61 research outputs found

    Riskrelaterade faktorer i ett lantbruksföretag

    Get PDF
    Under den senare tiden har stort fokus i media legat pĂ„ hur lantbrukaren kan uppnĂ„ bĂ€ttre lönsamhet genom att bland annat anvĂ€nda sig av olika prissĂ€kringssystem. Dessa prissĂ€kringssystem Ă€r hjĂ€lpmedel för att hantera prisrisk. Det kan tyckas mĂ€rkligt att tidigare problem och risker kopplade till ett lantbruksföretag helt plötsligt verkar vara som bortblĂ„sta frĂ„n dagens debatt kring lantbrukarens lönsamhet. I denna studie undersöks vilka metoder lantbrukaren anvĂ€nder sig av för att hantera produktionsrisk, skaderisk, teknologisk risk, juridisk osĂ€kerhet, personell osĂ€kerhet och osĂ€kerhet som uppstĂ„r pĂ„ grund av andra individers, företags och institutioners agerande. Det empiriska materialet Ă€r insamlat genom intervjuer med 10 lantbrukare. Alla dessa lantbrukare har olika förutsĂ€ttningar och varje företag Ă€r unikt. Det empiriska materialet analyseras utifrĂ„n beslutsfattarteori och den förvĂ€ntade nyttoteorin. Trots att alla de intervjuade lantbrukarna Ă€r olika individer och har olika förutsĂ€ttningar, visade det att mĂ„nga lantbrukare har liknande problem och Ă€ven liknande strategier och metoder för att hantera dessa riskrelaterade faktorer. Det som utmĂ€rkte slutsatserna Ă€r att de flesta lantbrukarna Ă€r klart fokuserade pĂ„ produktionsrisken men Ă€r mindre medvetna om den personella osĂ€kerheten i företaget, exempelvis problem rörande personal.Lately the focus in the agriculture press has been on how the farmers can increase their profitability by using price hedging systems. These price hedging systems are tools to coping the price risk. It is strange that all the previous risk-related problems are almost gone from the roadmap in today’s press about the farmer’s profitability. This research will present the farmer’s methods and how they handle production risk, casualty risk, technological risk, legal uncertainty, personal uncertainty, and uncertainty caused by the actions of other people, businesses, and institutions. The empirical material was collected through interviews with 10 farmers. All these farmers have different backgrounds and each firm is unique. The empirical material is analyzed with contribution of decision-making theory and expected utility theory. Although, the farmers are different types of individuals and have different backgrounds the research show that many of them have similar problems and also similar strategies to solve and handle these risk-related factors. The factors that characterize the conclusions are how focused the farmers are on the production risk and how unaware they are about the personal uncertainty

    PotatiskrÀfta

    Get PDF

    Attitudes towards hedging by diversified and non-diversified farmers

    Get PDF
    Deregulation on the market for agricultural products leads to a more globalised market with increasing price fluctuations. This, in turn, places the farmer in positions influenced by new risks but also improved opportunities. The farmers are faced by uncertainty in terms of financial outcome. To be able to utilise these new market conditions it becomes increasingly important for farmers to continuously follow the price trend, and to develop strategies how to manage the risks exposed by a volatile market. Farmers with different conditions perceive risk in different ways. Hence, their risk management behaviour will vary. The aim of this study is to investigate differences in selling strategies of grain between diversified farmer (crop and livestock producers) and non-diversified farmers (crop producers). The diversified farmers use a major quantity of their grain as feed, while the non-diversified farmers are forced to manage a greater quantity of cash crop. Thus, the selling strategies will obviously vary. Therefore, a further investigation is to realise the farmers’ attitudes and preferences towards risk, which is made through the theoretical framework of decision-making theory, expected utility theory and portfolio theory. The study is conducted as a qualitative research study. The empirical material is gathered through in depth-interviews with 12 farmers, where 5 of the farmers are diversified and 7 are non-diversified. The farmers are located in the southern part of Sweden, from MĂ€lardalen in the north to Scania in the south. The following 6 conclusions can be distinguished in the study: - Diversified farmers are more intuitive in their decision making approaches than non-diversified farmers. - Diversified farmers are generally more risk averse than non-diversified farmers. - Non-diversified farmers tend to sell a larger share on the spot market. - Both diversified and non-diversified farmers reveal a weak knowledge about the value of their production cost for crops. - Farmers that rent a greater acreage are more likely to use hedging tools. - Diversified farmers are more likely to have storage capacity for a total harvest. Those are the major differences that separate the two groups. The differences are due to several factors. A particularly important factor is found to be the farm’s geographic location, that is, if the farm can utilise comparative advantages. Comparative advantages that occur due to farm location in relation to nearest crop company.SpannmĂ„lsmarknaden har mött stora förĂ€ndringar under de senaste Ă„ren, delvis till följd av avreglering av marknaden för jordbruksprodukter och ökat intresse för rĂ„varuinvesteringar. Detta leder bland annat till att spannmĂ„lspriserna fluktuerar kraftigare Ă€n vad de gjort tidigare. Lantbrukaren pĂ„verkas sĂ„ledes av nya risker, kunskap och tillĂ€mpning av riskhantering i jordbruket blir allt viktigare. Genom prissĂ€kring kan lantbrukaren sĂ€kra sig mot ovĂ€ntade prisfluktuationer och för att kunna tillgodogöra sig dessa fördelar krĂ€vs kontinuerlig kunskap om prisutvecklingen pĂ„ marknaden. Denna studie syftar till att identifiera skillnaderna mellan diversifierade lantbrukare (animalie- och spannmĂ„lsproducenter) och icke diversifierade (endast spannmĂ„lsproducenter) lantbrukare. Dessa tvĂ„ grupper har olika förutsĂ€ttningar. De flesta diversifierade lantbrukarna anvĂ€nder en större kvantitet av den egenproducerade spannmĂ„len som foder, vilket i förlĂ€ngningen Ă€r ett sĂ€tt att hantera en volatil prismarknad. Icke diversifierade lantbrukare möter utmaningen att hantera den volatila marknaden genom att utveckla olika försĂ€ljningsstrategier. Detta kan betyda att de tvĂ„ grupperna har olika instĂ€llning till risk. Skillnaderna som studien syftar till att undersöka Ă€r; preferenser och attityder gentemot risk samt utformningen av prissĂ€kringsstrategier. Undersökningen görs utifrĂ„n teoribakgrunden; beslutsfattarteorin, förvĂ€ntad nyttoteorin och portföljteorin. Det empiriska materialet inhĂ€mtas genom 12 djupintervjuer med lantbrukare som Ă€r aktiva i den södra delen av Sverige, varav fem Ă€r diversifierade och sju Ă€r icke diversifierade lantbrukare. Följande sex slutsatser kan faststĂ€llas av studien: - Diversifierade lantbrukare Ă€r mer intuitiva i sitt beslutsfattande. - Diversifierade lantbrukare Ă€r generellt sett mer riskaversiva. - Icke diversifierade lantbrukare tenderar till att sĂ€lja mer pĂ„ spotmarknaden. - BĂ„da grupperna visar bristande kĂ€nnedom om sina produktionskostnader. - Lantbrukare som arrenderar en större andel areal visar större benĂ€genhet att anvĂ€nda sig av prissĂ€kringsinstrument. - Diversifierade lantbrukare har lagringskapacitet för hela skörden i större utstrĂ€ckning. Dessa slutsatser visar sig vara de tydligaste skillnaderna mellan de tvĂ„ grupperna, skillnaderna beror pĂ„ ett flertal faktorer. En lantbrukares prissĂ€kringsstrategi kan Ă€ven bero pĂ„ gĂ„rdens geografiska förhĂ„llande. NĂ€rheten till lokal spannmĂ„lshandlare vilket uttrycks som komparativa fördelar i studien Ă€r ytterligare en faktor som visar sig pĂ„verka lantbrukarens beslutsfattande

    Är Mjukvaru-EQ:s sĂ„ bra som utvecklarna lovar? : En jĂ€mförelse av hĂ„rdvaru- och mjukvaru-EQ:s

    No full text
    I denna uppsats undersöks skillnaden mellan EQ:s som analog hÄrdvara och dess digitala motsvarigheter, dvs. emuleringar i pluginformat. I uppsatsen undersöks enheterna genom tekniska mÀtningar samt lyssningstest. I mÀtningarna gick det att se tydliga skillnader i övertonsdistortionen Àven om resterande parametrar var bra emulerade. I lyssningstesten uppfattade lyssningspanelen relativt stora skillnader mellan enheterna. Detta visar pÄ att emuleringarna inte Àr sÄ bra och exakta som utvecklarna pÄstÄr
    • 

    corecore