Perinatal snus exposure and cardiovascular function in the child

Maternal use of smoking tobacco during pregnancy is one of the most important preventable risk factors during pregnancy. Maternal smoking is associated with alterations in autonomic cardiac control and long-term cardiovascular effects on blood pressure and arterial wall properties. Earlier studies have had difficulties in determining the specific contributions of prenatal and postnatal exposures, respectively, as well as distinguishing acute from chronic effects, as these children are frequently exposed to smoking both before birth and during childhood. The specific role of nicotine is also unclear as smoking contains many toxic combustion agents in addition to nicotine. While cigarette smoking is decreasing globally, other forms of tobacco- and nicotine-containing products are gaining in popularity and in Sweden and Norway, use of smokeless tobacco (Swedish Snus) is increasing among women. Snus delivers high doses of nicotine to the fetus so we hypothesized that prenatal snus exposure had long term cardiovascular associations with increased blood pressure, arterial wall stiffness, intima media thickness and altered autonomic cardiac control in the offspring. We also aimed to investigate the levels of nicotine and metabolites in the breastmilk of snus- using mothers. We included women from a larger national cohort with women recruited during early pregnancy during 2006‒2011, residing in Stockholm, Östersund and Umeå. The pregnant women were grouped, based on their tobacco use at inclusion, into snus users, smokers or tobacco-free controls. Dual users were excluded. At infant age one to two months, we tested the infant’s heart rate variability and also the infant’s urine and mother’s breastmilk for nicotine and metabolites. At child age 5-6 years, we tested heart rate variability, blood pressure, carotid intima media thickness and calculated arterial stiffness based on pulsatile changes in pressure and diameters. Heart rate variability showed a higher low frequency/high frequency (LF/HF) ratio, indicating a lower vagal activity, in infants with snus exposure in utero compared with tobacco-free controls and the ratio was similar to that seen in smoke-exposed children. Breastmilk from snus users showed high levels of nicotine and cotinine. In addition, nicotine was still detected in breastmilk after more than 12 hours of abstention. The snus-exposed 5‒6- year-old children showed higher systolic blood pressure, higher LF/HF ratio and stiffer arterial walls than tobacco-free controls. There was no significant difference in carotid intima media thickness between snus-exposed children and controls. In conclusion, several long-lasting associations with prenatal snus exposure were discovered, indicating a prenatal programming of the cardiovascular function. Pregnant women should be recommended to abstain from all tobacco- and nicotine-containing products during the entire pregnancy

Kulturella skillnader i EU-förvaltningen - möjligheter och problem

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.EU, som institution, lider av legitimitetsbrist bland sina medborgare som framgått ur bl.a. samhällsdebatten. Ändå har EU och de institutioner som representerar EU mycket uppgifter och ansvar som direkt berör medborgarna i medlemsländerna. Under de senaste åren har det kommit i offentligheten kommit fram fall som visat på tydligt missbruk av EU-medel vilket höjt på misstroedet mot institutionerna. I min avhandling försöker jag granska problemet ur den vinkeln om det att förvaltningen inte är organiserad enligt sådana arbetssätt man känner sig trygg med kan vara en av orsakerna till den låga legitimiteten. Syftet med avhandlingen är att granska vilka ledarskapskulturer det finns inom EU och att med hjälp av dessa granska vilka länders kulturer är starka inom EU-förvaltningen. Jag studerar förvaltningsreformen av den Europeiska kommissionen och presenterar vilka nya arbetssätt som införs och med vilka länders ledarskapskulturer de korrelerar. Jag granskar också hurdan typ av förvaltnigsreform reformen är och vad det kan bero på att den sker nu. Mitt empiriska material om ledarskapskulturer har jag fått från Hofstedes verk ”Cultures consequences: International differencies in work related values”. Jag använder mig av hans maktavstånds dimension och dimensionen om hantering av osäkerhet för att få fram de europeiska ledarskapskulturer. Med hjälp av den teori jag presenterar om förvaltningsreformer och EU-förvaltningen får jag svar på de frågor jag ställer. Det går klart och entydigt att säga att det inte finns någon gemensam europeisk ledarskpapskultur. Förvaltningen var fram till reformen helt organiserad och fungerade också enligt en sydeuropeisk kultur. I.o.m. reformen införs nya arbets- och förhållningssätt med målet att bilda en europeisk förvaltningskultur. Man har tagit med de bästa praxisarna från medlemsländerna. I reformprogrammet kan man utläsa en klar strävan att lämna de tidigare häftigt kritiserade arbetssättena bakom sig och lära sig nytt. En stor del av de nya arbettssättena går att finna i nordvästeturopeisk förvaltningskultur

Litteraturläsare eller inte?

I den undersökning som presenteras i artikeln görs en tematisk analys (Robinson, 2021) av 28 elevtexter, så kallade läsarbiografier (Golland, 2019; Millard, 1997a; Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller, 2011). Dessa är skrivna av elever som går på IB-programmets (International Baccalaureate Diploma Program) förberedande år på två skolor i Sverige. Analysen visar att elevernas läsning från barndomen fram till idag kan delas in i perioder som präglas av högläsning, bokslukande och avbrott. Samtliga elever i undersökningen har positiva minnen från de yngre årens högläsning. Efter denna period följer de fem olika spår, där perioder av avbrott kan varvas med bokslukarperioder. En del elever slutar läsa helt efter en period av bokslukande medan andra återkommer till läsningen efter ett avbrott. Fritidsläsningen konkurreras i många fall ut av såväl skolläsning som andra fritidsintressen, samtidigt som eleverna beskriver att de gärna vill identifiera sig som läsare. Skälen till att eleverna läser beskrivs som en vilja att fly verkligheten en stund, men de framhåller även bildningsskäl. Eleverna visar medvetenhet om vad som i den aktuella kontexten är ett värdefullt kulturellt kapital (Bourdieu, 1977). Studiens resultat kan ha betydelse för hur litteraturundervisningen läggs upp, då det starka bildningsidealet kan utnyttjas, samtidigt som man som lärare måste vara medveten om konkurrensen från såväl annat skolarbete som fritidsintressen