Scenarios for ethnological research

Lehtonen, Jussi 2015. Skenaarioita maaseudun palveluista. Kaupat, kirjastot, pankit ja postit historiasta tulevaisuuksiin. (English Summary: Scenarios of services in the countryside: shops, libraries, banks and post offices of the past, present and future.) Turun yliopiston julkaisuja. Sarja – ser. C osa – tom. 429. Scripta Lingua Fennica Edita. Turku 2016. 335 pp. ISBN 978-951-29-6599-1 (print). ISBN 978-951-29-6600-4 (PDF). ISSN 0082-6995 (print). ISSN 2343-3205 (electronic)

The Meanings of Paid Work

Hytönen, Kirsi-Maria 2014. Ei elämääni lomia mahtunut. Naisten muistelukerrontaa palkkatyöstä, talvi- ja jatkosotien jälleenrakennuksen aikana. (English summary: “There was no time for holidays in my life”: Women’s memories of paid work during the Second World War and in the years of rebuilding in Finland.) Kultaneito XIII. Joensuu: Suomen Kansantietouden Seura. 282 pp. Diss. ISBN 978-951-9451-05-03. ISSN 1239-3843

'Good Factual Knowledge' for Future Generations : Questionnaire Activity Defining Traditional Culture

Peer reviewe

Inherited Fashion

Seija Johnson 2018. I den folkliga modedräktens fotspår. Bondekvinnors välstånd, ställning och modemedvetenhet i Gamlakarleby socken 1740–1800. [In the footsteps of a common folk fashionable dress. The wealth, social position, and fashion awareness of farmers’ wives in Gamlakarlebyparish 1740–1800.] Jyväskylä Studies in Humanities 339. Jyväskylä: University of Jyväskylä. 269 pp. ISBN 978-951-39-7368-1. Permanent link: http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-7368-

The Mental Life of a Telephone Pole and Other Trifles : Affective Practices in the Context of Research Funding

This article uses ethnographic social media analysis to interpret affective practices concerning research funding. The analysis is based on Finnish Twitter discussions both within academia and between researchers and those outside academia. Different kinds of affective practices, both sharing and othering, are present in the discussions that guide the ways we make sense of the role of science in our individual lives, as well as in society more generally. We need to see these emotions at work as signals of negotiations of values in the context of neoliberal universities and freedom of science.Peer reviewe

Perceptions of Women about Menstrual Regulation Services: Qualitative Interviews from Selected Urban Areas of Dhaka

Menstrual regulation (MR) programmes were introduced in Bangladesh in 1974 to reduce morbidity and mortality due to unsafe abortions. About 468,000 MR procedures are performed annually, and its potential is not fully used. To develop MR programmes, the voices of women could add important aspects to its acceptability. This qualitative interview study aimed to explore and describe the perceptions about MR in a sample of women from Dhaka, Bangladesh. The most prominent perception was that, despite the moral dilemma inherent in terminating pregnancies, MR was highly valued as a solution in problematic life situations. However, unprofessional attitudes and misconduct among MR providers were revealed, and there was also a lack of knowledge and openness in families. To improve the quality of MR services, professional ethics needs to be highlighted in training and supervision of providers. To improve the acceptability of MR, education on the benefits of MR has to be made available to the whole population

Stadi Derby and the Securitization of Urban Public Space

Stadi Derby is a local football match played in Helsinki, Finland appreciated for its atmosphere and excitement. Simultaneously, the negative characteristics connected to the international football fan culture have become familiar also to those living in the capital area and especially in the surroundings of the stadium. The threat of violence is visible e.g. in the media coverage reporting about the derby. All this has also effect on the way the city dwellers experience the urban public space. In our article, we ask what kind of discourses can be found concerning the relationship between Stadi Derby and the right to public space and what kind of consequences i.e. reactions these discourses create among those city dwellers not involved in the football culture. In order to understand the ways these events and the media coverage over them have effect on urban dwellers we apply securitization theory. We look for speech acts from the media coverage and analyse the ways people respond to these speech acts through material produced via Facebook and a focus group interview. The division between insiders and outsiders to the football culture is clear: The outsiders feel distress, even fear, in consequence of media materials.Peer reviewe

Tutkijanvastuu ja velvollisuus : tutkimuksen eettisiä kysymyksiä

Aineisto on Opiskelijakirjaston digitoimaa ja Opiskelijakirjasto vastaa aineiston käyttöluvist

Dialoger mellan en snokande forskare och oförutsägbara ungdomar: Genus och ålder i växelverkan under ett skoletnografiskt fältarbete

För etnologer kommer vår förförståelse ofta fram först när vi träffar verkliga personer i vårt fältarbete. För mig blev detta fenomen klart när jag fältarbetade med ungdomar i en högstadieskola i Helsingfors under tre år från hösten 2009 till våren 2012. I min artikel analyserar jag och reflekterar över hur dessa föreställningar kom fram i mitt fältarbete och hur både åldern och genus hos forskaren och hos deltagarna möjligen inverkade i fältarbetsprocessen. Jag har här valt att fokusera just på de här två faktorerna därför att de var sådana som inverkade på hela mitt fältarbete, och därför att de också är sådana faktorer som slutligen var svårast att identifiera under fältarbetet och som jag delvis bara i efterhand har lärt mig känna igen i mitt forskningsmaterial

Erilaista etnografiaa? : Kehitysvammaiset nuoret etnografisen kenttätyön osallistujina

Artikkelini pohjautuu vuosina 2009–2012 yläasteikäisten nuorten parissa tekemiini kenttätöihin, joiden aikana keräsin nuorten sosiaalisten suhteiden muodostumista koskevaa aineistoa heidän kolmivuotisen yläkoulupolun aikana. Kentälle lähtiessäni tutkimustani ohjaavana kysymyksenä oli, miten mahdolliset erilaisuuden kokemukset omassa sosiaalisessa ympäristössä muokkaavat nuorten keskinäistä kanssakäymistä. Yksi tutkimukseeni osallistuneista ryhmistä oli kehitysvammaisten nuorten luokka ja sen seitsemän oppilasta, joiden parissa tein etnografista kenttätyötä havainnoiden ja haastatellen. Artikkelissani pohdin kenttätyöni ja siihen liittyvän tiedon muodostumisen luonnetta tilanteessa, jossa tutkijan ja tutkimukseen osallistuvien väliseen vuorovaikutukseen vaikuttaa kehitysvammasta johtuva erityisyys. Avaan kenttätyöprosessiani ja analysoin niitä tekijöitä, joiden näen kenttätyön päätyttyä määritelleen työni sekä lähtökohtia että käytännön toteutusta ja näin vaikuttaneen tutkimusaineistoni muotoutumiseen sellaiseksi kuin se on. Näihin tekijöihin liittyvät tutkijan tiedeyhteisön traditiot, valitut näkökulmat ja metodit sekä ennen kaikkea vuorovaikutus tutkijan ja tutkimukseen osallistuvien välillä. Erityiseksi tämän vuorovaikutuksen tekee kehitysvammaisten nuorten erilaiset kieli- ja vuorovaikutustaidot, joista osin seurasi tutkijan ja nuorten välisen vuorovaikutuksen epäsymmetria. Tutkimukseni on näkökulmaltaan vammaistutkimuksen ja nuorisotutkimuksen risteyksessä, minkä lisäksi tulkintoihini vaikuttavat taustani kansatieteilijänä sekä etnografisen menetelmän mahdollisuudet. Tavoitteenani on tehdä nuorten oma kokemusmaailma näkyväksi ja ymmärrettäväksi, mutta tutkijan ja tutkittavien välinen vuorovaikutus vaikuttaa myös tähän etnografiseen neuvotteluprosessiin . Yhtenä keskeisimpänä kysymyksenä tässä neuvottelussa näen sen pohtimisen, miten samanaikaisesti sekä kunnioittaa mukana olleiden nuorten yksilöllisyyttä että tarkastella heidän kokemuksiaan lähtökohtaisen eronteon eli kehitysvamman kautta. Kysymys on paitsi tutkimuseettinen, myös metodinen.Min artikel baserar sig på fältarbeten jag gjorde under åren 2009–2012 tillsammans med ungdomar i högstadieåldern. Jag studerade hur ungdomarnas sociala relationer formades under deras treåriga högstadietid. När jag inledde mitt fältarbete var min huvudsakliga fråga hur eventuella upplevelser av olikhet i den egna sociala omgivningen formar ungdomarnas umgänge med varandra. En av de grupper som deltog i min forskning var en specialklass för utvecklingsstörda, och sju av eleverna som gick i den. Med de här eleverna gjorde jag etnografiskt fältarbete både i form av deltagande observation och genom intervjuer. Fältarbetet i sig och karaktären av den information som jag fick genom det är i fokus för den här artikeln. Kommunikationen mellan forskaren och de som deltog i studien påverkas av olikheten, som var en följd av de studerades utvecklingsstörningar. Jag dekonstruerar min fältarbetesprocess genom att analysera de faktorer som jag nu i efterhand ser att definierar mitt arbete både vad gäller utgångspunkter och hur det genomfördes i praktiken. Jag studerar hur det här har påverkat mitt forskningsmaterial och gjort att det ser ut som det gör. Faktorer som studeras är forskarens vetenskapstraditioner, valda synvinklar och metoder, samt framför allt kommunikationen mellan forskaren och de som deltog i studien. Det speciella med den här kommunikationen är de utvecklingsstördas olika språk- och kommunikationsförmågor, där olikheterna mellan forskare och studiedeltagare synliggör ett asymmetriskt kommunikationsmönster. Min forskning ligger i skärningspunkten mellan handikappforskning och ungdomsforskning. Min bakgrund som etnolog påverkar mina tolkningar, liksom också möjligheterna och begränsningarna som etnografiska metoder medför. Mitt mål är att göra de ungas egen erfarenhetsvärld synlig och begriplig. Men också förutsättningen för detta, den etnografiska förhandlingsprocessen, påverkas av kommunikationen mellan forskaren och de studerade. En av de mest centrala frågorna här är hur man kan visa respekt för de enskilda unga och samtidigt studera deras upplevelser ur ett olikhetsperspektiv, det vill säga, utgående från deras utvecklingsstörning. Enligt mig är frågan både forskningsetiskt och metodologiskt intressant