Generating speech user interfaces from interaction acts

ABSTRACT We have applied interaction acts, an abstract user-service interaction specification, to speech user interfaces to investigate how well it lends itself to a new type of user interface. We used interaction acts to generate a VoiceXML-based speech user interface, and identified two main issues connected to the differences between graphical user interfaces and speech user interfaces. The first issue concerns the structure of the user interface. Generating speech user interfaces and GUIs from the same underlying structure easily results in a too hierarchical and difficult to use speech user interface. The second issue is user input. Interpreting spoken user input is fundamentally different from user input in GUIs. We have shown that it is possible to generate speech user interfaces based on. A small user study supports the results. We discuss these issues and some possible solutions, and some results from preliminary user studies

Sexuell hälsa under och efter klimakteriet

Bakgrund: Fysiologiska förändringar som uppstår till följd av menopaus kan ha en stor inverkan på kvinnor, både sexuellt och på andra plan i livet. Den sexuella hälsan är en stor del av människors identitet och påverkar upplevelsen av välbefinnande. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor undviker att samtala om sexualitet och sexuell hälsa, och att speciellt kvinnor under och efter klimakteriet är en patientgrupp vars sexualitet ofta förbises. Syfte: Syftet med studien var att utifrån aktuell forskningslitteratur sammanställa kunskap om hur kvinnor upplever sin sexualitet och sexuella hälsa under och efter klimakteriet. Metod: Genom strukturerade databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO identifierades 15 artiklar med kvalitativ ansats relevanta för studiens syfte. Innehållsanalys genomfördes för att identifiera mönster i de olika artiklarna. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudteman: Klimakteriets påverkan på sexualitet och sexuell hälsa, Kontextens betydelse för klimakteriet och den sexuella hälsan samt Föreställningar kring klimakteriet, kön och sexualitet.Av resultatet framkom att kvinnorna upplevde positiva och negativa effekter av menopaus i relation till sexualitet och sexuell hälsa. Emotionella aspekter av sexualitet såsom närhet och intimitet var viktiga för många av kvinnorna. Vidare visade litteraturstudien att normer och diskurser hade en negativ inverkan på kvinnornas inställning till klimakteriet samt att den kontext de befann sig i påverkade deras upplevelser av sexuell hälsa. Konklusion: För alla kvinnor är upplevelserna av klimakteriet och den sexuella hälsan unika, varför vårdpersonal alltid måste utgå från den individuella patientens behov och önskemål. Då kvinnor upplever att de inte får tillräckligt med information om klimakteriet i relation till sexualitet har hälso- och sjukvården en stor möjlighet till förbättringsarbete. Sjuksköterskor behöver bland annat bättre verktyg för att samtala med patienter om sexualitet och sexuell hälsa. Det är även viktigt att belysa de strukturer och diskurser som finns i samhället rörande kön och ålder då de påverkar både patienter och vårdpersonal.Background: Physiological changes appearing due to menopause may have a great impact on women, both sexually, physically and emotionally. Sexual health is a big part of a person’s identity and effects the feeling of well-being. Previous research show that nurses avoid talking about sexuality and sexual health, and that especially women during and after menopause is a patient group whose sexuality is often overlooked. Aim: The purpose of this study was to compile, based on current research literature, knowledge about how women experience their sexuality and sexual health during and after menopause. Method: Through structural database searches in PubMed, CINAHL and PsycINFO 15 qualitative articles relevant for the study’s aim were identified. Content analysis was used to identify patterns in the different articles. Results: The content analysis resulted in three main themes: The effects of menopause on sexuality and sexual health, Contexts effecting menopause and sexual health and Stereotypes regarding menopause, gender and sexuality. The results show that women experienced positive and negative changes on sexuality and sexual health due to menopause. Emotional aspects of sexuality such as affection and intimacy were for many women important. It also showed that norms and discourses had a negative impact on women’s attitude towards reaching menopause and that the context the women were in had an effect on their experiences of sexual health. Conclusion: The experiences of menopause and sexual health are unique for all women, establishing that health care professionals always must base their care on every patient’s individual needs and requests. Since women feel that they do not get enough information regarding menopause and sexuality, health care has a great opportunity to undertake improvement. Nurses need better tools to discuss sexuality and sexual health with their patients. It is also important to bring the structures and discourses existing in society regarding gender and age into light, since they affect both patients and health care professionals

An ideal man : A qualitative study examining how young men experiences male ideals

Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan. Trots denna identifikation visar de ett tydligt avståndstagande från idealbilden. Fokusgrupperna identifierar idealet som ett hinder för en ung mans identitetsskapande och önskar att det i framtiden ska komma att förändras

Så korkad är jag faktiskt inte : En studie av framställningen av barn med funktionsnedsättning i tre barnlitterära verk

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur. I analysen förs resonemang angående den undersökta barnlitteraturens möjliga påverkan på läsarens normer och värderingar, samt vikten av sammanhanget som litteraturen förekommer i när det gäller dess möjlighet till påverkan av sättet att se på barn med funktionsnedsättning

Så korkad är jag faktiskt inte : En studie av framställningen av barn med funktionsnedsättning i tre barnlitterära verk

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur. I analysen förs resonemang angående den undersökta barnlitteraturens möjliga påverkan på läsarens normer och värderingar, samt vikten av sammanhanget som litteraturen förekommer i när det gäller dess möjlighet till påverkan av sättet att se på barn med funktionsnedsättning

Generating speech user interfaces from interaction acts

We have applied interaction acts, an abstract user-service interaction specification, to speech user interfaces to investigate how well it lends itself to a new type of user interface. We used interaction acts to generate VoiceXML-based speech user interface, and identified two main issues connected to the differences between graphical user interfaces and speech user interfaces. The first issue concerns the structure of the user interface. Generating speech user interfaces and GUIs from the same underlying structure easily results in a too hierarchical and difficult to use speech user interface. The second issue is user input. Interpreting spoken user input is fundamentally different from user input in GUIs. We have shown that it is possible to generate speech user interfaces based on. A small user study supports the results

Making the right decision for our children's future: Parents' perceptions of active school travel in disadvantaged neighborhoods

Background Children's possibility to be physically active is linked to their parent's socioeconomic status. The use of active travel has the potential to increase daily physical activity among children. Parents are the gate-keepers to children using active school travel (AST) and their perceptions has shown to impact children's travel mode. Few studies have explored parents' perceptions about AST in disadvantaged neighborhoods and there is a lack of knowledge of their perceptions of the physical and social environment associated with school travel. Purpose To explore parents’ perceptions towards AST when living in disadvantaged neighborhoods. Methods Twelve parents participated in semi-structured interviews, and a qualitative content analysis was used to analyze the data. Results The findings show that parents faced dilemmas, striving to facilitate AST. Parents perceptions are presented as A, B, C categories that are likely to be important when promoting AST in disadvantaged neighborhoods, Acknowledging AST advantages, Balancing barriers, and Creating opportunities to use AST. Conclusions Despite having a positive attitude towards AST, insecure neighborhoods and social exclusion affect parents'descisions about AST. When promoting AST in disadvantaged neighborhoods, measures to enable AST should include efforts supporting community building, social participation, road safety and ways of promoting bicycling. Engaging children in AST could have a positive influence on their independent mobility, thereby impacting their development and preparing them for the future.Validerad;2023;Nivå 2;2023-05-04 (joosat);Licens fulltext CC BY License</p