyping, the STS gene was analyzed to exclude X-linked recessive ichthyosis (XLI). Microarrays and quantitative real-time PCR were used to compare differences in gene expression depending on FLG genotype. Several different signalling pathways were altered depending on FLG genotype in patients suffering from AD or AD/IV. Disease severity, TEWL and pH follow FLG deficiency in the skin; and the number of altered genes and pathways are correlated to FLG mRNA expression. CONCLUSIONS: We emphasize further the role of FLG in skin-barrier integrity and the complex compensatory activation of signalling pathways. This involves inflammation, epidermal differentiation, lipid metabolism, cell signalling and adhesion in response to FLG-dependent skin-barrier dysfunction

ADAM17/EGFR axis promotes transglutaminase-dependent skin barrier formation through phosholipase C gamma 1 and protein kinase C pathways

This work was supported by the German Research Foundation DFG (SFB 850/B6) and by the Fritz-Thyssen foundation (Az.10.14.2.150) to C.-W.F and the Medical Research Council (MR/L010402/1) to D.P.K