Åtgärder och metoder för att minska smärta och stickrädsla hos barn

Bakgrund: Många barn känner obehag och rädsla inför medicinska åtgärder inom sjukvården. Studier har visat att nålrelaterade moment är det som upplevs mest skrämmande. Barn kommer till en röntgenavdelning för att undersökas och ofta behöver kontrastmedel injiceras. Stickrädsla hos barn är ett vanligt förekommande problem och det är därför viktigt att åtgärda det. Syfte: Studiens syfte var att undersöka åtgärder och metoder som kan minska smärta och stickrädsla hos barn. Metod: För att sammanställa åtgärder valdes litteraturstudie. Totalt ingick 14 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Genom olika åtgärder såsom läkemedel, förberedelser, information och delaktighet, distraktion, hjälpmedel för smärtlindring och distraktion samt föräldrarnas medverkan kunde smärta och stickrädsla minska. Slutsats: Det är viktigt att tillämpa metoder för att öka barnets välbefinnande vid en nålinsättning. Studien ska bidra till ökad förståelse och kunskap hos sjukvårdspersonal

From customer understanding to product understanding: Collaboration with industrial lead users in a B2B context

Product innovation will continue to play a strategic role for companies producing high-quality, functional products for customers in the process industries. In the future, creating improved or radically new products will necessitate not only the development of product concepts resting more on an applied research knowledge base but also collaboration with customers. LKAB is a world-leading producer of processed iron ore products for steelmaking. The development of next-generation pellet products in collaboration with lead users presented an opportunity for a single case study in a B2B context. Two customers for present products as well as a technology/equipment supplier were identified as lead users. Using a framework grounded in lead user development, the Quality Function Deployment methodology (adapted to process-industrial use) was used as the facilitating instrument. It is concluded that this modified system will constitute an improved integrated knowledge-based platform for the development of new product and process concepts. It isargued that this development approach could also be applied in other process-industrial sectors serving industrial customers in an open innovation perspective

Säker sex och samlevnad i skola, fördelningen av sexualkunskap och samlevnadsfrågor i sex och samlevnadsundervisningen

Titel: Säker sex och samlevnad i skola, fördelningen av sexualkunskap och samlevnadsfrågor i sex och samlevnadsundervisningen Författare: Sofia Mähl Fransson, Anna Nordqvist Typ av arbete: Examensarbete (10p) Handledare: Mats Hagman, Examinator: Florentina Lustig Program: Lärarprogrammet, Göteborgs Universitet Datum: December 2005 (HT05-2611-090) Syfte Som blivande lärare i de naturorienterade ämnena var vi nyfikna på hur lärarna hanterar området Sex och Samlevnad. I ett allt mer sexualiserat samhälle blir området viktigt att belysa med värdegrunden som fokus. Syftet med studien var dels att titta närmare på hur fördelningen mellan undervisningen i sexualitet och samlevnad ser ut i skolan. Frågan var då hur fördelningen såg ut mellan sexualkunskap och samlevnadskunskap och om det fanns en balans i undervisningen mellan dessa. Den andra delen gällde undervisningens utformning. Vad innebär det för eleverna om fokus ligger på sexualkunskap eller samlevnad? Metod Vi har med hjälp av tidigare studier och litteratur kring området skapat en grund till våra frågeställningar. För att få inblick i undervisningens utformning har vi gjort en undersökning på några skolor i Göteborgsområdet. Där intervjuade vi No och So lärare med syfte att få fram deras tankar kring området sex och samlevnad och vilka möjligheter det fanns på skolan för att utveckla undervisningen. Vi utförde även enkäter för att kunna kartlägga vilka delområden som undervisningen berörde och hur lärarnas definition av sexualkunskap respektive samlevnadskunskap såg ut. Resultat Tyngdpunkten i Sex och Samlevnadsundervisningen varierar mellan skolor och lärare. Undersökningen visar att det mer beror på lärarens bakgrund än på den skola läraren befinner sig på. Även utformningen i undervisningen varierar stort mellan skolorna. Från skolor som har ämnet schemalagt där alla lärare på skolan är delaktiga i arbetet till skolor där en ensam lärare bär hela ansvaret för undervisningen i Sex och Samlevnad. Något svar på hur man finner balans mellan sexualkunskap och samlevnadsfrågor kunde vi inte finna. Flera lärare gjorde bedömningar utifrån den enskilda klassens behov då de planerade sin undervisning i området. Andra lärare lät undervisningen i Sex och Samlevnad infalla i årskurserna som en tradition. Nyckelord: sexualkunskap, samlevnadsfrågor, lärarperspektiv, årskurs 7-

Aktörsroller, kunskapstyper och patentering för utveckling av hållbara teknologier: Fallstudier av demonstrationsprojekt

The transition towards a bioeconomy is one of the greatest challenges of our times, and dependent upon radical innovations and the replacement of fossil-based technologies with clean and more sustainable ones. This is however not done in a jiffy since key underlying process technologies are underdeveloped and also contradict with the prevailing socio-technical regime. This makes demonstration projects crucial for the development of new biorefinery technologies since such projects can reduce not only technical but also organizational and institutional uncertainties.   Due to the complexity and costs of demonstration activities, they are typically performed in inter-organizational settings with actors from government, academia, research institutes and the industry. Such a constellation of actors often implies somewhat contradicting interests, for example regarding diffusion versus protection of knowledge that bring challenges for technological development. The overall purpose of the thesis is therefore to enhance knowledge about demonstration projects as knowledge generators contributing to the progression of sustainable technologies. The thesis builds upon case studies of biorefinery demonstration plants and investigates the processes of knowledge development and diffusion in order to contribute to bridging the valley of death between demonstration and commercialization of more sustainable technologies.   Three papers are appended to the thesis. Paper I studies which key barriers that actors engaged in demonstration plants experience during technological development and suggest a role-typology to address those barriers. The second paper investigate knowledge production taking place in demonstration projects and suggests that there is an “imbalance” in production of domain-specific technical knowledge in relation to general and procedural knowledge on how to work with commercialization, which contributes to the problem of new technologies not making it past demonstration. The third paper seeks to address management of demonstration projects as protected spaces for emerging technologies. Those findings show that patenting strategies influence the formulation of expectations among actors that guides the creation of the social network as well as the experimental work and learnings taking place there in order for emerging technologies to develop further.Förverkligandet av den biobaserade ekonomin: pilot- och demonstrationsanläggningar i innovationspolitike

Prediktion av järnhalt : en multivariat studie av processflödet i LKAB Malmbergets sovringsverk

Validerat; 20101217 (root

Engelska i förskolan : Hur barn i förskolan reagerar på införandet av engelska

Validerat; 20140224 (global_studentproject_submitter

Modelling process flows in continuous processes with radio frequency identification technique

Sources of disturbances are often difficult to identify in continuous processes, as the process flows are complex. There are, however, several methods that can be used to monitor flows in complex processes and thereby to improve traceability. Radio frequency identification (RFID) technique is one such method that has been extensively used in parts production for improving traceability. The application of the technique in continuous processes is, however, sparse. The RFID technique offers the possibility to create unique tags with different characteristics that can be detected at specific locations in the process flow. With RFID, virtual batches, possible to follow through the production process, could be created in many types of continuous processes. To report the suitability of using RFID in continuous processes, experiments were conducted in a distribution chain of iron ore pellets produced at LKAB in Malmberget. In a set of experiments eight tag containers were added to the product flow to test the behavior and ability of tag readers to detect the different containers. Three characteristics were varied among the containers: shape, coating mixture and size of tag. The results from the experiments show that large tags increase the read rate, and that no significant effect on read rate could be detected when coating mixtures and shapes were shifted. A conclusion is that the RFID technique could be used to improve traceability in the distribution chain for pellets. Finally, different advantages of improved traceability in continuous processes are discussed.Godkänd; 2008; 20080915 (bjokva)</p

”Hedern”, alltid en invandrarfråga? : En kvalitativ studie om aktörers föreställningar om hedersrelaterat våld och förtryck

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter. Det framkommer även en avgränsning av kunskap, det vill säga att kunskapen centreras till ett fåtal personer inom verksamheten och där en uttalad föreställning om att "specialkompetens" om "hedersproblematiken" behövs. Detta är helt i motsats till andra kritiska perspektiv som anser att detta är en stigmatiserande social praktik genom särdelningen av problematiken. Dessa perspektiv pekar istället på att förtrycket bör ses som globalt och inte bundet till vissa "kulturer". Vidare syns att könsfördelning fortfarande finns uttalat, trots många års forskning och politiska kunskapssatsningar.2015-06-12</p

Faktorer som kan påverka vårdrelationen mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan : en litteraturöversikt

Bakgrund I en vårdrelation ska patienten ha möjlighet att uttrycka sina behov, begär och problem. För att en vårdrelation ska fungera behöver den bygga på ömsesidighet. Kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har ofta en rädsla för gärningsmannen och ett lågt självförtroende. I dagsläget finns en kunskapsbrist hos sjuksköterskor i att möta de våldsutsatta kvinnorna vilket bidrar till att de inte alltid får den vård de har rätt till. Syfte Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar vårdrelationen vid mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt och sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och Pub Med. Sökningarna resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys där fyra underrubriker och en huvudrubrik skapades. Resultat Vårdrelationen påverkades positivt av att sjuksköterskan lyssnade, skapade förtroende och tillit till den våldsutsatta kvinnan. Kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan gav ett stärkt självförtroende vilket bidrog till att frågan om våld kunde lyftas. Utbildning och riktlinjer var ett hjälpmedel för att stärka sjuksköterskan i mötet. Kvinnorna önskade konkret stöd och information under mötet med sjuksköterskan. Slutsats Kunskap och erfarenhet är nödvändigt för att sjuksköterskan ska vara säker i sin profession och därmed kunna stärka kvinnors självförtroende. Våldsutsatta kvinnor är i behov av tillit, förtroende och information under mötet för att en vårdrelation ska kunna skapas. Det kan möjliggöra att kvinnan får hjälp att ta sig ur sin situation. Nyckelord: Möte, Kvinnor, Sjuksköterska, Våld i nära relationer, Vårdrelatio

Faktorer som kan påverka vårdrelationen mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan : en litteraturöversikt

Bakgrund I en vårdrelation ska patienten ha möjlighet att uttrycka sina behov, begär och problem. För att en vårdrelation ska fungera behöver den bygga på ömsesidighet. Kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har ofta en rädsla för gärningsmannen och ett lågt självförtroende. I dagsläget finns en kunskapsbrist hos sjuksköterskor i att möta de våldsutsatta kvinnorna vilket bidrar till att de inte alltid får den vård de har rätt till. Syfte Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar vårdrelationen vid mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt och sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och Pub Med. Sökningarna resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys där fyra underrubriker och en huvudrubrik skapades. Resultat Vårdrelationen påverkades positivt av att sjuksköterskan lyssnade, skapade förtroende och tillit till den våldsutsatta kvinnan. Kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan gav ett stärkt självförtroende vilket bidrog till att frågan om våld kunde lyftas. Utbildning och riktlinjer var ett hjälpmedel för att stärka sjuksköterskan i mötet. Kvinnorna önskade konkret stöd och information under mötet med sjuksköterskan. Slutsats Kunskap och erfarenhet är nödvändigt för att sjuksköterskan ska vara säker i sin profession och därmed kunna stärka kvinnors självförtroende. Våldsutsatta kvinnor är i behov av tillit, förtroende och information under mötet för att en vårdrelation ska kunna skapas. Det kan möjliggöra att kvinnan får hjälp att ta sig ur sin situation. Nyckelord: Möte, Kvinnor, Sjuksköterska, Våld i nära relationer, Vårdrelatio