Analys av varför sjöar klassats till dålig ekologisk status

Vattendirektivet 2000/60/EG infördes i Europeiska Unionen med syfte att skydda Europas vattenresurser. Målet är att alla vattenförekomster ska uppnå god vattenstatus till år 2015, alternativt 202l och senast 2027. Vattenförekomster är exempelvis sjöar och vattendrag. För att öka förståelsen för vattnens tillstånd ska det identifieras och övervakas under en sexårig vattenförvaltningscykel. Den ekologiska statusen be-döms utifrån tre delar, där biologiska kvalitetsfaktorer väger tyngst följt av fysikaliskkemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Ekologisk status klassas i en femgradig skala; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Om vattenförekomsten klassificeras till måttlig eller sämre status måste åtgärdsprogram upprättas. Syftet med denna studie är att analysera varför svenska sjöar har fått den sämsta ekologiska statusen, dålig, under den andra bedömningscykeln, 2010-2015. Arbetsmaterialet utgörs av en statussammanställning av sjövattenförekomster som exporterats från databasen VISS. Resultatet visade att 83 sjöar klassificerats till dålig ekologisk status, merparten av sjöarna är belägna i Bottenhavets vattendistrikt. Analysen visar att 46 sjöar har minst en biologisk kvalitetsfaktor klassad och de andra 37 sjöarna saknar biologiskt dataunderlag. Den avgörande kvalitetsfaktorn för sjöarnas dåliga ekologiska status var framförallt växtplankton för sjöar med biologisk data. Oftast har bara en av fyra biologiska kvalitetsfaktorer bedömts. Expertbedömningar har gjorts för majoriteten av sjöarna och ingående kvalitetsfaktorer exempelvis nedbedömdes fiskstatusen till dålig i flera fall pga. att sjön är regleringspåverkad. Utredningen visar också på att en indikativ modell har använts för 36 sjöar i Bottenhavets vattendistrikt för att biologisk data saknas. Miljögifter är det vanligaste ytvattenrelaterade miljöproblemet för de 83 sjöarna följt av förändrade habitat genom fysisk påverkan och då främst i Norrlands inland. Försurning förekommer i störst utsträckning hos sjöarna i sydväst medan övergödning finns i de östra delarna av Sverige. För att höja den dåliga statusen föreslås 35 olika typer av åtgärder, flest riktade mot övergödning, hos sjöar med biologisk data. För sjöar utan biologisk data föreslås 12 olika typer av åtgärder främst för att underlätta vandring av fisk. Den generella slutsatsen av denna studie är att expert-bedömningar har visats sig ha stor inverkan på sjöarnas ekologiska status. För att öka harmoniseringen av bedömningarna skulle de behöva utföras på ett mer likartat sett inom landet. En alternativ statusbedömning visar att mer än hälften av sjöarna skulle få måttlig status om expertbedömningar frångås. För att verifiera sjöarnas dåliga status skulle helst mer biologiska provtagningar göras. Några expertbedömningar tyder också på att vissa biologiska kvalitetsfaktorers bedömningsgrunder skulle behöva vara bättre kopplade till hydromorfologisk påverkan.The Water Framework Directive 2000/60/EG was incorporated in the European Un-ion with the purpose to protect European water resources. The goal is that all water bodies shall achieve good water status until 2015, or 2021 and not later than 2027. Examples of water bodies are lakes and rivers. The water bodies’ conditions are iden-tified and monitored during six year water management cycles. Three quality factors are included in the assessment of the ecological status, and the most important one is biology. Physicochemical and hydromorphological quality factors have just a support function. Ecological status is classified in a five-degree scale; high, good, moderate, poor and bad status. If the status gets moderate or worse a program of measures must be established to improve the status of the water body. The aim of this thesis is to analyze why Swedish lakes have gotten the worst eco-logical status, bad, during the second period, 2010-2015. The working material con-sists of a status summary for lakes exported from the database VISS. The results showed that 83 lakes were classified with bad ecological status and most were located in water district “Bottenhavet”. The analysis present that 46 lakes have at least one biology quality factors classified and the other 37 lakes are missing biological data. For the lakes with biological data, phytoplankton was most often the critical parameter. Usually only one of four biological quality factor was assessed. Expert judgements were used for the majority of lakes and related quality factors. For example the status for fish has been lowered to bad in many cases because the lake is regulated. The investigation also showed that an indicative model was used for 36 lakes in “Bottenhavet” water district because biological data is missing. The most common surface related environmental problems are environmental pollutants fol-lowed by changed habitat by physical impact, mainly in the inland of northern Swe-den. Acidification is mainly a problem in lakes in southwestern Sweden and eutroph-ication in the east parts. To improve the bad status 35 different types of actions are proposed, mostly directed against eutrophication, in lakes with biological data. For lakes without biological data 12 different types of actions are proposed and mostly targeted to free passage for fish. The general conclusion of this thesis is that expert judgement has a big impact for the lakes’ ecological status. To increase the harmoni-zation of the assessments they would carried out more similarly in the country. An alternative assessment shows that more than half of all the lakes would have moderate status if the expert judgement are excluded. More biological data are needed to verify the bad status of the lakes. Some of the expert judgement also indicate that a few of the assessment criteria of biological quality factors should be better at indicating hy-dromorphological impact

Koppling mellan sjöars biologi och egenskaper i avrinningsområdet - fokus på växtplankton

According to the EU Water Framework Directive, phytoplankton should be included for assessment of the ecological status of lakes. Phytoplankton respond rapidly to environmental changes and are a particularly good indicator of nutrient loads. In this large-scale study, it was examined whether the properties in the catchment area can be used to explain the variation of phytoplankton and total phosphorus (TP) in lakes. A large number of variables were investigated through statistical analysis, in particular if the already established linear relationship between phytoplankton and TP in lakes can be improved. The study used measured values for total biovolume phytoplankton (tot bio), Plankton Trophic Index (PTI) and TP for 487 lakes (represented by 523 waterbodies) in south of Sweden. The lakes associated catchment properties were calculated and analysed through various Geographical Information System (GIS) tools. Each catchment was described regarding land use, soil properties (texture and chemistry), soil distribution, climate and lake properties. In total 59 variables produced with GIS were evaluated from available map data and national soil surveys together with 34 lake variables. All variables were used in Principal Components Analysis (PCA) whereas the 59 catchment variables together with some lake variables were used for other analysis. For each dependent variable (tot bio, PTI and TP) several statistical models were created, and important catchment variables were identified using Partial Least Squares (PLS) analysis. Important variables identified in PLS were then included in multiple regressions. Result shows that the share of agricultural land in the catchment area is positively correlated with phytoplankton (tot bio and PTI) and TP. For phytoplankton models without TP as explanatory variable, a few catchment variables could explain variation of PTI up to 48 % while tot bio could be explained to a lower extent (33 %). The degree of explanation and variables included differed depending on selected statistical model. While TP alone was the strongest explaining variable for both tot bio (66 %) and PTI (56 %). However, TP together with the share of agricultural land significantly improved the explanation of PTI to 65 %. For the lake TP, catchment properties could statistically explain 55 % of the variation in the TP concentration. In summary, TP was shown to correlate positively with specific soil properties of both non-agricultural and agricultural areas of studied catchments. Higher TP concentration could also be expected in lakes with larger share of agricultural land and urban area and smaller water body area. The results also show that catchment properties derived from continuous map data had a higher explanation of the studied lakes’ tot bio, PTI and TP compared to result from field sample point data collected in national soil surveys. The relationship between catchment properties and water quality is important to understand and catchment properties can help to describe the lake phytoplankton and phosphorus levels, which then should be taken into account when developing assessment criteria for lakes.Enligt EU:s vattendirektiv ska växtplankton inkluderas vid bedömningar av sjöars ekologiska status. Växtplankton reagerar snabbt på miljöförändringar och ger särskilt bra indikation på näringsbelastning. I denna storskaliga studie undersöktes om egenskaper i avrinningsområdet kan användas för att förklara sjöars växtplankton och totalfosfor (TP). Genom statistisk analys av ett stort antal variabler testades också om förklaringsgraden av det redan kända linjära sambandet mellan växtplankton och TP i sjöar kan förbättras. I studien användes uppmätta värden av växtplanktons totala biovolym (tot bio), planktontrofiskt index (PTI) och TP för 487 sjöar (sammantaget 523 vattenförekomster) i södra Sverige. Sjöarnas tillhörande egenskaper i avrinningsområdet togs fram och analyserades genom olika Geografisk Informations System (GIS) verktyg. Varje avrinningsområde beskrevs utifrån dess markanvändning, markegenskaper (textur och kemi), jordartsfördelning, klimat och sjöegenskaper. Sammanlagt utvärderades 59 variabler framtagna med GIS från befintliga kartdata och nationella markundersökningar tillsammans med 34 sjövariabler. Alla variabler användes vid principalkomponentanalys (PCA) och för övrig statistisk analys användes de 59 avrinningsområdes variablerna tillsammans med några sjövariabler. Flera statistiska modeller skapades för varje beroende variabel (tot bio, PTI och TP) där viktiga avrinningsområdes variabler identifierades med hjälp av Partial Least Squares (PLS) analys. De viktigaste variablerna från PLS analysen användes sedan i multipla regressioner för att ta fram statistiskt signifikanta förklarande variabler för variationen hos växtplankton och TP. Andel jordbruksmark i avrinningsområdet visade ett positivt samband till växtplankton (tot bio and PTI) och TP. Ett fåtal avrinningsområdes variabler kunde tillsammans utan TP förklara variationen av PTI upp till 48 % medan tot bio kunde förklaras till en lägre grad (33 %). Beroende på vald statistisk modell, skiljde sig förklaringsgrad och de ingående variablerna delvis åt. Det bör nämnas att det linjära sambandet mellan TP och växtplankton var mycket starkt och förklarade variationen hos tot bio till 66 % och PTI till 56 %. TP tillsammans med andelen jordbruksmark i avrinningsområdet gav dock en signifikant ökad förklaringsgrad av PTI (65 %). För sjöarnas TP kunde egenskaperna i avrinningsområdet statistiskt förklara 55 % av variationerna i halterna. Sammanfattningsvis visade TP positivt samband till vissa markegenskaper på så väl jordbruksmark som övrig mark för de studerade sjöarnas avrinningsområden. Höga halter av TP förväntas även i sjöar med hög andel jordbruksmark och tätort. Sjöar med mindre yta på vattenförekomsten förväntas också ha högre TP. Studiens resultat visar även att egenskaper i avrinningsområdet framtagna från kartdata hade en högre förklaringsgrad för de studerade sjöarnas tot bio, PTI och TP jämfört med resultat från provpunktsdata som samlades inom de nationella markundersökningarna. Slutsatsen från denna studie är att sambandet mellan land och vatten är viktigt att förstå för att kunna beskriva en sjös fosfornivåer och växtplankton, vilket bör tas i beaktan vid utveckling av bedömningsgrunder för sjöar

Warm summers during the Younger Dryas cold reversal

The Younger Dryas (YD) cold reversal interrupts the warming climate of the deglaciation with global climatic impacts. The sudden cooling is typically linked to an abrupt slowdown of the Atlantic Meridional Overturning Circulation (AMOC) in response to meltwater discharges from ice sheets. However, inconsistencies regarding the YD-response of European summer temperatures have cast doubt whether the concept provides a sufficient explanation. Here we present results from a high-resolution global climate simulation together with a new July temperature compilation based on plant indicator species and show that European summers remain warm during the YD. Our climate simulation provides robust physical evidence that atmospheric blocking of cold westerly winds over Fennoscandia is a key mechanism counteracting the cooling impact of an AMOC-slowdown during summer. Despite the persistence of short warm summers, the YD is dominated by a shift to a continental climate with extreme winter to spring cooling and short growing seasons.Peer reviewe

Alternativ kommunikation i förskolan : Pedagogers syn på TAKK och dess betydelse för barns språkutveckling

Denna studie syftar till att undersöka användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Forskningsfrågor som studien utgår ifrån är hur TAKK används i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med användandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns språkutveckling. Studien berör hur teckenstödet används men även vad litteratur och forskare säger i ämnet språkutveckling och teckenanvändning. Undersökningen utgår från intervjuer med förskollärare om deras syn på användandet av TAKK samt hur de ser på TAKK i relation till barns tillägnande av språk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats och fyra förskollärare intervjuats. Förskollärare representerade i denna studie använder sig av TAKK i det vardagliga arbetet i förskolan. Både förskollärarna i studien och forskare är eniga när det gäller hur barn tillägnar sig TAKK som en alternativ kommunikation. Barn är kommunikativa redan från födseln och tecken kan hjälpa barn till att kommunicera innan det verbala språket har mognat fram. Det fanns flera olika syften varför förskollärarna i studien använder sig av TAKK i deras verksamhet. Det var både av anledningen att barn med behov av alternativ kommunikation fanns i barngruppen men även för att tydliggöra språket för barnen

Att utveckla elevers matematiska resonemang : Lärares erfarenheter och val av arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen

En utveckling av det matematiska resonemanget spelar en stor roll för elevernas matematiska kunskapsutveckling. Att eleverna får resonera tillsammans ger insikt om att det finns flera synsätt och strategier som kan användas för att lösa matematiska uppgifter och eleverna får möjlighet att relatera sina synsätt med andras. Denna studie har gjorts med syftet att bidra med kunskap om vilka arbetssätt och arbetsformer som kan användas för att utveckla resonemangsförmågan. Forskning om detta på lågstadienivå finns i en mindre omfattning, därför ämnar denna studie bidra till mer kunskap för lärare inom grundskolans 1-3. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av varierade arbetssätt och arbetsformer som utvecklar resonemangsförmågan. Resultatet visar också att undervisningen behöver fokusera mer på det kreativa matematiska resonemanget för att utveckla resonemangsförmågan ytterligare

Alternativ kommunikation i förskolan : Pedagogers syn på TAKK och dess betydelse för barns språkutveckling

Denna studie syftar till att undersöka användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Forskningsfrågor som studien utgår ifrån är hur TAKK används i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med användandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns språkutveckling. Studien berör hur teckenstödet används men även vad litteratur och forskare säger i ämnet språkutveckling och teckenanvändning. Undersökningen utgår från intervjuer med förskollärare om deras syn på användandet av TAKK samt hur de ser på TAKK i relation till barns tillägnande av språk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats och fyra förskollärare intervjuats. Förskollärare representerade i denna studie använder sig av TAKK i det vardagliga arbetet i förskolan. Både förskollärarna i studien och forskare är eniga när det gäller hur barn tillägnar sig TAKK som en alternativ kommunikation. Barn är kommunikativa redan från födseln och tecken kan hjälpa barn till att kommunicera innan det verbala språket har mognat fram. Det fanns flera olika syften varför förskollärarna i studien använder sig av TAKK i deras verksamhet. Det var både av anledningen att barn med behov av alternativ kommunikation fanns i barngruppen men även för att tydliggöra språket för barnen

Utveckling av läsförståelse hos elever med autism : Lärares erfarenheter av och strategier i undervisningen samt deras behov av kompetensutveckling

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för elever med autism arbetar för att möjliggöra individuella anpassningar som möter autistiska elevers behov. Studien fokuserar på erfarna lärares läsförståelse- och motivationsstrategier och vilken slags kompetensutveckling dessa lärare anser vore utvecklande för deras beredskap inför sin fortsatta undervisning för elever med autism. Undersökningen riktar sig till lärare i årskurs F-3. Studien intar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av material. Sju informanter från fyra olika skolor har medverkat i studien och de har alla fleråriga erfarenheter av läsförståelseundervisning för autistiska elever. Studiens resultat visar att på grund av det breda spektrumet som en autismdiagnos innebär, finns det inga anpassningar som passar alla autistiska elever. Därför behöver lärarna kartlägga elevernas kunskaper och behov noggrant för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Resultatet visar även att kompetensutveckling om autism som diagnos och hur lärarna ska kommunicera med elever med autism är essentiellt oavsett hur många års erfarenhet en lärare har.Godkännande datum 2022-01-16</p

Utveckling av läsförståelse hos elever med autism : Lärares erfarenheter av och strategier i undervisningen samt deras behov av kompetensutveckling

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för elever med autism arbetar för att möjliggöra individuella anpassningar som möter autistiska elevers behov. Studien fokuserar på erfarna lärares läsförståelse- och motivationsstrategier och vilken slags kompetensutveckling dessa lärare anser vore utvecklande för deras beredskap inför sin fortsatta undervisning för elever med autism. Undersökningen riktar sig till lärare i årskurs F-3. Studien intar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av material. Sju informanter från fyra olika skolor har medverkat i studien och de har alla fleråriga erfarenheter av läsförståelseundervisning för autistiska elever. Studiens resultat visar att på grund av det breda spektrumet som en autismdiagnos innebär, finns det inga anpassningar som passar alla autistiska elever. Därför behöver lärarna kartlägga elevernas kunskaper och behov noggrant för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Resultatet visar även att kompetensutveckling om autism som diagnos och hur lärarna ska kommunicera med elever med autism är essentiellt oavsett hur många års erfarenhet en lärare har.Godkännande datum 2022-01-16</p

Att få alla elever motiverade att utvecklas inom matematik : En fallstudie om hur en lågstadielärare arbetar för att motivera elever

Syftet med studien är att undersöka hur en matematikundervisning i lågstadiet kan struktureras för att motivera elever att delta i lärandet, samt vilka utmaningar läraren stöter på i detta arbete. Vi genomförde en fallstudie med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och systematisk observation med både observationsschema och fältanteckningar. Detta material sammanställdes och analyserades sedan utifrån de fem dimensionerna av differentiering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarens medvetenhet om samspelet mellan olika delar i fem dimensioner för differentiering har stor betydelse för elevers motivation.  I matematikundervisning kan läraren tyvärr inte alltid ge den vägledning och stimulans som de högpresterande eleverna behöver. Anledningen är att läraren fördelar mer tid till de lågpresterande eleverna, eftersom lärarens uppdrag är att se till att dessa elever uppnår de kunskapskraven som minst ska uppnås