Pedagogiskt ledarskap i förskolan : Förskollärares uppfattningar om eget pedagogiskt ledarskap

Syftet med denna avhandling är att i en förskolekontext och ur ett lärarperspektiv undersöka pedagogiskt ledarskap. Därmed har denna forskningsfråga formulerats: Vilka uppfattningar har lärare inom småbarnspedagogik om pedagogiskt ledarskap i förskolan? Avhandlingen bygger på en fenomenografisk ansats. Informanterna är nio lärare inom småbarnspedagogik från olika förskoleavdelningar inom Österbotten. Datainsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer och enkäter med öppna frågor. Datamaterialet analyseras utifrån en fenomenografisk sjustegsmodell för analys av data. I resultatet framkommer förskollärarnas olika uppfattningar om eget pedagogiskt ledarskap. Svaren har därmed kategoriserats under A. Pedagogiskt ledarskap är att leda barns utveckling, B. Pedagogiskt ledarskap är verksamhetsplanering utifrån mål och läroplanen och C. Pedagogiskt ledarskap är kollektivt. Lärarna anser att deras pedagogiska ledarskap i förskolan är ett komplext fenomen som är situationsbaserat. Denna komplexitet presenteras i resultatredovisningen

A Century of Swedish Democracy: From Social Democrats to Sweden Democrats

Cilj je ovoga članka kroz povijesni pregled prikazati politički sustav Kraljevine Švedske, koji se ubraja među najstabilnije na svijetu. Švedska je politika tijekom većeg dijela demokratske povijesti bila obilježena nadmetanjem dvaju blokova: lijevim kojega su predvodili socijaldemokrati i desnim ili građanskim kojega je predvodila Stranka umjerenih. Ta je tradicionalna podjela na dva bloka prekinuta 2010. kad je stranka Švedskih demokrata, koja je nastala iz ekstremističkih desničarskih pokreta, prvi put ušla u Riksdag. Njihovo prerastanje u parlamentarnu stranku te susljedni rast do treće, a 2022. do druge najveće parlamentarne stranke može se smatrati najvećim potresom suvremene švedske politike. Ovo je istraživanje usredotočeno na nastanak i uspon Švedskih demokrata, te način na koji su na neko vrijeme poremetili tradicionalni dvoblokovski sustav. Na temelju njihova stranačkog programa, političkog postupanja, reakcija čelnika drugih stranaka, te društvenih previranja koja su dovela do tako snažnog porasta, razmotreno je može li se smatrati da su se Švedski demokrati preobrazili u srednjostrujašku konzervativnu stranku, te može li se pretpostaviti da se švedska parlamentarna politička pozornica ponovno vratila u okvire dvoblokovskog nadmetanja.The purpose of this article is to present, through a historical overview, the political system of the Kingdom of Sweden, often considered one of the most stable in the world. Throughout most of its democratic history, Swedish politics has featured political rivalry of two blocks: left, led by the Social Democrats, and right led by the Moderates. This traditional dichotomy was upset in 2010 when the Sweden Democrats, which emerged out of extremist right-wing movements, first became parliamentary party. Their winning of parliamentary seats and subsequent increase to third, and in 2022 to second largest parliamentary party has been arguably the greatest upset in contemporary Swedish politics. This research is focused on the emergence and expansion of the Sweden Democrats, and the way in which they, apparently temporarily, unsettled traditional two-block system of the Swedish parliamentary politics. Based on their party program, political actions, reactions of other parties’ leaders, and the social processes which led to their success, it is examined whether or not the Sweden Democrats have transformed into a mainstream conservative party, and whether or not the Swedish parliamentary politics resumed its two-blocks features

The impact of agriculture and iron production on the forest development around Eskilshult, a hamlet of medieval origin : a study based upon pollen analysis

Människans påverkan på den omgivande miljön har ökat genom historien med ökad bofasthet och samhällsbildning. Vid övergången järnålder-medeltid, när Sverige började ta form som rike skedde flera förändringar inom jordbruk, teknik och samhälle. En resurs som kom att exploateras hårdare var järn som fick stor betydelse ekonomiskt och politiskt i det framväxande riket. I Möre i Kalmar län uppkom en långvarig och intensiv utvinning av järn i skogsbygderna. Idag är dock tämligen lite känt om järnutvinningen i Möre. Det övergripande syftet för detta examensarbete var att undersöka en lokal utanför Bäckebo i Möres skogsbygder för spår efter järnhanteringen och hur järnhantering och jordbruk där har påverkat vegetationen på kortare och på längre sikt. För att undersöka detta har en pollenanalys inklusive räkning av kolpartiklar och tungmetallsanalys (XRF) utförts på en torvlagerföljd från Svarte mosse, nära byn Eskilshult. Resultaten visar att den mänskliga påverkan varit långvarig och lett till förändringar av landskapet. Störningsregimen i området har förändrats vid flera tillfällen med skogsbete, jordbruk och påverkan från järnhanteringen. Flera av de störningar som kunde identifieras kunde kopplas till järnhanteringen och gav indikationer på att järn-hantering kan ha förekommit i området redan före den medeltida expansionen. Järnhanteringen anses ha kommit igång i Möres skogsbygder i större skala under 1100-talet och pågått in på 1400-talet. I Möres slättområden närmare kusten är dock järnutvinning belagd sedan 400-talet f.Kr.The impact of humans on the environment has grown through history with settlements and community formation. In the transition Iron Age – middle ages, when Sweden began to take shape as a kingdom several changes occurred in agriculture, technology and society. A resource that came to be exploited harder was iron that was very important economically and politically in the emerging kingdom. In Möre in Kalmar County a prolonged and intensive extraction of iron arose in the woodlands. Today relatively little is known about iron mining in Möre. The overall aim of this thesis was to investigate when the ironworking began in the area around Bäckebo in Kalmar County and how it has affected the vegetation in the shorter and longer term. The disturbance regime in the area has changed several times with forest grazing, farming and the influence of the iron industry. To investigate this pollen analysis including charred particles and heavy metal analysis (XRF) were conducted on a peat core from the peat mire “Svarte mosse”, near the village Eskilshult. The results showed that the human impact has been substantial and led to changes in the forest landscape. Many of the disturbances that were identified could be linked to the iron working and the results gave indications that iron was produced in the area before the medieval expansion. The ironworking is considered to have begun in Möre on a larger scale in the 12th century and lasted into the 15th century. From Möres plain areas, closer to the coast, ironworking is known since 400 BC

Alternative forest management regimes in Scandinavia : a well needed complement?

Clearcutting systems have been the dominating silvicultural approach during the last decades in the Nordic countries. While economically rational, it is also leading to a trivialisation of the flora and fauna, and may result in negative reactions of people in urban settings. As a consequence of this, and a more diversified view on which goods and services forests should deliver, there is an increasing interest in broadening the range of silvicultural methods that are used. The term continuous cover forestry (CCF) represents a suite of methods that have gained increasing interest in the Nordic countries. In CCF a considerable amount of the trees are left after harvest to favour values that require a continuity of tree-covered areas. There are thus hopes that this method will meet the needs for maintaining biodiversity and satisfy social and cultural values. In this paper I review literature regarding CCF in the Nordic Countries and discuss the consequences of CCF methods on ecological, economic, social and cultural values. To evaluate the effect for the maintenance of ecological integrity using biodiversity as a proxy I focus on the extent to which CCF could mimic the natural disturbance regimes to which specialised organisms are adapted. To learn about CCF's effect on economy, literature has been reviewed. In particular one of latest economic analysis regarding a new CCF management concept called "Naturkultur" was reviewed. This method suggests that this type of forest management is economically superior to the traditional forest management regimes. However, other analyses claim the opposite. The CCF's possibility to benefit cultural values is evaluated in terms of its usefulness in cultural landscapes by preserving certain structures and the species richness that comes with these landscapes. Could forests managed by CCF improve the social dimension of forests? Potentially CCF could be a tool to engineer forests for social activities. Some possibilities related to esthetical values, recreation and tourism are examined. To conclude, CCF can complement conventional forest methods in the Nordic counties by favouring ecological, cultural and social factors. This is especially interesting since ecology, and socio-cultural factors are of equal or almost equal importance as economy in the Nordic forest policies. To favour ecological values CCF does not need to totally replace clear-cuts. Instead it could be used at certain places as an alternative to clearcuts and as a complement to protected areas. If properly applied, CCF could work as a smooth transition between forests of high conservation value and the surrounding forests managed with conventional methods. However, there are differences in the potential for the different Nordic counties to manage their forests with CCF. To better understand the long term economical consequences of CCF more research is needed on this topic. Examples on research that is lacking in this area is: • Can CCF provide saw timber of higher quality than conventional forest methods? • Would the tourism industry benefit from CCF? • Could CCF in forests close to urban areas lead to an increment of recreational and exercise related visitors and thereby contribute lowered costs of the medical care? Finally, there is a need to find out whether these and other possible sources of income can coexist in a landscape so that a forested area in the future can get its income from other sectors than just the timber industry.Skogsbruket i Norden har under de senaste årtiondena nästan uteslutande bedrivits med trakthyggesbruk. Tillsammans med en lång skogsbrukshistoria har detta lett till en trivialisering av floran och faunan, samt i många fall skapat mindre trivsamma tätortsnära skogar. Bland annat därför har allt fler röster börjat höjas för en användning av alternativa skogsbruksmetoder som karaktäriseras av ekologisk och sociokulturell hållbarhet. En sådan alternativ uppsättning av metoder som föreslagits är kontinuitetsskogsbruk. Metoden innebär att en stor del av träden sparas vid avverkning bl.a. för att gynna arter som kräver en kontinuitet av trädbeklädda områden, men också för att minska vissa avverkningsmetoders negativa påverkan av landskapsbilden. Då den nordiska skogspolitiken på senare år har inriktat sig på att skogarna ska präglas av mångbruk finns också förhoppningar om att denna metod ska kunna gynna andra skogliga värden som rekreationsvärden, sociala och kulturella värden. I detta arbete granskas litteratur rörande kontinuitetsskogsbruk i Norden och vad detta skogsbruk har för konsekvenser på ekologi, ekonomi, sociala och kulturella faktorer i de nordiska länderna. Metodens påverkan på ekologisk hållbarhet studeras bl.a. genom att titta på om kontinuitetsskogsbruk kan användas för att bättre efterlikna de naturliga störningsregimer som många organismer är anpassade till. För att studera kontinuitetsskogsbrukets ekonomiska möjligheter har litteratur studerats. Speciellt har en av de senaste ekonomiska analyserna av ett nytt skogsbrukskoncept kallat ”Naturkultur” granskats. Denna metod pekar på att kontinuitetsskogsbruk t.o.m. skulle vara mer lönsamt än trakthyggesbruk. Andra analyser pekar dock på det motsatta. Svårigheterna med att bedöma det ekonomiska värdet av biodiversitet, bevarande av kulturella och sociala värden behandlas. Kontinuitetsskogsbrukets möjlighet som kulturfrämjare studeras genom dess tänkbara användningsområde i kulturlandskap för att bevara speciella strukturer och den biologiska mångfald som finns i dessa landskap. Hur olika sociala faktorer påverkas av kontinuitetsskogsbruk behandlas också. Metodens möjligheter att användas i stadsnära skogar för att främja bl.a. estetiska värden samt kontinuitetsskogsbrukets möjligheter i glesbygdsområden i samband med rekreation och turistnäring diskuteras. Mycket tyder på att kontinuitetsskogsbruk är ett bra komplement till trakthyggesbruk för att gynna ekologiska, kulturella och sociala faktorer. Detta faktum är särskilt intressant eftersom ekologiska, och sociokulturella faktorer numer är lika viktiga eller nästan lika viktiga som ekonomin inom den nordiska skogspolitiken. För att gynna vissa ekologiska värden behöver kontinuitetsskogsbruk inte helt ersätta trakthyggesbruk utan endast vara ett komplement till skyddade områden och användas på vissa lämpliga ställen istället för kalhyggesbruk. Detta för att bilda en gradient mellan skyddade områden och platser avverkade med kalhyggesbruk. Förutsättningarna för de olika nordiska skogsländerna att bedriva kontinuitetsskogsbruk varierar dock. För att bättre få en överblick av de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av kontinuitetsskogsbruk måste dock mer forskning göras. Exempel på forskning som saknas inom detta område är: • Ger kontinuitetsskogsbruk en bättre virkeskvalité än trakthyggesbruk? • Skulle turismnäringen gynnas av kontinuitetsskogsbruk? • Kan stadsnära kontinuitetsskogsbruk skulle leda till att fler människor besöker skogen i rekreations- och motionssyfte och därmed i förlängningen bidra till minskade sjukvårdskostnader? • Dessutom behövs forskning om hur dessa och andra möjliga inkomstkällor kan samexistera i landskapet så att ett skogsområde i framtiden kan få sina inkomster från fler håll än bara den virkesbaserade industrin

Trender inom kalvhälsan baserat på information från kalvpaketet

Kalvar är en besättnings framtid, men av flera orsaker riskerar denna grupp ofta att hamna i skymundan, t.ex. på grund av tidsbrist. Besättningar kan ansluta sig till Svenska Djurhälsovårdens nöthälsovård i så kallade paket. I både det stora och det lilla paketet ingår rådgivning och hjälp med sjukdomsförebyggande åtgärder. Syftet med studien är att få en överblick över kalvhälsan i Sverige baserat på information som registrerats med hjälp av kalvpaketet under 2005-2010. Data som registrerats från inskickade remisser var ankomstdatum, provtagande veterinär, veterinärstation, besättningens SE-nummer, besättningstyp och besättningsstorlek, samt provtagna kalvars identitet och ålder. De parametrar som ingick var totalprotein, rotavirus, bovint corona-virus, kryptosporidier, salmonella, E. coli F5+ med resistensundersökning, koccidier, bovint respiratoriskt syncytial-virus, luftvägsbakterier med resistensundersökning och lungmask. Dessutom har inköp av kalvar, om antibiotika används mot diarré och luftvägssjukdom och i så fall vilket/vilka preparat, om terapisvikt förekommer, hur stor andel kalvar som drabbas av diarré respektive luftvägsinfektion per månad och om det är hög morbiditet eller mortalitet kunnat registreras. Totalt registrerades 520 unika besättningsidentiteter som skickat in prover på kalvremissen under åren 2005-2010. Provtagningsfrekvensen har generellt ökat över åren och andelen positiva prover har totalt ökat för de flesta provtagningsparametrar. Trender i provtagning för totalprotein, avföringsprover och luftvägsprover följer den förväntade åldern, dvs. proverna är tagna från de åldersgrupper där man förväntar sig att en sjukdom från en viss patogen uppkommer. Andelen prover som når acceptabla totalproteinnivåer ligger relativt stabilt på ungefär 60%. Det betyder att en stor del kalvar har alldeles för låg antikroppsnivå i blodet, vilket sannolikt beror på bristande råmjölksrutiner ute i besättningarna. Det finns tecken på överanvändning av antibiotika och en för låg användning av vätsketerapi och antiinflammatoriska preparat vid behandling av diarré hos kalv, men vid luftvägssjukdomar kan man generellt säga att resultaten överensstämmer med vad som rekommenderas avseende antibiotikabehandling.Calves are the farmers future, but circumstances such as lack of time can put them in second place to other tasks. Farmers can join the department of bovine health at ”Svenska Djurhälsovården” in so called packages. Counseling and help to prevent disease is included in both the big and the small package. The purpose of this study is to get an overview of the health among Swedish calves based on information that has been registered through ”kalvpaketet” during 2005-2010. Data that has been registered from referrals are date of arrival, sampling veterinarian, veterinary station, Registration number of the farm, type and size of farm and also identity and age of sampled calves. The parameters that were included were total protein, rotavirus, bovine coronavirus, Cryptosporidium spp., Salmonella spp., E. coli F5+ with resistance analysis, species of coccidia, bovine respiratory syncytial-virus, bacteria causing respiratory disease, including resistance analysis and finally lungworms. In addition, purchase of new calves, if antibiotics were used against diarrhea and respiratory disease and in that case what type of antibiotic, therapy failure, percentage of calves affected by diarrhea or respiratory disease per month and a high morbidity- and/or mortality-rate were included. A total of 520 unique farm identities referred calf samples during 2005-2010. The sampling frequency has generally increased over the years and the percentage of positive samples has increased in total for most of the sampling parameters. Trends in sampling for total protein, fecal samples and samples from the airways follow the expected age, i.e. the samples are collected from age-groups where disease due to a specific pathogen is to be expected. The percentage of samples that have acceptable levels of total protein lies at a relatively stable level around 60%. That means that a large part of the calves has a blood antibody level that is too low, probably is due to faulty colostrum routines in farms around the country. There are signs that the use of antibiotics is too high and the use of fluid therapy and antiinflammatory drugs is too low when treating calves with diarrhea, but the results for respiratory disease is concistent with the recommended antibiotic treatment

Skogen som klasserom i «Uteskolevevens uteaktiviteter». Et bidrag til artskunnskap og økologisk forståelse?

publishedVersio

Effekter av flatehogst på bakkevegetasjon i en boreal granskog i SØ Norge – til 15 år etter hogst

Som del av et feltforsøk opprettet i en semi-naturlig blåbærgranskog i Gaupen (Ringsaker) i SØ-Norge i 2008, for å undersøke effekter av konvensjonell flatehogst og heltrehogst med GROT-uttak, ble det etablert 84 permanent merkete 1 m2 vegetasjonsruter for registrering av bakkevegetasjon. Tidligere er det gjort artsregistreringer én gang i intakt skog før hogst (2008) og tre ganger etter flatehogst (2010, 2012 og 2014). I denne rapporten utvider vi tidsserien med en re-analyse av vegetasjonsrutene i 2023, 15 år etter flatehogst. Flatehogsten førte til store endringer, særlig i artsdekning og artssammensetningen. For ingen av analyseårene var det forskjeller i artssammensetning (målt som posisjon langs ordinasjonsakser) mellom konvensjonell hogst og heltrehogst (med GROT-uttak). Mest i øyenfallende etter hogst var en redusert dekning av moser (alle artsgrupper: bladmoser, levermoser og torvmoser) og økt dekning av gras og halvgras, samt en tilstrømning av nye arter (hovedsakelig urter og moser). 11 arter registrert før hogst ble ikke gjenfunnet femten år etter hogst, mens 47 arter kun ble funnet etter hogst. Det totale artsmangfoldet av karplaner og moser økte over nivået før hogst. De viktigste suksesjonsendringene fra blåbær (Vaccinium myrtillus) og bladmose dominert vegetasjon før hogst var representert ved et stort skifte mot dominans av smyle (Avenella flexuosa) og et mindre skifte mot nitrofil vegetasjon på hogstavfall. Dekningen av graminider, som før hogst var henholdsvis 9 % og 14 % for konvensjonell og heltrehogst, økte til et maksimum på om lag 70 % dekning fire år etter hogst, hvorpå dekningen ble noe redusert, og femten år etter hogst var 50 %.Effekter av flatehogst på bakkevegetasjon i en boreal granskog i SØ Norge – til 15 år etter hogstpublishedVersio

Mobilt Business Intelligence - En undersökning av företags behov

I dagens dynamiska affärsvärld behöver företagsbeslut fattas snabbt och precist. Business Intelligence används för att ge korrekt underlag för bättre beslutsfattande, genom analyser av intern och extern affärsdata. Med mobila enheter finns nu möjlighet att få information från ett datorbaserat BI-system direkt on-the-go, i form av mobilt BI. För att kartlägga behovet av mobilt BI har vi gjort en studie av kunders intresse. Vi undersökte detta genom att intervjua fem kundföretag, med målet att kunna presentera en tydlig bild över i vilket område av ett företag behovet av mobilt BI fanns. Slutsatsen av vårt resultat var att det fanns ett antal aspekter som påverkade behovet av mobilt BI, bland annat kvaliteten och användbarheten av ett företags befintliga BI-system, företagets övergripande syn på säkerhet samt verksamhetens art gällande mobilitet. Det främsta behovet vi fann för mobilt BI var möjligheten att kunna följa övergripande nyckelinformation i ett rollanpassat, dynamiskt system