SALSA : A Regulator of the early Steps of Complement Activation on Mucosal Surfaces

Complement is present mainly in blood. However, following mechanical damage or inflammation, serous exudates enter the mucosal surfaces. Here, the complement proteins interact with other endogenous molecules to keep microbes from entering the parenteral tissues. One of the mucosal proteins known to interact with the early complement components of both the classical and the lectin pathway is the salivary scavenger and agglutinin (SALSA). SALSA is also known as deleted in malignant brain tumors 1 and gp340. It is found both attached to the epithelium and secreted into the surrounding fluids of most mucosal surfaces. SALSA has been shown to bind directly to C1q, mannose-binding lectin, and the ficolins. Through these interactions SALSA regulates activation of the complement system. In addition, SALSA interacts with surfactant proteins A and D, secretory IgA, and lactoferrin. Ulcerative colitis and Crohn's disease are examples of diseases, where complement activation in mucosal tissues may occur. This review describes the latest advances in our understanding of how the early complement components interact with the SALSA molecule. Furthermore, we discuss how these interactions may affect disease propagation on mucosal surfaces in immunological and inflammatory diseases.Peer reviewe

Bacteria-agglutinating glycoproteins in human saliva : an in vitro study with special reference to Streptococcus mutans

The activity and specificity of salivary glycoproteins (agglutinins) aggregating various human indigenous microorganisms were studied in vitro. The agglutinin reacting with a serotype c strain of Streptococcus mutans was isolated and chemically characterized. The results can be summarized as follows: 1. Saliva contains agglutinins against predominant oral microorganisms but also against some of the predominant intestinal bacteria. Agglutinin from one individual was active against microorganisms both from this individual and other individuals. 2. Saliva-induced agglutination of S. sanguis was inhibited by antisera to IgA, IgG, IgM, and secretory component while S. mutans agglutination was inhibited only by albumin and antisera to IgA. The differences in inhibition indicate the presence of different agglutinins for the two strains. 3. The agglutinin for an S. mutans serotype c strain was sensitive to a reduction in pH and to treatment with Concanavalin A while an S. mitior agglutinin was not. The tested S. mitior strain, however, adsorbed the S. mutans agglutinin without being agglutinated. 4. The agglutinin reacting with an S. mutans serotype c strain could be desorbed from the microorganisms in a neutral phosphate buffer. Calcium in the order of 10 million molecules per bacteria was needed to restore agglutination induced by the isolated agglutinin. 5. The agglutinin in parotid saliva responsible for aggregation of an S. mutans serotype c strain was characterized as a non-immunoglobulin glycoprotein with no blood group activity. The agglutinin was a polymer with a molecular weight exceeding 5 000 kdaltons while the monomeric agglutinin had a molecular weight of 440 kdaltons. The concentration of the agglutinin in parotid saliva was as low as 0.5 per cent of total protein but because 0.1 ug of the agglutinin caused rapid aggregation of as many as 100 million bacteria the agglutinin is considered highly active. The results indicate the presence in saliva of different agglutinins with specificity for different bacterial species. High molecular weight glycoproteins seem to play a major role in saliva-induced agglutination of microorganisms and in mechanisms related to clearance and retention of oral [email protected]

Probabilistic ecological risk assessment of secondary poisoning from DDT

Although prohibited since decades, dichlorodiphenyltrichloroethane (DDT) and its metabolites still remain in the soil and pose a threat to ecosystems, where especially birds are susceptible to toxic effects. In this thesis, a model developed in the 1990s was used and updated in order to estimate the risks of DDT to top predators at a forest-plant nursery site. Unusually high concentrations of DDT have been found at this site and it was therefore of interest to evaluate the potential ecological effects. The model used deals with the fact that species without direct contact with the soil are still exposed to soil contaminants through their prey, a phenomenon called secondary poisoning. Bioaccumulation factors, toxicity data and species-specific diet were combined in order to quantify the maximum permissible concentration in soil (MPC). MPC5 is regarded as the acceptable level, where 95 % of the populations are protected. Red kite, sparrow hawk, kestrel, badger and weasel were selected as species of concern. This study shows that given the soil concentrations of DDT at the site, the risk (probability) of exceeding MPC5 is high, especially for red kite and sparrow hawk. Matter of fact, the probability of exceeding MPC5 for any of the species considered are >64 %. The concentrations of DDT in soil found at the forest-plant nursery are therefore unacceptable for the protection of birds and beasts of prey.Fallstudie av en skogsplantskola – rester av DDT i jorden utgör än idag en hög risk för rovfåglar och rovdjur. Trots att användningen av insektsgiftet diklordifenyltrikloretan (DDT) sedan länge varit förbjuden i Sverige finns rester kvar i jorden på platser där det använts. Anledningen till att det finns kvar är att DDT är mycket svårnedbrytbart. Eftersom detta ämne även har förmåga att bioackumuleras, utgör det än idag ett hot mot organismer och ekosystem, där speciellt fåglar är känsliga. Bioackumulering innebär att en förorening från omgivningen, exempelvis jorden, anrikas i en organism eftersom upptaget av föroreningen går fortare än utsöndringen. I den här studien användes och uppdaterades en modell utvecklad på 1990-talet för att göra en riskbedömning för rovfåglar och rovdjur i anslutning till en gammal skogsplantskola belägen i Skåne. Tidigare provtagningar visar att jordens innehåll av DDT genomgående överskrider Naturvårdsverkets uppsatta generella riktvärde för denna typ av markanvändning. De ovanligt höga DDT-halterna på skogsplantskolan gjorde det extra aktuellt att undersöka de ekologiska riskerna, särskilt för arter högst upp i näringskedjan (toppredatorer). I en riskbedömning uppskattas riskerna genom att relatera exponering med effekt. Genom att använda ett sannolikhetsbaserat angreppssätt i riskbedömningen utnyttjas och fortplantas naturliga variationer och osäkerheter som finns i tillgänglig data i de beräkningar som görs i modellen. Risken för en viss effekt vid en viss exponering kan därmed presenteras som en sannolikhet. Exponeringen är den halt som faktiskt kommer i kontakt med toppredatorerna. Därför behandlades både DDT-halten i jorden vid skogsplantskolan och bioackumuleringen genom specifika arters näringsvävar. Bland annat röd glada, sparvhök, tornfalk, grävling och vessla har sedan tidigare observerats på området och ansågs därför vara lämpliga att undersöka närmre. Dessa toppredatorer exponeras sekundärt genom att deras byten i sin tur får i sig DDT genom deras föda. Överföringen i näringskedjan börjar med de organismer som är längst ned, till exempel maskar och insekter, som konsumerar eller kommer i direktkontakt med DDT-förorenad jord. Som tidigare nämnt bedöms en risk även genom att undersöka effekten, vilket här gjordes genom att samla in toxicitetsdata för fåglar och däggdjur. Toxicitetsdata talar om vid vilken dos en viss respons uppstår. Responsen består i denna riskbedömning av effekter på bland annat överlevnad och reproduktion, vilka är effekter som kan leda till att arternas populationer är mindre än de skulle varit annars. I modellen kombinerades bioackumuleringsfaktorer, toxicitetsdata och artspecifik diet för att beräkna den högsta tillåtna koncentrationen i jorden (maximum permissible concentration, MPC). MPC5 betraktas här som den acceptabla nivån och innebär att 95 % av artens population är skyddad. Denna studie kom fram till att risken (sannolikheten) för att överskrida MPC5 är hög, speciellt för rovfåglarna röd glada och sparvhök, med tanke på jordens koncentrationer av DDT på platsen. Risken för att överskrida MPC5 för någon av de undersökta arterna är >64 %. Koncentrationerna av DDT i mark som finns på skogsplanskolan är därför oacceptabla om dessa toppredatorer ska kunna skyddas

White collar workers' experiences of insecurity at work : A qualitative study examining patterns of insecurity related to the demand-control-support model

Otrygghet på arbetet är ett aktuellt ämne som de flesta berörs av på ett eller annat sätt. Det finns flera faktorer inom forskning som kan bidra till känslan av otrygghet på arbetet, några av dessa faktorer återfinns även i krav-kontroll-stödmodellen. Vi har därför genom kvalitativa intervjuer undersökt om det finns ett mönster av otrygghet relaterat till krav-kontroll-stödmodellen hos specifikt tjänstemän. Fokuset för undersökningen låg i att fånga in känslor och upplevelser av otrygghet samt krav-kontroll-stöd för olika åldersgrupper samt se om upplevelserna kan relateras till individers könstillhörighet. Vidare har vi undersökt om arbetsmarknadens förändringar påverkat upplevelserna av otrygghet och krav-kontroll-stöd. Slutligen beskrev respondenterna vad som både kan öka och minska känslan av otrygghet samt vilka faktorer som är viktiga för att hantera kraven och kontrollen i arbetet. I undersökningens huvudresultat framkom tre olika arbetskategorier utifrån krav-kontroll-stödmodellen, dessa arbeten representerades av en man och en kvinna i varje kategori. Inom varje kategori befann sig en typ av åldersgrupp och inom samma kategori upplevdes otryggheten på liknande sätt