61 research outputs found
Riskrelaterade faktorer i ett lantbruksföretag
Under den senare tiden har stort fokus i media legat pÄ hur lantbrukaren kan uppnÄ bÀttre lönsamhet genom att bland annat anvÀnda sig av olika prissÀkringssystem. Dessa
prissÀkringssystem Àr hjÀlpmedel för att hantera prisrisk. Det kan tyckas mÀrkligt att tidigare problem och risker kopplade till ett lantbruksföretag helt plötsligt verkar vara som bortblÄsta frÄn dagens debatt kring lantbrukarens lönsamhet. I denna studie undersöks vilka metoder
lantbrukaren anvÀnder sig av för att hantera produktionsrisk, skaderisk, teknologisk risk,
juridisk osÀkerhet, personell osÀkerhet och osÀkerhet som uppstÄr pÄ grund av andra individers, företags och institutioners agerande.
Det empiriska materialet Àr insamlat genom intervjuer med 10 lantbrukare. Alla dessa lantbrukare har olika förutsÀttningar och varje företag Àr unikt. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn beslutsfattarteori och den förvÀntade nyttoteorin.
Trots att alla de intervjuade lantbrukarna Àr olika individer och har olika förutsÀttningar, visade det att mÄnga lantbrukare har liknande problem och Àven liknande strategier och metoder för att hantera dessa riskrelaterade faktorer. Det som utmÀrkte slutsatserna Àr att de flesta lantbrukarna Àr klart fokuserade pÄ produktionsrisken men Àr mindre medvetna om den personella osÀkerheten i företaget, exempelvis problem rörande personal.Lately the focus in the agriculture press has been on how the farmers can increase their profitability by using price hedging systems. These price hedging systems are tools to coping the price risk. It is strange that all the previous risk-related problems are almost gone from the
roadmap in todayâs press about the farmerâs profitability. This research will present the farmerâs methods and how they handle production risk, casualty risk, technological risk, legal uncertainty, personal uncertainty, and uncertainty caused by the actions of other people,
businesses, and institutions.
The empirical material was collected through interviews with 10 farmers. All these farmers have different backgrounds and each firm is unique. The empirical material is analyzed with contribution of decision-making theory and expected utility theory.
Although, the farmers are different types of individuals and have different backgrounds the research show that many of them have similar problems and also similar strategies to solve and handle these risk-related factors. The factors that characterize the conclusions are how focused the farmers are on the production risk and how unaware they are about the personal uncertainty
Attitudes towards hedging by diversified and non-diversified farmers
Deregulation on the market for agricultural products leads to a more globalised market with increasing price fluctuations. This, in turn, places the farmer in positions influenced by new risks but also improved opportunities. The farmers are faced by uncertainty in terms of financial outcome. To be able to utilise these new market conditions it becomes increasingly important for farmers to continuously follow the price trend, and to develop strategies how to manage the risks exposed by a volatile market.
Farmers with different conditions perceive risk in different ways. Hence, their risk management behaviour will vary. The aim of this study is to investigate differences in selling strategies of grain between diversified farmer (crop and livestock producers) and non-diversified farmers (crop producers). The diversified farmers use a major quantity of their grain as feed, while the non-diversified farmers are forced to manage a greater quantity of cash crop. Thus, the selling strategies will obviously vary. Therefore, a further investigation is to realise the farmersâ attitudes and preferences towards risk, which is made through the theoretical framework of decision-making theory, expected utility theory and portfolio theory.
The study is conducted as a qualitative research study. The empirical material is gathered through in depth-interviews with 12 farmers, where 5 of the farmers are diversified and 7 are non-diversified. The farmers are located in the southern part of Sweden, from MĂ€lardalen in the north to Scania in the south.
The following 6 conclusions can be distinguished in the study:
- Diversified farmers are more intuitive in their decision making approaches than non-diversified farmers.
- Diversified farmers are generally more risk averse than non-diversified farmers.
- Non-diversified farmers tend to sell a larger share on the spot market.
- Both diversified and non-diversified farmers reveal a weak knowledge about the value of their production cost for crops.
- Farmers that rent a greater acreage are more likely to use hedging tools.
- Diversified farmers are more likely to have storage capacity for a total harvest.
Those are the major differences that separate the two groups. The differences are due to several factors. A particularly important factor is found to be the farmâs geographic location, that is, if the farm can utilise comparative advantages. Comparative advantages that occur due to farm location in relation to nearest crop company.SpannmĂ„lsmarknaden har mött stora förĂ€ndringar under de senaste Ă„ren, delvis till följd av avreglering av marknaden för jordbruksprodukter och ökat intresse för rĂ„varuinvesteringar. Detta leder bland annat till att spannmĂ„lspriserna fluktuerar kraftigare Ă€n vad de gjort tidigare. Lantbrukaren pĂ„verkas sĂ„ledes av nya risker, kunskap och tillĂ€mpning av riskhantering i jordbruket blir allt viktigare. Genom prissĂ€kring kan lantbrukaren sĂ€kra sig mot ovĂ€ntade prisfluktuationer och för att kunna tillgodogöra sig dessa fördelar krĂ€vs kontinuerlig kunskap om prisutvecklingen pĂ„ marknaden.
Denna studie syftar till att identifiera skillnaderna mellan diversifierade lantbrukare (animalie- och spannmÄlsproducenter) och icke diversifierade (endast spannmÄlsproducenter) lantbrukare. Dessa tvÄ grupper har olika förutsÀttningar. De flesta diversifierade lantbrukarna anvÀnder en större kvantitet av den egenproducerade spannmÄlen som foder, vilket i förlÀngningen Àr ett sÀtt att hantera en volatil prismarknad. Icke diversifierade lantbrukare möter utmaningen att hantera den volatila marknaden genom att utveckla olika försÀljningsstrategier. Detta kan betyda att de tvÄ grupperna har olika instÀllning till risk. Skillnaderna som studien syftar till att undersöka Àr; preferenser och attityder gentemot risk samt utformningen av prissÀkringsstrategier. Undersökningen görs utifrÄn teoribakgrunden; beslutsfattarteorin, förvÀntad nyttoteorin och portföljteorin.
Det empiriska materialet inhÀmtas genom 12 djupintervjuer med lantbrukare som Àr aktiva i den södra delen av Sverige, varav fem Àr diversifierade och sju Àr icke diversifierade lantbrukare.
Följande sex slutsatser kan faststÀllas av studien:
- Diversifierade lantbrukare Àr mer intuitiva i sitt beslutsfattande.
- Diversifierade lantbrukare Àr generellt sett mer riskaversiva.
- Icke diversifierade lantbrukare tenderar till att sÀlja mer pÄ spotmarknaden.
- BÄda grupperna visar bristande kÀnnedom om sina produktionskostnader.
- Lantbrukare som arrenderar en större andel areal visar större benÀgenhet att anvÀnda sig av prissÀkringsinstrument.
- Diversifierade lantbrukare har lagringskapacitet för hela skörden i större utstrÀckning.
Dessa slutsatser visar sig vara de tydligaste skillnaderna mellan de tvÄ grupperna, skillnaderna beror pÄ ett flertal faktorer. En lantbrukares prissÀkringsstrategi kan Àven bero pÄ gÄrdens geografiska förhÄllande. NÀrheten till lokal spannmÄlshandlare vilket uttrycks som komparativa fördelar i studien Àr ytterligare en faktor som visar sig pÄverka lantbrukarens beslutsfattande
Tropical Forest Reorganization after Cyclone and Fire Disturbance in Samoa: Remnant Trees as Biological Legacies
Collective knowledge vs. expert management - A strategic market analysis of Internet forums as a tax information service
Social media in the festival industry - A case study of Göteborg International Film Festival's use of social media as a marketing tool
Ăr Mjukvaru-EQ:s sĂ„ bra som utvecklarna lovar? : En jĂ€mförelse av hĂ„rdvaru- och mjukvaru-EQ:s
I denna uppsats undersöks skillnaden mellan EQ:s som analog hÄrdvara och dess digitala motsvarigheter, dvs. emuleringar i pluginformat. I uppsatsen undersöks enheterna genom tekniska mÀtningar samt lyssningstest. I mÀtningarna gick det att se tydliga skillnader i övertonsdistortionen Àven om resterande parametrar var bra emulerade. I lyssningstesten uppfattade lyssningspanelen relativt stora skillnader mellan enheterna. Detta visar pÄ att emuleringarna inte Àr sÄ bra och exakta som utvecklarna pÄstÄr
Walter Johnson, August Strindberg. Twayne Publishers, Boston 1976. â Hans Lindström, Strindberg och böckerna. I. Biblioteken 1883, 1892 och 1912. Förteckningar och kommentarer. Skrifter utg. av Svenska litteratursĂ€llskapet 36. Uppsala 1977.
Strindberg und die deutschsprachigen LĂ€nder. Internationale BeitrĂ€ge zum TĂŒbinger Strindberg-Symposium 1977. Hrsg, von Wilhelm Friese. BeitrĂ€ge zur nordischen Philologie 8. Helbing & Lichtenhahn. Basel & Stuttgart 1979.
- âŠ