Frihet i en ask? Unga tjejers upplevelser av p-piller och kontakten med ungdomsmottagningen i Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla

Killar, tjejer, kärlek och sex. Det finns många saker att upptäcka i tonåren. Förutom egna sexuella preferenser måste man också hitta rätt i preventivmedelsdjungeln, och snårigast är buskaget för tjejer. I en serie i tre delar utforskar vi unga kvinnors upplevelser av preventivmedel. Och hur är det egentligen att besöka ungdomsmottagningen för första gången? I den första delen får vi träffa Klara som berättar om en turbulent tid efter att hon fått sina första p-piller. Hon är en av de 223 tjejer från Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla som svarat på frågor om p-piller och kontakten med ungdomsmottagningen. Just kontakten med ungdomsmottagningen behandlas i den andra delen i serien. Dit går tjejer för att få råd när det är dags att välja preventivmedel, som i dag är fler än någonsin. Undersökningen visade bland annat att alla inte får 4 information om alternativ till p-piller. Sofie från Vänersborg var en av dem. Efter sitt första försök på ungdomsmottagningen gick hon därifrån med ett recept på p-piller, trots att hon egentligen kanske hade velat testa något annat. I den tredje delen får vi höra unga tjejer berätta om konstiga frågor som dykt upp vid besöket på ungdomsmottagningen. Hanna från Uddevalla fick en kalldusch när barnmorskan frågade vilka sexställningar hon brukade använda. Det ingår visserligen i barnmorskans roll att utvärdera sexuellt risktagande men kan frågorna gå för långt

"Att vara neutral" : - argumentationsanalys kring den offentliga halländska utrikes- och försvarspolitiska debatten 1938-39.

Under andra världskriget förde Sverige neutralitetspolitik, något som landet fått kritik för, både ut- och inifrån. Det är lätt att i efterhand kritisera beslut som tagits då utkomster för dessa beslut redan är kända, men hur resonerade den dåvarande samtiden kring politiska beslut då dess utkomst inte kunde förutspås? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur tre halländska tidningar resonerade kring den svenska utrikes- och försvarspolitiken under åren 1938-1939. Citat ur de tre tidningarna Hallandsposten, Halland och Hallands Folkblad, som valdes med bred partitillhörighet i åtanke, har plockats och analyserats i en argumentationsanalys och därefter kategoriserats utefter Klas Åmarks gruppering innehållandes sex linjer. Uppsatsen har inkluderat frågor rörande medlemskapet i NF, Åland, nordiskt samarbete, militär upprustning och tyskt inflytande över svensk press.

What happens when two becomes one?

Authors: Elina Haimi, Emelie Nordh, Kattis Sundén Title: What happens when two becomes one? Level: Bachelor of Journalism Location: University of Gothenburg Language: Swedish Number of pages: 50 A simple rule that any handbook in journalism will tell you is that it’s better, if not necessary, to have at least two different sources, rather than one, when you tell a story. This will keep information accurate and non-biased. You will get closer to the truth if you hear more people. We started to wonder if this would be the case with news papers as well. Will you get a more diverse and multifaceted news coverage with more news papers covering a story than one? This curiosity that we had led us to look all over Sweden for examples where two newspaper had emerged into one, or in other words - where one larger newspaper had bought the smaller one. We wanted to compare how the news coverage had changed since the incline in newspapers. Our investigations led us to Karlskoga, a small city with approximately 30 000 inhabitants. Karlskoga Tidning, owned by the NWT-group, bought Karlskoga-Kuriren, owned by Promedia, in 2011. Cuts were being made and the editorial staff shrunk. Now they had one news team instead of two. The company takeover was unique though, due to the fact that they kept two different heads and two different pages with letters to the editor. We carried out a quantitative content analysis in the two newspapers before and after the take over. In total we analyzed 3394 different articles from the years 2000, 2007, 2011, 2012 and 2013. We also conducted some interviews with important people around the newspapers. One example of a conclusion we made is that nowadays the content concists of less politics and more culture events. There are also more common people that get to express their opinions in the articles and less politicians. We also found out that the small places in the region get less coverage than before. Overall we saw that Karskoga Kuriren had had to adjust more to its new owner. It had for example lost a lot of the coverage of Örebro

Bland sumprunkare, sjåare och sillpackare : Om maskulinitet i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad

I denna uppsats studeras Per Anders Fogelströms historiska roman Mina drömmars stad. Undersökningen har två syften. Det primära syftet är att undersöka hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls av de två manliga huvudkaraktärerna. Denna del av undersökningen utgår från R.W. Connells maskulinitetsteori och genomförs med metoden karaktärsanalys. Det sekundära syftet är att undersöka romanens handling och karaktärer utifrån John Stephens kulturrelativistiska perspektiv. Undersökningens resultat visar att de två manliga huvudkaraktärerna eftersträvar att uppnå hegemoniska maskulinitetsideal i olika sociala grupperingar, men att deras framgång i denna strävan skiljer sig, samt att de olika maskuliniteterna samspelar med och påverkar varandra. Utifrån den kulturrelativistiska teorin visar undersökningen att 1950-talets samhälle och värderingar på flera plan avspeglas i karaktärerna och berättelsen som tilldrar sig i Stockholm 1860-1880

Att främja välbefinnande i livets slutskede : En litteraturstudie

Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede. Författarna har valt att sammanställa artiklar inom det valda området, publicerade i databaser inom vård och medicin, i en systematisk litteraturstudie. Dataanalysen genomfördes enligt det tillvägagångssätt som Axelsson (2008) beskriver. Resultatet presenterar vuxna patienters upplevelse av hälsa vid vård i livets slutskede och beskrivs i form av fyra huvudteman och nio subteman. De fyra huvudtemana är: patientens självbild, goda relationer, sammanhang och vikten av delaktighet. I diskussionen valde författarna att ta upp de teman som ansågs framträdande i ett försök att förmedla kunskap och förståelse om vuxna patienters behov och önskningar vid vård i livets slutskede.Program: Sjuksköterskeutbildnin