Accumulation of blue-green algae in the surface water of the northern Baltic, 6 August 1975, generated from the CCT-tape MSS 5 (ID 2196-0917200) by a Hertz ink-jet plotter connected to a APDP 11/40 computer at FOA 3

There are no author-identified significant results in this report

Käyttäjäpaneelin hyödyntäminen palautteen keräämisessä -Case: Tilastokeskus

Asiakkailta saatu palaute on tärkeää, jotta toimintaa osataan kehittää oikeaan suuntaan. Tällä hetkellä monilla yrityksillä on erityyppisiä asiakaspaneeleita. Opinnäytetyön tarkoituksena on selvittää, millä tavalla Tilastokeskus voisi hyödyntää asiakaspaneelia eli käyttäjäpaneelia palautteen keräämisessä. Tilastokeskuksen käyttäjäkyselyistä saatu tieto jää usein hyvin pintapuoliseksi, joten käyttäjäpaneelien avulla haetaan syvällisempää tietoa. Teoreettinen viitekehys koostuu asiakaspalautteen keräämisestä ja käsittelystä sekä tiedonkeruumenetelmistä. Teoriaosuuteen valittiin tiedonkeruumenetelmät, koska asiakaspaneeleista ei löytynyt kattavasti kirjallisuutta. Paneelit ovat tapa kerätä palautetta, joissa hyödynnetään näitä menetelmiä. Käyttäjäpaneelin hyödyntämisen mahdollisuuksia tutkittiin paneeleista kerätyn aineiston pohjalta. Tilastokeskuksen tarpeisiin sopivimmalta vaikutti pienimuotoinen kohdennettu käyttäjäpaneeli, jossa hyödynnetään sekä sähköisiä kyselyitä että haastatteluita. Tutkimuksen toinen vaihe oli paneelin pilotointi. Pilotoinnin avulla pyrittiin selvittämään paneelin toimivuutta juuri Tilastokeskuksessa. Yritystiedon käyttäjäpaneelin pilotoinnista saadut kokemukset osoittivat, että paneelin kasaaminen ja ylläpitäminen on kohtuullisen työlästä. Monet palautetta antaneet käyttäjät olivat kuitenkin valmiita antamaan palautetta jatkossakin.Feedback from customers is important in developing an organization’s operations in the right direction. At present, many companies use different kinds of customer panels to receive feedback. The purpose of the thesis is to clarify how Statistics Finland could utilize the customer panel or user panel when collecting feedback. Information that has been obtained through user inquiries is often very superficial. More revealing information can often be acquired with the help of user panels. The theoretical framework of the thesis is based on an examination of different stages of customer feedback and data acquisition methods. Different data acquisition methods are discussed due to a lack of theoretical information in the literature on customer panels and panels are a way to collect the feedback using these methods. The possibilities of utilising the user panel were studied based on different sources. A small-scale user panel with digital question forms and interviews seemed the most suitable for Statistics Finland. The second stage of the thesis was to perform a pilot test of the panel. With the help of the pilot panel, functionality was tested at Statistics Finland. The experiences of the user panel showed that maintaining the panel is moderately laborious. However, many users who had given feedback were ready to give feedback also in the future

Something like this but not this - en betraktelse över det kreativ språket

Det finns hur mycket material och litteratur som helst om hur en regissör ska tilltala sina skådespelare men knappt något om hur en regissör ska verka som kreativ chef inom arbetsgruppen. Ett motargument till att det inte finns så mycket tillgänglig information om regissörens kreativa diskurs inom arbetsgruppen kan vara att det inte behövs, vill en som regissör lära sig om kreativt ledarskap kan hen vända sig till de i affärsvärlden skrivna teser om ämnet. Problemet är ändå att det som i affärsvärlden går under benämningen kreativt ledarskap handlar om övertygelse och salesment medan en regissörs kreativa ledarskap mer grundar sig på att förmedla känslor. En regissör har inte heller ett företags trygghet och att falla tillbaka på eller maktepitet att gömma sig bakom, utan är helt beroende av sig själv, sin röst och sitt kroppspråk som arbetsredskap. Den retorik som i böcker om regissörens och skådespelarens gemensamma retorik går i viss mån att applicera även på regissörens och arbetsgruppens retorik men det finns en markant skillnad: där regissören för skådespelaren är just en regissör, är regissören för arbetsgruppen mer en instruktör. Det kreativa språket är en kombination av kunskap, spontanitet och eftertanke. Det kreativa språket är i denna essä mer ett hjälpmedel för att som regissör klara av att sätta sina åhörare, och tillika medkreatörer, i en kreativ trans. Med trans menas då inte en negativt klingande hypnotisk förmåga som ofta inom fiktion tillskrivs mystiker. Det handlar inte om hjärntvätt eller på ett konspiratoriskt sätt komma åt makt, likt den bild folkloren målat upp av Rasputin. Den kreativa transen kräver en mer dialogisk verksamhet, under vilken även lyssnaren bär ansvar. Det kan jämföras med att utöva yoga; instruktören vägleder sina yogis samtidigt som de själva ideligen måste vara ärliga mot sina egna fysiska och mentala begränsningar. Med andra ord kan trans även likställas med det för några år sedan så trendiga ordet flow; ett samlingsbegrepp för ett önskat mentalt tillstånd av kreativ genomströmning. Essän tar även upp kontraproduktiva fallenheter en regissör kan ha med och gentemot sina medkreatörer, såsom överfokusering på kunskap, prokastrinering, beslutsångest, rädslan för att ha fel, konflikträdsla (överdriven snällhet) samt formalism. Jag kommer inte med lösningar utan vill belysa problem. Jag sysslar inte med objektiva sanninger då de, enligt min subjektiva åsikt, inte existerar. Jag vill inte skriva om hur en ska göra för att nå resultat, det har jar inte mandat till. Det här är mer en diskussionsöppnare om ledarskap än en tiostegs-guide och quick fix till bättre slutresultat eller en bruksanvisning för hur det kreativa ledarskapet bör se ut. Framför allt är denna essä en betraktelse över hurudan min framtida idealretorik kunde vara, både som aktiv talare och åhörare, kreatör som medkreatör. En betraktelse främst därför att detta ämne är så oerhört brett. Jag har mer strävat efter att vara övergripande, inte forskande. Mycket av det som tas upp i denna essä är inga nya rön utan mer en tvärvetenskaplig godispåse av olika teorier: att helt enkelt sammanställa adekvat material från olika källor till något jag själv hade velat läsa som ny registuderande

Evaluering av graded glucose infusion som metod för utvärdering av β-cellsfunktion hos häst

Ekvint metabolt syndrom (EMS) kännetecknas av en samling fysiologiska förändringar som bland annat predisponerar hästar för endokrin fång. Centralt i begreppet är insulindysreglering, som beskriver störningar i insulinutsöndringen, så som hyperinsulinemi och insulinresistens. Hyperinsulinemi har i flera studier kopplats till ökad risk för fång. Insulin utsöndras av β-cellerna i de langerhanska öarna i pankreas och har som huvudsaklig uppgift att reglera blodglukosnivåer i kroppen genom att stimulera glukosupptag i vävnader. Insulinutsöndringen är framför allt reglerad av blodglukoskoncentration och hos friska hästar anpassas insulinkoncentrationen i blodet för att hålla blodglukosnivåerna på en stabil nivå. Hos vissa hästar sker dock patologiska förändringar som gör att β-cellerna uppregleras och utsöndrar mer insulin. Det beror ofta på att känsligheten för insulin i vävnader har minskat, vilket innebär att högre koncentrationer av insulin krävs för att få en tillräcklig effekt på glukoskoncentrationen. Hyperinsulinemi inträffar framför allt efter intag av foder, och i synnerhet foder med höga halter icke-strukturella kolhydrater. För att diagnostisera hästar med insulindysreglering och EMS och bedöma behandlingseffekten av läkemedel behöver man kunna mäta β-cellsfunktionen och avgöra om det föreligger en uppreglering av insulinutsöndringen. β-cellsfunktionen kan mätas med olika metoder, många har utformats för att användas på patienter med diabetes inom humanmedicin. En metod är graded glucose infusion (GGI), där patienten får en kontinuerlig infusion med glukos under en viss tid, med en infusionshastighet som ökar med jämna intervaller. Blodprov tas regelbundet under infusionstiden och analyseras för glukos och insulin. På så sätt får man ett dosresponsförhållande mellan blodglukoskoncentrationen och insulinkoncentrationen och därmed kan man bedöma hur insulinutsöndringen påverkas av olika glukosnivåer. I denna studie testades reproducerbarheten för GGI som metod för att mäta β-cellsfunktionen hos hästar. Metoden har tidigare anpassats för häst men innan den används inom kliniskt arbete eller forskning behöver det finnas information om dess reproducerbarhet, det vill säga hur stor variation det är i resultaten när metoden upprepas under samma förutsättningar. Är variationen liten har metoden en hög reliabilitet, vilket är viktigt för att kunna dra slutsatser kring skillnader i mätningar mellan individer och efter exempelvis en läkemedelsbehandling. GGI utfördes på åtta hästar vid två olika testtillfällen och mätvärden för varje individ jämfördes mellan de två testtillfällena för att avgöra variationen. Tre olika index för att bedöma β-cellsfunktion beräknades och utvärderades med hänsyn till reproducerbarheten. Resultatet visar att två index, area under kurvan för insulinutsöndring och insulinmedelvärdet, har hög reproducerbarhet. Det tredje indexet, lutningen på regressionslinjen för dosresponskurvan för insulinutsöndring vid olika glukoskoncentrationer, har lägre reproducerbarhet. Fler studier behövs för att avgöra om detta index fortfarande kan vara relevant. Nyckelord: Ekvint metabolt syndrom, GGI, reproducerbarhet, β-cellsfunktion, hästEquine metabolic syndrome (EMS) describes a range of physiological changes that predisposes horses to endocrinopathic laminitis. Insulin dysregulation (ID) is a central part of the syndrome, and relates to disruptions in insulin secretion, including hyperinsulinemia and insulin resistance. Hyperinsulinemia has been associated with increased risk of laminitis in several studies. Insulin is produced by the β-cells in the islets of Langerhans in the pancreas and their main function is to regulate blood glucose levels by stimulating uptake of glucose into different tissues in the body. Insulin secretion is mainly regulated by the glucose concentration in the blood, and in healthy horses the insulin concentration is kept at a level which ensures a steady blood glucose level. In some horses however, this regulation is disrupted, often because of decreased sensitivity to insulin in body tissues. This leads to an upregulation of the β-cells to produce and secrete more insulin. Post prandial hyperinsulinemia occurs in ID horses after intake of feed, especially feed with high content of nonstructural carbohydrates. Methods for measuring β-cells function and to determine upregulated responses are important in order to diagnose horses with ID and EMS as well as to evaluate the effect of treatments. Several methods are available, most of them are developed for human medicine for patients with diabetes. One of these methods is graded glucose infusion (GGI), where the patient is given a continuous infusion of glucose during a set time, where the infusion rate is increased with regular intervals. Blood samples are collected at close intervals and analysed for insulin and glucose. With the data, a glucose-insulin dose-response curve can be produced for the insulin secretion at different glucose concentrations. In this study, the repeatability of GGI as a method of measuring β-cell function in horses was evaluated. The method has been adapted for use in horses, but an evaluation of the repeatability of the test is needed before it can be used in clinical practice. The repeatability of a test is a measure on how much variance there is in the result when the method is repeated under the same circumstances. If the variation is small, the repeatability is considered good, which is important to be able to draw conclusions from measurements using the method such as comparing individuals or the effects of medication. GGI was conducted on eight horses on two occasions and the measurements from the trials were compared on an intrapatient basis. Three different indices for evaluation of βcell response were calculated and the repeatability determined. Two indices, area under the curve for insulin secretion and the mean of insulin secretion showed high repeatability. The third index, the slope of the regression line for the glucose-insulin dose response curve had lower repeatability. More studies are needed to conclude if this index is clinically relevant for determining β-cell function in horses. Keywords: equine metabolic syndrome, GGI, repeatability, β-cell function, equine, hors

Fidgeting for Creativity

Fidgeting is a common behavior, though often with negative associations. In this master thesis positive effects of fidgeting, and possible connections with creativity are investigated. By conducting both literature research and several studies, four main reasons for fidgeting were identified. Relax, when fidgeting is done to decrees stress and anxiety; Focus, when increased attention and focus is desired; Explore, to facilitate mind wandering and enhance incubation; and Active, if bored or understimulated. Based on the findings different fidgeting prototypes were explored. This was done to investigate the possibility that different objects might perform better at increasing creativity. Selecting a suitable fidget object was found to heavily depend on personal preference, type of activity and desirable benefits. Therefore, no unbiased method of comparing objects could be found. Instead, the final proposition is a webpage that both contains information about benefits from fidgeting, and a way to acquire fidgeting objects more suited to an office environment. The webpage also helps validate the need for fidgeting in adults and inspire to fidget for creativity

Authorship and Authenticity in Sherlock Holmes Pastiches

Rewritings and adaptations of the Sherlock Holmes stories are traditionally called pastiches among fandom. This article juxtaposes that established use with the literary critical notion of pastiche as imitation of style, and shows how stylistic affinity to the originals produces complex effects in the imitations. The article identifies two main strands in the pastiches: one that aims to correct the mistakes and fill in the gaps in the original stories, and one that supplements the canon with stories Watson left untold. Balancing among homage, criticism and usurpation, the pastiches comment on the original story-world and its cultural context, and engage in fictions of authorship to account for the apparent inauthenticity of the retellings.Peer reviewe

VAT Grouping through a Head Office or a Branch - How does a Membership of a VAT Group Affect the Relationship between a Head Office and its Branch?

In its ruling in FCE Bank, the CJEU stated that a supply between a head office and its branch does not constitute a taxable transaction since the head office, together with its branch, constitute one taxable person. Ten years later the CJEU ruled in Skandia America stating that the principle deriving from FCE Bank is not applicable when the branch is a member of a VAT group. This ruling generated many questions and uncertainties regarding the relationship between a head office and its branch and the concept of VAT grouping. The VAT Directive states that a taxable person is “any person who, independently, carries out in any place any economic activity, whatever the purpose or results of that activity”. As the CJEU stated in FCE Bank, a branch is dependent on its head office, why a head office and its branch together constitute one taxable person. Thus, the question deriving from the ruling in Skandia America regards whether a head office and its branch can constitute two separate taxable persons just because the branch is a member of a VAT group. I am of the opinion that a branch cannot be separated from its head office when it regards the concept of a taxable person why a head office and its branch, irrespective of the circumstances, constitute one taxable person. A branch can neither be part of a VAT group independently from its head office since the branch does not constitute a legally independent person. I namely take the view that the branch and the head office do not seize to constitute one legal person just because the branch becomes a member of a VAT group. Moreover, since cross-border VAT grouping is a disallowed concept, neither the branch nor the foreign head office should be able to become members of a VAT group that is formed in the Member State of the branch. Furthermore, a supply of services constitute a taxable transaction if the establishment receiving the services is a legal entity separated from the supplier, since there otherwise is no supply made for consideration. Thus, for a supply made between a head office and its branch to constitute a taxable transaction, the branch has to, independently from its head office, carry out an economic business and bear the risk of the business. Since a head office and its branch constitute one legal entity, the branch does not, independently, carry out the economic activity and does not bear the economic risk of the business. Thus, the supplies made between a head office and its branch should not constitute taxable transactions. In Skandia America though, the CJEU did not discuss the concept of a taxable transaction, it merely just stated that the services supplied between the head office and the branch did constitute taxable transactions. Based on the above-mentioned, it is of importance to discuss the application of the ruling in Skandia America since the ruling generated many questions. Initially, it should be stated that the ruling should be applicable to all Member States of the EU since the ruling derives from the concept of EU law and the principles deriving there from. Moreover, all the Members States of the EU have to comply with EU law and shall not interpret a provision of the VAT Directive in a way that is contrary to the objective of the VAT Directive. The Member States therefore have to amend their legislation in accordance with the rulings of the CJEU. However, the intentions of the CJEU could not possibly be to drive the Member States to amend their systems of VAT grouping if it results in a legislative act that, in my opinion, is contrary to EU law. These conclusions are founded on the fact that the system of VAT grouping is a well-established concept throughout the EU and on the fact that the VAT Directive allows each Member State to, in a suitable way, choose how to introduce the concept of VAT grouping. Hence, the intentions of the CJEU could not have been to restrict this possibility, but just to avoid a situation of non-taxation. Thus, it would have been more legitimate, and in accordance with the EU law, to focus on the prevention of tax evasion and tax avoidance and the situation of non-taxation instead of the relationship between a head office and its branch and the possibility to become a member of a VAT group.I EU-domstolens dom i FCE Bank menade EU-domtolen att ett tillhandahållande av en tjänst mellan ett huvudkontor och dess filial inte utgör en beskattningsbar transaktion då huvudkontoret och dess branch, tillsammans, utgör en och samma beskattningsbara person.Tio år senare dömde EU-domstolen i Skandia America där EU-domstolen menade att den princip som härrör från domen i FCE Bank inte är tillämplig när en filial är en medlem i en momsgrupp. Denna dom har föranlett många frågor och osäkerheter gällande relationen mellan ett huvudkontor och dess filial men samt synen på momsgrupper. Mervärdesskattedirektivet definierar begreppet beskattningsbar person som den person ”som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte och resultat”. EU-domstolen påpekade i sin dom i FCE Bank att en filial är beroende av det huvudkontor till vilket filialen tillhör, varför ett huvudkontor och dess filial, tillsammans utgör en och samma beskattnignsbara person. I Skandia America uppstod dock frågan om ett huvudkontor och en filial kan utgöra två separata beskattningsbara personer när filialen ingår i en momsgrupp. Jag menar att en filial inte kan separeras från sitt huvudkontor när det gällander definitionen av en beskattningsbar person, varför ett huvudkontor och dess filial, oavsett omständigheterna, utgör en och samma beskattningsbara person. Jag anser nämligen att ett huvudkontor och dess filial inte upphör att utgöra en och samma juridiska person bara för att filialen tillhör en momsgrupp. Som ett resultat av detta tillsammans med det faktum att gränsöverskridande momsgrupper inte är tillåtna enligt EU-rätten, borde varken filialen eller huvudkontoret bli inkluderade i en momsgrupp i de fall där filialen och huvudkontoret är etablerade i olika medlemsstater och momsgruppen är upprättad i samma medlemsstat som filialen. Vidare definierar Mervärdesskattedirektivet begreppet beskattningsbar transaktion. Ett tillhandahållande av en tjänst utgör en beskattningsbar transaktion om mottagaren av tjänsten är en juridisk enhet vilken är separerad från tillhandahållaren. Om så inte är fallet utgör tillhandahållandet inget tillhandahållande mot ersättning och transaktionen utgör därmed inte en beskattningsbar transaktion. Följaktligen krävs det att filialen, oberoende av sitt huvudkontor, bedriver en ekonomisk verksamhet och även bär risken för denna verksamhet för att en transaktion mellan ett huvudkontor och en filial skall utgöra en beskattningsbar transaktion. Baserat på den faktiska relationen mellan ett huvudkontor och en filial kan slutsatsen dras att transaktionerna mellan ett huvudkontor och en filial inte bör utgöra beskattningsbara transaktioner. Frågan kring huruvida transaktionerna i Skandia America utgjorde beskattningsbara transaktioner eller inte blev dock aldrig behandlad av EU-domstolen i Skandia America. EU-domstolen fastställde nämligen bara att transaktionerna mellan huvudkontoret och dess filial skulle utgöra beskattningsbara transaktioner, men redogjorde aldrig för varför. I och med det ovan sagda är det av vikt att diskutera till vilken utsträckning EU-domstolens dom i Skandia America kommer att tillämpas, speciellt då domen har föranlett många frågor. Inlednignsvis kan det kosntateras att domen borde tillämpas bland alla medlemsstater inom EU då domen grundar sig på EU-rätten och de principer som följer därav. Dessutom måste alla medelmsstater följa det som framgår av EU-rätten och därmed inte tolka de olika artiklarna i Mervärdesskattedirektivet på ett sätt som strider mot syftet med detta direktiv. Följaktligen måste medlemsstaterna inte bara anpassa sig efter Mervärdesdirektivet utan även efter EU-domstolens praxis. Vad gäller Skandia America kan EU-domstolen däremot inte ha haft som avsikt att tvinga de olika medlemsstaterna att anpassa deras mervärdesskattesystem, och då reglerna kring momsgrupper, på ett sätt som resulterar i att medlemsstaternas momslagar strider mot EU-rätten, vilket de tvingas göra om de följer vad som sägs i EU-domstolens dom i Skandia America. Jag grundar detta resonemang på det faktum att systemet med momsgrupper är väletablerat inom EU och tillåter varje medlemsstat att, på ett sätt som de anser lämpligt, introducera momsgrupper i deras momslagar. Baserat på detta menar jag att EU-domstolen inte kan ha haft som avsikt att begränsa möjligheten att införa momsgrupper, utan borde snarare haft som avsikt att förhindra skatteflykt. Därmed hade det varit mer befogat att, i enlighet med EU-rätten, fokusera på förhindrandet av skatteflykt och situationen där beskattning av transaktionerna mellan huvudkontoret och filialen uteblir istället för på den faktiska relationen mellan ett huvudkontor och dess filial samt möjligheterna att ingå i en momsgrupp

The role of inter- and intralingual factors and compendiums in acquisition of Swedish as a foreign language: the case of Finns’ learning definiteness and the use of articles

This study explores the acquisition of definiteness and article use in written Swedish by Finnish-speaking teenagers (n=67) during three years in secondary school. The studied grammatical phenomena are problematic for all L2 learners of Swedish and are especially difficult for learners, such as Finns, whose L1 lacks expressive definiteness morphologically. The informants produce complex NPs already in their first narratives. The form of NPs poses significantly more problems than the choice of a correct form of definiteness. Hence, it is possible that previous knowledge in English helps informants in the choice of definiteness. The common nominator for problematic expressions is simplification, in both formal aspects and in the relation between form and meaning. Previous research in Sweden has made similar findings. The most central types of NPs build an acquisition explainable by a complexity hierarchy between the different types of NPs. The informants master best NPs without definiteness markers. Definite singulars containing a definite ending are significantly easier than singulars, the indefinite article of which is notoriously difficult for Finns learning Swedish as an L2. This acquisition order, however, profoundly differs from the traditional order of instruction of their compendiums.This study explores the acquisition of definiteness and article use in written Swedish by Finnish-speaking teenagers (n=67) during the three years in secondary school. The studied grammatical phenomena are problematic for all L2 learners of Swedish and are especially difficult for learners, such as Finns, whose L1 lacks expressive definiteness morphologically. The informants produce complex NPs already in their first narratives. The form of NPs poses significantly more problems than the choice of a correct form of definiteness. Hence, it is possible that previous knowledge in English helps informants in the choice of definiteness. The common nominator for problematic expressions is simplification, in both formal aspects and in the relation between form and meaning. Previous research in Sweden has made similar findings. The most central types of NPs build an acquisition explainable by a complexity hierarchy between the different types of NPs. The informants master best NPs without definiteness markers. Definite singulars containing an ending are significantly easier than indefinite singulars, the indefinite article of which is notoriously difficult for Finns learning Swedish as an L2. This acquisition order, however, profoundly differs from the traditional order of instruction of their compendiums.Peer reviewe

Shared Concepts in Arts and Literature

Peer reviewe

Subordinate questions in Swedish by 12- and 15-year-old Finnish immersion students

The present study explores how 12- and 15-year-old immersion students (n=75 and n=73) produce subordinate questions in Swedish on a written test. Previous studies are sparse, but they report difficulties with both subject-verb word order and use of the subjunctor om and the subject marker som occurring in these clauses; informants with varying ages and competence levels struggle with similar problems. However, the acquisition order between these two types of constructions, a central theme in this study, has gained less attention. Analyses of the actual data show significant differences with varying effect sizes in accuracy between the different subcategories of subordinate questions and both informant groups. Insertion of grammatical words was mastered by significantly fewer informants than word order. Also, effect sizes were large in these contexts. Older informants do better than the younger ones, but the differences are not always statistically significant, as certain constructions are already mastered at a high level by the younger informants, whereas other constructions are still difficult for the older ones.The present study explores how 12- and 15-year-old immersion students (n=75 and n=73) produce subordinate questions in Swedish on a written test. Previous studies are sparse, but they report difficulties with both subject-verb word order and use of the subjunctor om and the subject marker som occurring in these clauses; informants with varying ages and competence levels struggle with similar problems. However, the acquisition order between these two types of constructions, a central theme in this study, has gained less attention. Analyses of the actual data show significant differences with varying effect sizes in accuracy between the different subcategories of subordinate questions and both informant groups. Insertion of grammatical words was mastered by significantly fewer informants than word order. Also, effect sizes were large in these contexts. Older informants do better than the younger ones, but the differences are not always statistically significant, as certain constructions are already mastered at a high level by the younger informants, whereas other constructions are still difficult for the older ones.Peer reviewe